Konferensdokumentation
Genom train the trainer-metoden höjdes den digitala kompetensen
Digitalisering handlar inte i första hand om teknik utan om att förändra arbetssätt och beteenden. Att få till ett långsiktigt lärande kräver satsningar på alla nivåer i kommunerna. Det var några slutsatser från projekt Modig, där digitaliseringsombud och Train the trainer-metoden haft huvudroller.
Projekt Modig finansierades av Europeiska socialfonden, och totalt 3 552 anställda (varav 101 chefer) inom äldreomsorg och funktionshinder i sju av Göteborgsregionens medlemskommuner utbildades under arbetstid i digital teknik. Det skedde genom att så kallade digitaliseringsombud (DO) utsågs i verksamheterna och dessa utbildade sina kollegor i olika digitala verktyg som används på arbetsplatserna.
Modig har haft två huvudmål: Dels att stärka chefers och baspersonals kompetens i digital teknik, dels att arbeta fram en metod för långsiktigt arbetsplatslärande så att kunskapen lever kvar i verksamheterna och sprids till fler och nya medarbetare.
Här följer en sammanfattning av konferensens, och därmed även Modigs, innehåll.
”Digitaliseringen är en verksamhetsfråga”
På temat ”Att leda digital utveckling på strategisk nivå” samtalade Monica Wallström med Veronica Strömsten, avdelningschef Funktionsstöd i Partille kommun, Fredrik Jonasson, digitaliseringssamordnare Socialtjänsten i Härryda kommun, och Anders Eggertsen, utvecklingsledare Sektor Socialtjänst i Stenungsunds kommun. De strategiska cheferna i kommunerna hade som uppdrag att ta fram en handlingsplan för digitalisering som ska stödja införandet av en metod för långsiktigt arbetsplatslärande.
Genom projektet fick de gå utbildningen Att leda digital utveckling.
– Utbildningen visade hur viktigt det är att se digitaliseringen som en verksamhetsfråga. Det är viktigt att digitaliseringen följer verksamhetens processer och att det krävs ett helhetsgrepp i organisationen så att alla kugghjul rullar, inte bara ett, sa Anders Eggertsen.
– Svårast med att göra en handlingsplan för digitalisering har varit att skapa sig en förståelse för i vilken ordning saker behöver göras, att prioritera rätt, att skaffa sig tillräckligt med kunskaper för att få en helhetsbild. Det kan vara svårt att komprimera alla delar till ett underlag för att ledningsgrupper ska få en förståelse och kunna fatta beslut, och att samtidigt hitta lösningar för budget, sa Fredrik Jonasson.
– En utmaning är att förankra det arbete vi gör eftersom den digitala utvecklingen går så fort. Det är svårt att hinna informera, involvera och skapa delaktighet hela vägen ut. Det är ju väldigt många medarbetare inom vård och omsorg som berörs av den utveckling som vi prioriterar. Vi bygger rälsen och åker på den samtidigt, sa Veronica Strömsten.
Enhetscheferna viktiga för genomförandet
En annan kompetenssatsning i Modig var den mot operativa chefer, det vill säga enhetschefer, i kommunerna. De fick genom Modig en utbildning i förändringsledarskap.
– Anledningen till att vi hade en särskild utbildning för enhetschefer är att dessa är så viktiga för digitalisering, att det ska bli genomfört, att det verkligen händer något ute på arbetsplatsen. Utbildningen har fokuserat på att ge chefer verktyg för att genomföra den digitala förändringsresan, berättade utbildningsledare Karin Westberg.
Utbildarna Jan Winroth och Carolin Wilhelm samtalade med Karin Westberg om vad som är viktigt i att leda i förändring. Jan Winroth poängterade att kompetens i förändringsledning innebär flera dimensioner: Man behöver både driva förändring och genomföra förändring. Man behöver ha det övergripande perspektivet som strategerna har, men också förmågan att kunna omsätta till olika aktiviteter.
– Första linjens chef har ett stort ansvar för att skapa förutsättning för arbetsplatslärande. I utbildningen har vi diskuterat så kallat arbetsintegrerat lärande, alltså att man kopplar lärandet till den vardagsnära verksamheten så mycket som möjligt. Inte minst hur digitaliseringen kan kopplas till vardagsnära mervärde. En viktig del i kompetensen är så kallat systemtänk, alltså att se vad man behöver göra på övergripande nivå för att stödja operativa chefer på sin nivå för att de i sin tur ska kunna stödja medarbetarna så att det blir bra verksamhet. Att gå från lärande till kompetens tar tid och det behöver man förstå, sa Jan Winroth.
Carolin Wilhelm menade att det är viktigt att skapa ett klimat som uppmuntrar lärande.
