Rapport

Det handlar om jobb – om kommunala insatser

En kartläggning av kommunala arbetsmarknadsinsatser i Göteborgsregionen. Rapporten redogör för de kommunala arbetsmarknadsenheternas uppdrag, hur enheterna är organiserade, vilka målgrupper man riktar sig till och vilka insatser som erbjuds deltagarna.

En del av rapporten ägnas åt arbetsmarknadsenheternas resultat baserat på data som hämtats via det nationella systemet KAS (kommunal arbetsmarknadsstatistik).

I rapporten speglas även chefers och medarbetares uppfattningar om sitt arbete, hur förutsättningarna för att bedriva kommunal arbetsmarknadsverksamhet ser ut och hur man skulle vilja utveckla verksamheten.

Rapporten är framtagen av Göteborgsregionen FoU i Väst.

Kommunala arbetsmarknadsinsatser i Göteborgsregionen – några slutsatser

En första slutsats är att skillnader i arbetsmarknadsenheternas innehåll och organisation inte på något tydligt sätt kan relateras till skillnader i lokala förutsättningar, exempelvis arbetslöshetens omfattning och karaktär.
Det sammanvägda intrycket i nuläget är att arbetsmarknadsenheternas målgrupper inte på något självklart sätt hänger samman med lokala förutsättningarna i termer av arbetslöshetens och det ekonomiska biståndets omfattning och karaktär. Samtidigt bör en analys av det slaget utgå från ett helhetsperspektiv och inte enstaka variabler. Att enbart titta på kopplingen mellan exempelvis hög ungdomsarbetslöshet och andelen ungdomar inskrivna vid arbetsmarknadsenheten eller specifika insatser riktade till gruppen ungdomar ger en ensidig bild av situationen.

Vad kunskap om lokala förutsättningar framförallt bidrar med är en viktig förståelse för det sammanhang som respektive arbetsmarknadsenhet verkar inom och denna kunskap kan utgöra ett betydelsefullt underlag i mer övergripande, strategiska diskussioner kring vilken inriktning arbetsmarknadsinsatserna bör ha.

De flesta av arbetsmarknadsenheterna i studien är organiserade inom socialtjänsten, men den organisatoriska tillhörigheten tycks inte ha någon påtaglig betydelse för vilka målgrupper insatserna riktar sig till – försörjningsstödstagare står allmänt i fokus. Organisatorisk tillhörighet har däremot betydelse på andra sätt. Intervjupersonerna påtalar både ekonomiska, praktiska och symboliska betydelser. Den organisatoriska tillhörigheten tycks också i viss mån ha betydelse för vilka aktiviteter som erbjuds.

En relativt tydlig och intressant skiljelinje är om enheterna tilllämpar inflödesprincipen ”en väg in” eller om den anvisande instansen anmäler deltagaren till en specifik insats/en specifik medarbetare. Det intressanta är att inflytandet (eller om man så vill makten) över vilken insats en deltagare erbjuds ligger på olika delar i flödet beroende på modell. I de fall där modellen ”en väg in” tilllämpas är arbetsmarknadsenhetens inflytande större, medan inflytandet koncentreras till den anvisande instansen med den andra modellen.

Arbetsmarknadsenheternas formella uppdrag framstår i allmänhet som vaga, även om det finns en del skillnader på den punkten. Ett tydligare uppdrag uppfattas kunna stärka verksamhetens legitimitet i förhållande till andra kommunala ansvarsområden.

Intervjupersonerna uppfattar i regel att de insatser som enheten erbjuder är bra och meningsfulla, men mot bakgrund av den komplexa problematik som många av deltagarna omfattas av, i kombination med den allmänt hårda konkurrensen på arbetsmarknaden, räcker insatserna inte till – åtminstone inte om målet är arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Att deltagarna ska gå vidare till arbete eller studier är allmänt en målsättning vars rimlighet stundtals ifrågasätts.

Kommunala arbetsgivare beskrivs inte som mer benägna att ta emot arbetsmarknadsenheternas deltagare – snarare tvärtom. De egna praktiska verksamheterna är i sammanhanget viktiga ”mellanarbetsplatser” som ger möjlighet till arbetsprövning/arbetsträning eller praktik. Samtidigt påtalas behovet av ökade kontakter med den ”riktiga” arbetsmarknaden.

I intervjuerna diskuteras upphandling med sociala hänsyn som en möjlig väg. Likaså har ett studiebesök vid Jobbcentrum Äpplet, Västra Hisingen, inspirerat flera andra arbetsmarknadsenheter i området och väckt tankar kring arbetet med arbetsgivarkontakter. Sammantaget kan man säga att det tycks finnas ett stort behov av ökad samverkan med arbetsgivarsidan och därmed också ett stort behov av kunskap om fungerande samarbetsformer. Kartläggningen ger både exempel på existerande samarbeten och exempel på intervjupersonernas idéer om hur nya samarbeten skulle kunna se ut.

Avslutningsvis kan det konstateras att behovet av att följa upp och utvärdera arbetsmarknadsenheternas resultat i syfte att skapa underlag för välgrundade beslut om arbetets inriktning och innehåll är något som påtalats av båda forskare, myndigheter, politiker och praktiker.

Kontakt

Gunilla Bergström

Forskare och projektledare

031-335 51 95

I korthet

Författare

Gunilla Bergström Casinowsky

Framtagen

Oktober 2014

Uppdaterad