Föräldraskapsstöd i Stenungsund – en kartläggning

Hur ser det befintliga föräldraskapsstödet ut i Stenungsund? Ligger det i linje med forskning och rekommendationer? Möter stödet de behov som finns? Hur skulle det kunna bli ännu bättre? Den här kartläggningen söker svar på dessa frågor.

Denna rapport syftar till att ge en överblick över det befintliga föräldraskapsstödet i Stenungsund, för att stärka kommunens förutsättningar att utveckla ett effektivt och hållbart utbud av föräldraskapsstödsinsatser för alla invånare.

För att bedöma hur väl arbetet ligger i linje med forskning och nationella rekommendationer anlitade kommunen FoU i Väst på GR för att kartlägga insatser inom så väl kommun som region och civilsamhälle. Uppdraget omfattade också en analys av hur väl det befintliga stödet möter de behov som forskningen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har identifierat som kritiska för stödets utveckling.

Vad visar kartläggningen?

Kartläggningen visar att föräldraskapsstödet i Stenungsund omfattar både universella och riktade insatser, och att det finns ett brett utbud av verksamheter som erbjuder stöd, från socialtjänstens familjestödsenhet till civilsamhällets organisationer.

I arbetet med att utveckla det sammanlagda utbudet av föräldraskapsstöd för Stenungsunds invånare behöver avvägningar göras kring var stödet kan göra mest nytta och vara mest effektivt både på kort och lång sikt.

Gap-analysen som gjordes identifierade flera områden där det befintliga stödet kan utvecklas, till exempel genom bättre samordning mellan olika aktörer, ökad tillgänglighet till stödinsatser för alla föräldrar, vissa anpassningar av det universella stödet, insatser för vissa grupper av föräldrar på riktad nivå, och en starkare kunskapsbas för de metoder som används.

Förslag och rekommendationer

Rapporten avslutas med konkreta förslag på hur Stenungsunds kommun kan ta steg framåt för att förbättra sitt föräldraskapsstöd. Förslagen inkluderar steg för att skapa en stödjande organisation, förbättra samverkan mellan olika aktörer, och att satsa på utbildning och kompetensutveckling för de professionella som arbetar med föräldraskapsstöd.

Författarna rekommenderar även att kommunen fortsätter att implementera evidensbaserade program utifrån identifierade behov, och att uppföljningsprocesserna förstärks för att säkerställa att insatserna ger de förväntade effekterna.

Sammanfattningsvis belyser denna rapport vikten av ett helhetsgrepp och en systematik kring föräldraskapsstödet för att stärka föräldraförmågan och därigenom främja barns hälsa och utveckling.

Kontakt