– Vi behöver skapa en kultur på arbetsplatsen där alla känner sig trygga att exempelvis gå till ett digitaliseringsombud och säga att ”det här kan inte jag” och att ta emot hjälp.
– Vi behöver se medarbetarna som personer som vill lära sig och utvecklas och göra ett bra jobb, och fokusera på vad som fungerar bra och vad en god digital arbetsmiljö är. Vi behöver skapa en systematik där alla tillsammans jobbar mot ett mål, säger Carolin Wilhelm och lyfter fram Digi-ronden från suntarbetsliv som ett bra stöd.
Ledordet är implementering – att få kunskap och kompetens att bli till ett vardagsnära funktionellt arbete. Men hur får man kompetens att bli långsiktig?
– Det är oerhört viktigt att man har en strategi för vad man gör när man lyft in ny kompetens. Det måste finnas personer som är ansvariga att driva det fortsatta utvecklingsarbetet. Ledning och styrning måste in och det måste kopplas resurser till. Det krävs både kompetens att driva strategiskt förändringsarbete, och operativ kompetens – att genomföra. Därför är upplägget i Modig bra, ni har jobbat med insatser i många systemnivåer och med hur dessa hänger ihop, sa Jan Winroth.
Digitaliseringsombuden – motorn i projektet
Digitaliseringsombuden (DO) är de drygt 30 medarbetare som utsetts att vara de som utbildar och handleder chefer och personal ute i verksamheterna. DO är anställda i den verksamhet som de utbildar i. Alla DO fick i inledningen av projektet utbildningar i bland annat presentationsteknik, Motiverande samtal (MI), pedagogiska tips och trix samt att utbilda via Teams. De har under projektets gång utbildat sina kollegor i olika digitala verktyg som exempelvis Teams, Outlook, program för dokumentation och medicinsignering, nyckelfria lås och trygghetskameror.
Många lyfte under konferensen fram att DO har varit bra på att anpassa utbildningarna utifrån medarbetarnas och verksamheternas behov och de har även utbildat individuellt för dem som haft behov av det. En utmaning för DO var att pandemin kom och gjorde att nästan alla utbildningar behövde ställas om till digitala träffar och webbutbildningar – något som de klarade galant!
Modigs projektledare Monica Wallström samtalade under konferensen med tre DO. De talade bland annat om utmaningen i att medarbetarna låg på så olika kunskapsnivå.
– Det har funnits ett stort behov av att se de olika medarbetarnas kunskap och möta dem där de befinner sig. Vissa har tyckt det varit jobbigt med utbildning i grupp på grund av att de inte känt sig duktiga, och dem har vi kunnat hjälpa individuellt, sa Terés Zachrisson, verksamhetsledare och DO i Kungälvs kommun.
Nu efter projektet ser de att kunskapen om digitala verktyg har höjts totalt sett.
– Idag ser jag en ökad förståelse för att digitala verktyg är ett hjälpmedel som finns till för att underlätta vårt arbete. Det var en del medarbetare som från början ifrågasatte varför de skulle gå utbildningar. Pandemin var draghjälp i att uppnå förståelse. Nu vill vi ha fler digitala verktyg så att vi kan utvecklas ännu mer, sa Jenny Henningstam, undersköterska och DO i Stenungsunds kommun.
– Jag ser att medarbetarna i verksamheterna är mer trygga i den digitala tekniken nu, och att de funderar över hur digitala verktyg kan underlätta och utveckla oss vidare. Jag tror också att utbildningsinsatserna har gjort att man vågar prata mer om digitaliseringen, man vågar be varandra om hjälp, sa Terés Zachrisson.
Pandemin har inneburit många negativa saker men har som tidigare nämnts fått positiva effekter i Projekt Modig. Martin Westerlund och Christina Karlsen, digitaliseringsombud i Härryda kommun, berättade om att pandemin gjorde att motståndet mot digitala verktyg minskade och att både personal och brukare i stället sökte de digitala lösningarna. Medarbetarna såg ett tydligt ”varför” man ska kunna använda digitala verktyg.
Lokala projektledarna – den samlande kraften
För att Projekt Modig skulle fungera har även de lokala projektledarna i kommunerna haft en viktig roll. De har varit den samlande kraften som har lett och möjliggjort projektet i kommunerna.
– Train the trainer-metoden med DO har verkligen varit en framgångsfaktor, att vi har använt DO som jobbar i verksamheten. Vi har haft nytta av de utbildningar som GR har anordnat för att stärka DO i sin roll som utbildare. Bland annat har det varit värdefullt för dem att få lära sig förhållningssätt och hantering av motstånd, berättade Myriam Belbekri, digitaliseringsledare i Mölndals stad.
– Det har varit väldigt bra med de gemensamma träffarna för oss projektledare i kommunerna. Genom dessa har jag kunnat se hur vi ligger till i förhållande till de övriga kommunerna och kunnat få tips från de andra, sa Lena Gilbertsson, enhetschef på Tjörns kommun.
