Artikel

Motverka studieavbrott – förebyggande arbete i tidiga åldrar

De processer som leder fram till skolavbrott börjar ofta tidigt i en elevs skolgång. Därför är det viktigt att förebyggande arbete sker tidigt. Här kan du ta del av en forskningssammanställning från 2018.

När det kommer till svenska studier har bland andra Bo Vinnerljung konstaterat att tidigt stöd i matematik och läskunnighet för barn från utsatta grupper skulle ge fler barn och unga möjlighet att fullfölja sina grundskolestudier.

Sammanställningen har tagits fram inom projektet Plug Innan – tidiga insatser för fullföljda studier.

Vikten av att arbeta förebyggande i tidiga åldrar – vad säger forskningen?

Forskning på studieavbrottsområdet pekar på vikten av tidiga insatser. Med det menas ett proaktivt arbete för att stötta elever att fullfölja sina studier. Det kan innebära att man från skolstart kontinuerligt följer upp centrala riskindikatorer för att snabbt kunna adressera dem och på så vis intervenera i ett tidigt stadium, innan negativa cirklar fått fäste och eleverna distanserat sig från skolan.

Varför är tidiga insatser viktiga?

Det är i mötet med skolan eller förskolan som akademiska mönster, beteendemönster och sociala mönster etableras (1). Longitudinella internationella studier visar tydligt att tidiga erfarenheter av akademiskt misslyckande i form av låga resultat har, tillsammans med beteende och relationerna i skolan, ett tydligt samband med icke fullföljda studier (2).

Utifrån dessa resultat rekommenderar forskare tidiga stödinsatser, helst redan innan gymnasiet, för att undvika att svårigheterna ska eskalera och destruktiva mönster få fäste (3).

Andra forskare har påvisat hur mönster som etablerats under lågstadiet bidragit till elevers benägenhet att fullfölja studier på gymnasienivå, och forskarna lyfter att det handlar om förändringar i attityder, motivation, sociala beteendemönster såväl som lärandemönster och inte bara kognitiva aspekter (4). Att tidigt intervenera och stötta elever ger inte bara fördelar för individen utan ger också sociala och ekonomiska fördelar för samhället i stort (5).

Vilken typ av insatser behövs?

Det handlar om att stärka elevernas skolanknytning och involvering med skolan (det som brukar kallas engagement) och att motverka distansering (disengagement) (6). Att tidigt intervenera ger många fördelar. Internationellt har exempelvis interventionsprogram i förskolan visat sig ha tydliga effekter på individernas fullföljande av både grundskola och gymnasiestudier. Dessa program har fokuserat på att bygga nyckelkompetenser inför skolstart samt att stärka föräldrars kompetens och helhetssituation (7).

Fokus på att klara skolarbetet

Ofta behöver barn och unga stöd för att klara av skolarbetet, speciellt med fokus på läs- och skrivförmåga samt matematik. Detta för att motverka att de tappar motivation eller utvecklar låg självkänsla och ett problemskapande beteende. Det finns en uppsjö av studier som visar på positiva resultat av långsiktiga stödinsatser riktade just till barn och unga elevers förmåga att klara skolarbetet (8).

Förskoleprogram fungerar för utsatta barn

Havnes och Mogstad studie från 2009 följer elever från förskolan upp till årskurs 3. Studien visar på vilka positiva effekter tidiga insatser kan ha. Högkvalitativa förskoleprogram verkar vara särskilt gynnsamma för elever från hem med låg socioekonomisk status och för elever med särskilda behov (9).

När det kommer till svenska studier har bland andra Bo Vinnerljung konstaterat att tidigt stöd i matematik och läskunnighet för barn från utsatta grupper skulle ge fler barn och unga möjlighet att fullfölja sina grundskolestudier. Detta utifrån forskningsresultat från studier kring fosterhemsplacerade barn.

Fullföljd grundskola är en skyddsfaktor

I Sverige har Socialstyrelsen understrukit att en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn är att fullfölja grundskolan med godkända betyg som ger behörighet att söka till ett nationellt program på gymnasieskolan. Detta utifrån befintlig forskning på området (10).

Riskindikatorer ger en tydlig bild

Amerikanska longitudinella studier med fokus på att motverka studieavbrott lyfter fram hur riskindikatorer kopplade till elevernas resultat, beteende och närvaro kan ge en tillförlitlig bild över elevers risk för skolmisslyckande och avhopp redan i årskurs 6 (motsvarande årskurs 5 i Sverige) (11).

Lärares kunskap om eleverna är viktig

Det går inte att enbart förlita sig på att riskindikatorerna kan förutsäga om en elev riskerar att inte fullfölja sina grundskolestudier. Det innebär att vuxna kan misslyckas med att fånga upp elever som befinner sig i riskzonen av andra anledningar (12). Dock finns studier som visar att lärare som träffar elever under längre tidsperioder får förmågan att beskriva deras behov och förutse eventuella problem (13). Det innebär att riskindikatorer, tillsammans lärares kunskap om elevernas helhetssituation, kan ge en tillförlitlig bild av risken för skolmisslyckande (14).

  1. (Dale, 2010)
  2. (Alexander, Entwistle, and Horsey, 1997: 110; Alexander et al, 1993, 1997, 2001; Ensminger and Slusarcick, 1992; Jimerson et al, 2000)
  3. (Alexander et al. 2001)
  4. (Finn et al (1997, 2005))
  5. (Nilsson & Wadeskog, 2008 m.fl.)
  6. (Fredricks et al. 2004)
  7. (Se t.ex. The Chicago Child-Parent Center som utvärderats systematiskt genom ex. Barnard, 2004; Reynolds et al, 2004; Rumberger and Lin, 2005, HEAD-Start etc.)
  8. (Anders,m.fl., 2011, Gilliam, 2005; Gimpel & Holland, 2003; Reynolds, Magnusson & Ruu Ou, 2010; Bayat, Mindes & Cowitt, 2010) och särskilt färdigheter i matematik och läs och skrivförmåga (Currie, 2000; Duncan et al, 2008; Manning et al, 2010))
  9. (Stegelin, 2004)
  10. (Socialstyrelsen, 2010; Social rapport; Sveriges Kommuner och Landsting, 2013)
  11. (Robert Balfanz, and Liza Herzog, Keeping middle grades students on track to graduation (2006). Retrieved July 13, 2007 from: http://www.philaedfund.org/powerpoint/dropoutresearch_4.06.ppt) Länk till annan webbplats.
  12. (Rumberger, 2007)
  13. (Larson & Rumberger, 1995)
  14. (Rumberger, 2007)

Ladda ner sammanställningen som en PDF Pdf, 163 kB.

Uppdaterad