Vad lär oss LUPP om ungas psykiska hälsa?

Denna rapport innehåller analyser av ungdomsundersökningen LUPP 2023 i Göteborgsregionen. Analyserna är särskilt inriktade på att undersöka hur skolrelaterad stress, omfattande användning av mobiler och sociala medier samt upplevelser av otrygghet och erfarenheter av utsatthet tycks bidra till psykisk ohälsa.

Hösten 2023 genomförde tio kommuner i Göteborgsregionen ungdomsundersökningen LUPP (Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö). Den här regionala rapporten motsvarar den sista delen av uppdraget till FoU i Väst från de tio kommunerna: en analysrapport med fokus på ungdomars psykiska hälsa.

Analyserna är särskilt inriktade på att undersöka hur skolrelaterad stress, omfattande användning av mobiler och sociala medier samt upplevelser av otrygghet och erfarenheter av utsatthet tycks bidra till psykisk ohälsa. Rapporten innehåller även reflektioner och förslag på möjliga åtgärder i ett förstärkt arbete kring barns och ungas hälsa.

Några av rapportens huvudresultat

Försämrad självskattad hälsa/mående

LUPP-resultaten visar på försämrad självskattad hälsa/mående över tid, särskilt bland tjejer, medan utvecklingen av hälsobesvär är mindre entydig. En ökad förekomst av stress och magont jämfört med för tio år sedan skulle kunna vara en delförklaring till den sämre självskattade hälsan sedan dess, men inte beträffande den fortsatta negativa utvecklingen under senare år.

Självskattad psykisk ohälsa varierar i olika grupper av ungdomar

Tjejers självskattade psykiska ohälsa är mer utbredd än killars, ett förhållande som har förstärkts över tid. En grupp som i ännu högre grad än tjejer ger uttryck för dåligt mående och hälsobesvär är unga som beskriver sig som annat än kille/tjej. Två andra grupper av unga som enligt resultaten löper större risk för ohälsa än andra är unga med någon typ av funktionsnedsättning samt unga i en ekonomiskt sårbar situation.

Ungdomars situation i skolan och skolrelaterad stress

I kapitlet som undersöker betydelsen av ungdomarnas situation i skolan och skolrelaterad stress framkommer att en inte oansenlig del av ungdomarna upplever brister när det kommer till såväl den direkta lärmiljön som den sociala miljön där lärandet ska äga rum. Analyserna visar också på en tydlig koppling mellan upplevelser av såväl stress som nedstämdhet och en bristande arbetsmiljö, där den sociala miljön tycks betyda mest. Många unga uppger också själva att skolarbete är en orsak till deras hälsobesvär, vilket särskilt tycks avse stress. Resultaten pekar på behovet av insatser för att på olika sätt stärka skolans arbetsmiljö.

Mobiler och sociala medier

Kapitlet som fokuserar på användning av mobiler och sociala medier visar på samband mellan olika typer av negativa digitala erfarenheter och upplevelser av psykosomatiska besvär, tydligast när det kommer tilll nedstämdhet och sömnproblem. Att ha utsatts för hot tycks vara den vanligaste formen av utsatthet på digitala arenor, men även annat förekommer. Gruppen med annan könstillhörighet än kille/tjej framstår som särskilt utsatt på digitala arenor. Resultaten pekar på behovet av insatser för att stärka kunskapen om såväl digitala risker som hur man kan skydda sig mot dem.

Många ungdomar har erfarenhet av utsatthet

Kapitlet som belyser utsatthet och otrygghet mer generellt visar att många ungdomar har erfarenhet av utsatthet. Det gäller särskilt unga med annan könstillhörighet än kille/tjej, unga med funktionsnedsättning samt unga i en socioekonomiskt sårbar situation. Beträffande tjejer och killar varierar det mer beroende på vilken sorts utsatthet det handlar om. Däremot är det genomgående vanligare bland tjejer än killar att uttrycka otrygghet angående olika vardagsmiljöer. Analyserna visar på samband mellan erfarenheter av utsatthet och psykisk ohälsa i form av både generellt dåligt mående, nedstämdhet och stress. En form av utsatthet som tycks vara särskilt starkt kopplad till ohälsa är mobbning. Resultaten pekar också på att en erfarenhet av att vara ”multiutsatt”, att ha utsatts på flera sätt, är en särskilt stor riskfaktor. Resultaten pekar på behovet av insatser för att förebygga trakasserier och våld.

Samlad analys av vad som tycks bidra till ungas ohälsa – och hälsa

I rapportens sista empiriska kapitel anläggs ett helhetsperspektiv på ungas livssituation med en samlad analys av vad som tycks bidra till ungas ohälsa. Resultaten pekar på att utsatthet för mobbning är en särskilt stark riskfaktor för dålig hälsa/mående. En nästan lika stor riskfaktor tycks vara upplevelser av otrygghet i vardagsmiljön. På en jämförbar nivå återfinns levnadsvanan att regelbundet hoppa över lunch. Resultaten pekar även på att livsvillkor i form av ekonomisk otrygghet är en betydande riskfaktor.

Från det motsatta perspektivet framstår goda familjerelationer som den allra starkaste friskfaktorn. Andra starka friskfaktorer är en positiv upplevelse av skolan och av fritiden. Ytterligare friskfaktorer tycks vara regelbunden träning, nöjdhet med kompisar och ett generellt förtroende för vuxna.

Kontakt