– Vi har haft en efterfrågan på digitala utbildningar långt innan pandemin, bland annat på grund av att det varit så svårt att få loss medarbetarna från schemat. Det finns ju också andra fördelar med digitala utbildningar: Medarbetaren kan se om, göra utbildningen i sin egen takt, man kan pausa, man slipper restiden... Våra utbildningar följs av kunskapstester och cheferna kan följa deras kunskapsutveckling och stötta vid behov, berättade Anna Jennbacken, utvecklingsledare IT och digitalisering i Partille kommun.
Alla tre berättar om att metoden med digitaliseringsombud eller liknande ska finnas kvar i någon form efter projekt Modig.
Digitalisering handlar om att förändra beteenden
Patrik Sundström, Chief Digital Officer på Sveriges kommuner och regioner (SKR), gav en utblick på temat Den digitala vägen till morgondagens hälsa, och resonerade kring frågorna: Vad är det som är unikt med digitaliseringen och vad ger den oss för möjligheter att vända på vårt traditionella sätt att erbjuda välfärdstjänster och vårt sätt att organisera oss och samverka med andra?
Han poängterade att digitalisering inte handlar om IT utan om förändring av beteenden och arbetssätt, med stöd av teknik. Den stora utmaningen för oss i offentlig verksamhet är inte tekniken i sig utan att skapa goda förutsättningar för nya beteenden och arbetssätt i våra verksamheter.
Han pratade om olika faktorer som gör att vi tagit ett utvecklingssprång i och med pandemin. Det har uppstått ett omedelbart behov av nya arbetssätt, vi har flyttat fokus från problem till lösningar, vi har visat beslutsamhet och vässat beslutsvägarna, vi har större förtroende för digitalisering nu när vi tydligare sett vad den kan användas till, och det har uppkommit tydligare efterfrågan och driv från medarbetare.
– Som ni i Projekt Modig har visat är digitaliseringen en lagsport – vi behöver involvera många olika kompetenser på olika nivåer i organisationerna. Men det är även en lagsport mellan våra organisationer. Vi kommunerna blir starkare om vi arbetar tillsammans, sa Patrik Sundström.
Digitaliseringens exponentiella utveckling – datorkraften går spikrakt uppåt, samtidigt som kostnaden för samma datorkraft går neråt – förändrar spelplanen för oss alla. Digitalisering demokratiserar på så sätt att alla individer idag genom olika verktyg exempelvis kan förbättra och ha koll på sin hälsa, utan att det kostar särskilt mycket. Tidigare var det enbart stora företag som hade möjlighet att skapa och tillhandahålla sådana tjänster och verktyg. Digitaliseringen är också helt gränslös – enskilda personer kan utveckla tjänster, exempelvis appar, och sprida dem över hela världen.
Eftersom digitalisering handlar om förändring av beteenden menade Patrik Sundström att vi behöver flytta fokus från teknik till vilka förutsättningar som krävs för att förändra beteenden. Förutsättningarna handlar om centrala frågor som vi länge arbetat med men som vi behöver sätta nytt ljus på när vi ska tänka digitalisering. Att tänka på hur vi utför och utformar faktorer som ledarskap, styrning och ersättningar, värderingar och investeringar är exempel på sådana centrala frågor. Hans avslutande budskap är följaktligen:
– Den största förändringen är inte digital, den är analog. Och det är inte de nya idéerna som är svåra att ta till sig, det är de gamla som är svåra att släppa.
Kommentarer från utvärderaren
Under konferensen medverkade Projekt Modigs utvärderare Lars Holmberg från Sweco. Han gav sin syn på vad han har sett i projektet. Han pratade bland annat om att han ser en förändring i synen på digital teknik – att många har fått upp ögonen för att det är just digitala hjälpmedel som det handlar om. Han betonade också att de chefer som han pratat med i sin utvärdering upplever att den utbildning som de har fått genom projektet har varit nyttig, bland annat att de har fått verktyg för att leda – att vara ledare i stället för chef – genom digitaliseringen. Lars Holmberg pratade också om pandemins påverkan och om hur Modig och pandemin har samspelat och bidragit till att höja kompetensen i digital teknik i verksamheterna Läs en sammanfattning av Swecos utvärdering av Projekt Modig
Ja, kompetensen har ökat…
Har användandet av digitala alternativ blivit vanligare? Har den digitala kompetensen ökat? Dessa frågor besvarade forskaren Jenny Rangmar, som jobbar på FoU i Väst på GR. Hon visade statistik från den självskattningsenkät som gjordes innan projektet, och jämförde med den som gjordes i slutet av projektet.
