Åmåls kommunövergripande satsning gav ökad måluppfyllelse

Inom ramen för projektet Plug Innan har Åmåls kommun riktat sitt utvecklingsarbete till barn och elever i samtliga skolformer – från förskolan upp till gymnasiet. Efter tre år syns goda resultat på måluppfyllelsen, framförallt för gruppen pojkar på högstadiet där antalet som blev behöriga till gymnasiet ökade från 54% till 76% på tre år.

Sara Hansen har varit övergripande projektledare för Åmåls satsning och har arbetat med kommunens samtliga skolenheter under projekttiden. Eftersom Saras anställning legat under skolförvaltningen har hon inte varit knuten till någon specifik enhet, ett upplägg som haft både för- och nackdelar.

- En viktig lärdom vi gjort är att förankring är oerhört viktigt när det ska komma en person utifrån och arbeta med implementering av ett nytt arbetssätt och nya rutiner, säger Sara. I efterhand kan vi se att det hade varit bra att redan vid projektstart jobba för att skapa en gemensam syn på projektet och de resurser som fördelades. Sedan har det varit väldigt positivt att inte höra till en specifik verksamhet utan få möjlighet att jobba med den röda tråden från förskola till gymnasium.

Att gå från att tro till att veta

Projektets allra första aktivitet var att göra en grundlig kartläggning av skolornas arbete och en analys av nuläget, och i början handlade mycket om att gå från att tro till att veta. Kommunen var initialt under uppfattning att det var utvecklingsarbete kring närvaro och nyanländas lärande som behövde stå högst på agendan. Även om detta kom att vara fortsatt viktiga punkter visade kartläggningen att vad kommunens skolor främst behövde jobba med var måluppfyllelse, motivation, relationer och att skapa enhetlighet.

- Nulägesanalyser är viktigt generellt, och för oss var det något av det viktigaste vi gjorde i projektet. Resultatet blev verkligen ett wake up call för oss, här fick vi veta svart på vitt vad vi behövde jobba med just nu, säger Sara.

Aktiviteter som svarar upp mot behoven

Samtliga aktiviteter som planerats och genomförts inom projektet har syftat till att svara upp mot de behov som upptäcktes i nulägesanalysen. Det har främst handlat om ett relationsstärkande arbete med förhållningssättet salutogenes, att öka trygghet och studiero samt att på organisatorisk nivå skapa enhetlighet i hur verksamheterna arbetar genom att revidera riktlinjer, rutiner och blanketter.

Arbetet med KASAM

Åmåls kommun har tidigare bedrivit ett arbete med KASAM, som står för känslan av sammanhang och är ett begrepp inom det salutogena förhållningssättet. Det tidigare arbetet hade dock runnit ut i sanden när projektet drog igång. När nulägesanalysen visade att arbetet med relationer behövde stärkas valde förvaltningen att ta ett omtag kring arbetet med KASAM, bland annat med hjälp av ett digitalt skattningsverktyg. Verktyget, som går under namnet KASAM-Dialogen 16, mäter elevens känsla av sammanhang utifrån en helhetsbild där både skolan och livet utanför tas med i beräkningen.

Anpassad metod utifrån ålder och behov

Under projekttiden implementerades en ny rutin där samtliga elever på högstadiet fick besvara frågorna i dialogen inför sitt utvecklingssamtal. Skattningen följdes sedan upp av mentor eller den vuxen som stod eleven närmast. Hur det fortsatta arbetet såg ut kunde variera utifrån elevens behov. Förenklade versioner med bildstöd skapades även för elever med annat modersmål, träningsskolan samt för årskurs F-6. Likaså arbetade förskolan in salutogenes och bildstöd i sitt utvecklingssamtal. Efter projektets avslut har även gymnasiet anslutit med en helt ny dialog framtagen i samarbete mellan Åmåls kommun och leverantören av tjänsten. Alla verksamheter har haft tillgång till verktygen men svarsmetoden skiljer sig åt beroende på elevens ålder. Bland annat har de yngre eleverna fått rita sina svar medan de äldre barnen har svarat digitalt. Skattningarna resulterar i individuella staplar och diagram som sedan fungerar som ett samtalsunderlag i mötet med mentor/trygg vuxen.

- Det har blivit effektiva, fina samtal mellan elever och mentorer. Vi märker att relationer har stärkts och att det blivit en annan öppenhet, man har kommit åt de mjuka värdena, säger Sara Hansen.

Tidigare upptäckt

Skolorna i Åmåls kommun har under projektets gång märkt att salutogenes är ett bra sätt att prata om mjuka värden – inte bara om betyg, närvaro och andra mätbara faktorer. Det har bland annat lett till att personal kunnat upptäcka oro kring elever som inte tidigare fångats upp, innan det gått så långt att de hamnat i riskzon. Det har gjort att skolan har kunnat sätta in insatser och arbeta närmare eleverna i ett tidigare skede än annars.

