När datorspelandet blir problematiskt: en kunskapsöversikt

Att spela mycket datorspel behöver inte alls vara negativt, men i vissa fall kan spelandet bli problematiskt och till och med få allvarliga konsekvenser både för den som spelar och för dem runt omkring. I juni 2018 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) gaming disorder som en sjukdom och tillståndet, som ännu inte har någon officiell svensk översättning, blev en diagnos.

I syfte att samla mer kunskap gav Länsstyrelsen i Västra Götaland Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA) vid Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över den forskning som hittills har gjorts inom området. Översikten visar att forskningen inte ger några entydiga och exakta svar på när ett oproblematiskt spelande blir problematiskt och när ett problematiskt spelande övergår till sjukdomstillståndet gaming disorder, men det finns vissa varningstecken att vara uppmärksam på.

Riskgrupper och spelare

Enligt kunskapsöversikten finns det tydliga samband mellan vissa egenskaper hos spelaren och hos de personer som utvecklar gaming disorder. Det är till exempel manligt kön, att man är ung, fysiska problem och förekomst av depressivitet och ångest. Det finns även samband mellan gaming disorder och impulsivitet, hyperaktivitet och ensamhet.

Mer forskning behövs

I övervägande delen av de studier som forskarna har gått igenom dras slutsatsen att överdrivet datorspelande kan ha negativa konsekvenser. Det kan därför vara bra att begränsa sitt spelande. De som har utvecklat gaming disorder kan behöva hjälp att avstå, eller åtminstone begränsa sitt spelande, men det behövs mer kunskap om effektiva behandlingsmetoder och förebyggande insatser. En av slutsatserna i sammanställningen är att det behövs fler långtidsstudier för att bättre förstå orsakerna som leder fram till gaming disorder.

Mer information:

Gaming disorder

WHO definierar gaming disorder som ett ihållande mönster av spelbeteende som präglas av försämrad kontroll över spelandet i kombination med att individen prioriterar det högre än andra aktiviteter och intressen. Försämrad kontroll över spelandet kan till exempel yttra sig som att spelaren upplever att den inte kan avsluta spelet så länge inte någon annan uppmanar den att avsluta.

Rapporten

Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande för forskningsområdet gaming disorder, men är en begränsad, kartläggande kunskapsöversikt som kan tjäna som grund till det fortsatta arbetet både nationellt och inom regionen.

Rapporten är framtagen av Jenny Rangmar, forskare vid Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet, FoU i Väst och Sara Thomée, forskare vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Kontakt