Hon konstaterar att ja, användandet av digitala alternativ har blivit vanligare genom Projekt Modig, eftersom enkäten visar att fler läser jobbmejl varje dag, fler använder Teams, och fler använder tillsynskamera och handlar mat online. Det är också en majoritet av medarbetarna som själva upplever att utbildningarna lett till att de använder fler digitala verktyg.
Även på frågan om den digitala kompetensen har ökat genom projektet är svaret ja. Det framkom i hennes presentation att fler dagligen pratar om digitalisering, att fler är delaktiga i enhetens digitala utveckling, och att fler känner sig säkra på att använda digitala lås och Teams.
”Sverige saknar nationell samordning”
Ytterligare en forskare från FoU i Väst på GR, Doris Lydahl, gav en bild av digitalisering i Sverige och Norden. Doris Lydahl forskar om hur medarbetare använder och interagerar med välfärdsteknik på sina arbetsplatser.
I jämförelse med Norge och Danmark utmärker sig Sverige genom att vi fokuserar på digital teknik för att kompensera för funktionsnedsättning. Däremot finns det större fokus på medarbetarperspektivet i Norge och Danmark. De två sistnämnda har också haft en tydligare statlig styrning med strategiskt riktade insatser på betydligt fler områden.
– Sverige saknar en nationell samordning av det strategiska arbetet som pågår runt om i landet. Det finns ingen systematisk spridning av goda exempel och utvärderingar. Det gör att samma tekniska lösningar prövas över hela landet utan en samordnad utvärdering och konsekvensanalys av bland annat arbetsmiljön, sa Doris Lydahl.
För att lyckas med införandet av välfärdsteknik menade hon att det krävs gemensamma mål och intressen, samt att det görs utvärderingar under hela processen, för att lära av resan, inte bara i slutet.
– Sverige borde kunna inspireras av Norge och Danmark och skapa en nationell samordning för att sprida goda exempel och utvärderingar. Projekt Modig kan utgöra ett sådant gott exempel. Genom gemensamma mål och intressen, och genom att utvärdera på flera olika sätt kontinuerligt under ett projekt, tror jag att man kan införa välfärdsteknik inom vård och omsorg på bredare front i Sverige, avslutade hon.
AllAgeHub och Modig i samverkan
AllAgeHub och Projekt Modig har beröringspunkter genom att man med AllAgeHubs så kallade testbäddar kommer att kunna testa sig fram till införande av nya digitala verktyg – verktyg som kommunerna i förlängningen behöver utbilda sina medarbetare i.
Carolina Fornell, processledare för AllAgeHub, berättade att Testbädden AllAgeHub är en användardriven testbädd som utvecklas i samverkan med aktörer från akademi, civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor. Den ska stimulera användning av välfärdsteknik som möter användarnas reella behov. Läs mer på allagehub.selänk till annan webbplats
Genom ett inspelat samtal fick vi höra Mimmi Nilsson från Härryda kommun och Samuel Sjunnesson från Kungälvs kommun berätta om samspelet mellan AllAgeHub och Projekt Modig.
– Modig har gett personalen en trygghet i att använda välfärdsteknologi. De har fått en grund att stå på när AllAgeHub kommer in med olika testmiljöer, berättade Mimmi Nilsson.
– I Kungälv håller vi nu på att skapa en struktur för hur vi ska implementera välfärdsteknik i kommunen. Då tänker vi på det verksamhetsnära lärandet, och vi ska införa digitaliseringsombud på alla våra enheter för att få det att leva vidare, berättade Samuel Sjunnesson.
"Förändring kommer inte av sig själv"
Björn Wallermark, Monica Wallström, Nicholas Singleton och Karin Westberg från GR:s projektteam rundade av projektet genom att bland annat konstatera att det varit en framgångsrik metod att låta medarbetare få utbildning och sedan direkt nyttja kunskapen i verksamheten.
– Då sitter det sen – det blir en kompetens. På så sätt har vi lyckats bygga en långsiktigt hållbar kompetensutveckling, sa Nicholas Singleton.
Monica Wallström konstaterar att alla kommuner som har deltagit kommer att ha kvar de utbildningar som tagits fram, och att en del redan har tagit fram en lärplattform, medan andra planerar att göra det.
Karin Westberg poängterade att det för att åstadkomma förändring krävs insatser och kunskaper på alla nivåer, och det är så Projekt Modig har jobbat – utbildningsinsatser har gjorts för strategiska chefer, operativa chefer och baspersonal.
– Det är så vi får till ett system som fungerar. Förändring kommer inte av sig själv utan det krävs hårt arbete och kunskap på flera nivåer.
Projekt Modig finansierades av Europeiska socialfonden (ESF).
Läs mer om Projekt Modig
Kontakt
Monica Wallström
Projektledare och processledare
Uppdaterad