Underlaget från KASAM-dialogerna används både i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP) och, om eleven vill, i utvecklingssamtal. För att eleven själv ska känna att hen äger sin egen känsla av sammanhang är det frivilligt om underlaget ska diskuteras med vårdnadshavare. Många elever väljer att göra det. Det har lett till en naturlig ingång till samtal om relationer, vänner, hur eleven mår i skolan, trygghet och studiero.

Ökad tillgänglighet genom bildstöd

Ett utvecklingsområde som projektets inledande kartläggning pekade på var att man på samtliga skolor behövde arbeta med studiero. Ett sätt att skapa studiero och öka tryggheten var att börja arbeta med olika typer av kompletterande kommunikation i form av bild- och teckenstöd i skolornas lärmiljöer. Bland annat har man tagit fram och satt upp enhetliga klassrumsskyltar och dörrmarkeringar med både bildstöd och teckenstöd i alla lokaler. I klassrummen har enhetliga lektionsstrukturer satts upp på tavlorna. Man har även tagit fram olika typer av kommunikationssnurror för kontor, klassrum, konferensrum och toaletter med en röd visare som ställs in för att signalera vad som händer i rummet. Man har också tagit fram ett kränkningslarm som kommunicerar i både text och genom bildstöd hur skolans nolltolerans mot kränkningar fungerar.

- Bildstöden har tagits emot positivt av våra elever, säger Sara Hansen. Framförallt är det många som uppskattar lektionsstrukturen i klassrummen, elever har berättat att de blir frustrerade när de inte används.

Enligt Saras bedömning har bildstödet blivit ett viktigt hjälpmedel för många elever, men särskilt för de som behöver en annan form av tydlighet utöver skrivna instruktioner eller det talade ordet. Generellt har bilderna lett till att det blivit lättare att hitta i lokalerna samt lugnat ner och skapat tydlighet på lektioner, något som ökat känslan av trygghet. Ytterligare en effekt av den utökade satsningen med bildstöd är att fler och fler av lärarna fått upp ögonen för bildstödets olika användningsområden.

- Många har börjat tänka in bildstöd i sina presentationer och när de ska ta fram material till eleverna. Vi märker det bland annat vid terminsstart där allt fler lärare hör av sig för att få hjälp med att inkludera bilder och tecken i det nya schemat och i nya dokument, säger Sara.

Revidering av förvaltningsövergripande dokument

För att öka likvärdigheten mellan skolenheterna har man inom projektet sett över kommunens dokument. Olika arbetsgrupper har reviderat samtliga riktlinjer och rutiner så att de ska bli enhetliga. Man har även arbetat om blanketter och den kommunikation som riktas till vårdnadshavare för att dessa material ska bli tydligare och mer tillgängliga.

- Det här har varit ett stort bakgrundsarbete som legat till grund för effekter som nu syns ute i verksamheterna. Våra satsningar måste genomsyra hela verksamheten, då når vi längre än om vi försöker släcka bränder, säger Sara Hansen.

Enligt henne hänger revideringen av dokument ihop med projektets övriga insatser när det kommer till frågor som meningsfullhet, hanterbarhet, begriplighet, tydlighet och tillgänglighet. Dokumentationen måste, förutom att vara tillgänglig, vara begriplig och hanterbar för att kännas meningsfull att arbeta med.

Projektets resultat – och vägen framåt

Satsningarna som gjorts på högstadiet har bidragit till ett gott resultat när det kommer till måluppfyllelsen i årskurs 9. När arbetet i Plug Innan drog igång höstterminen 2017 låg behörigheten till gymnasiet på 63%. När projektet avslutades höstterminen 2019 låg den på 74%. Den största ökningen stod pojkarna för, där en rejäl höjning kunde noteras, från 54% till 74%.

I arbetet framåt kommer kommunen att fokusera på att se över dokumentationen kring elever med anpassad studiegång. Man kommer också att se över arbetet med tidiga insatser, ledning och stimulans samt extra anpassningar och hur dessa ska dokumenteras, innan man går in till särskilt stöd. Anledningen till detta nya fokus är att man genom projektarbetet upptäckt att med bättre verktyg för dokumentation hade kanske siffrorna sett annorlunda ut.

- De upptäckter vi gjort genom projektet ger oss goda möjligheter att driva utvecklingsarbetet framåt även efter projektets avslut. Vi har stöd från både politiker, skolledare och personal i vårt arbete och är redan igång med ett lokalt fortsättningsarbete som benämns Plug Innan 2.0, avslutar Sara Hansen.