Metod och verktyg

Psykisk hälsa, psykisk ohälsa och suicidprevention – en grundkurs

Behöver ni på er arbetsplats lära er mer om psykisk hälsa och ohälsa samt suicidprevention? På denna sida har vi samlat text, film och länkar som tillsammans ger en grundläggande utbildning på området. Det finns också tips på vidareutbildning.

Upplägg

Utbildningen på den här sidan består av tre delar:

  1. En generell grund om psykisk hälsa/ohälsa. Riktar sig till alla medarbetare och chefer.
  2. En del om suicidprevention. Riktar sig framför allt till chefer och medarbetare som arbetar med suicidprevention eller annat hälsofrämjande och förebyggande arbete.
  3. En del som fokuserar på chefers ansvar. Riktar sig till chefer och arbetsledare.

Under varje del nedan finns numrerade flikar med informationstexter, filmer och länkar till användbara sidor hos andra aktörer. Genom att läsa texterna och se filmerna i den ordning de presenteras nedan får du en grundläggande kunskap om psykisk ohälsa och suicidprevention.

Efter de tre delarna finns ett avsnitt med länkar till ytterligare utbildningar inom området. Längst ner på sidan finns också information om vart du kan vända dig om du eller någon du kommer i kontakt med mår dåligt.

Syfte

Syftet är att lyfta frågan om psykisk ohälsa och erbjuda chefer och medarbetare en grundläggande kunskap om psykisk ohälsa och suicidprevention. Utbildningen kan användas på exempelvis följande sätt:

  • Vid introduktion av nya medarbetare
  • Gå igenom hela eller delar av utbildningen på arbetsplatsträffar
  • Låta chefer och medarbetare gå igenom utbildningen enskilt
  • När du som chef vill få grepp om vilken kunskap och eventuell vidareutbildning som ni behöver i er verksamhet

Tidsåtgång

Tidsuppgiverlserna är ungefärliga och kan variera utifrån vad som är relevant att ta del av i din roll i verksamheten. Lägg gärna till ytterligare tid för eftertanke och diskussion tillsammans med kollegor eller i arbetsgrupper på arbetsplatsen.

  • Del 1: 20 minuter.
  • Del 2: 30 minuter (exklusive länkade större dokument)
  • Del 3: 30 minuter (exklusive länsgemensam handlingsplan för suicidprevention samt exempel på kommunal handlingsplan)

Källor

Materialet bygger på information från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner (SKR), samt organisationerna Mind och Suicide zero.

Tänk på!

Samtal om livet och döden kan väcka starka känslor. Det är inte farligt utan helt normalt. Om du har lett utbildning eller samtal på arbetsplatsen och någon verkar ledsen efteråt är det bra om du frågar hur personen mår.

Har du, eller någon i din närhet, självmordstankar?

Till dig som har självmordstankar – läs på 1177.se Länk till annan webbplats.

Hur kan du hjälpa en person som har självmordstankar – läs på 1177.se Länk till annan webbplats.

DEL 1: Grunderna i psykisk hälsa och psykisk ohälsa

I den här delen lär du dig bland annat vad psykisk hälsa eller ohälsa kan vara, vilka faktorer som påverkar och hur man stöttar någon som mår dåligt.

Jonna Bornemark

Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp som innefattar psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Begreppet psykisk hälsa används när diskussioner förs om ämnet på en övergripande nivå som omfattar hela samhället.

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd med olika svårighetsgrad och varaktighet. Hit hör både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Gemensamt för de båda är att de orsakar lidande, antingen för individen själv eller för omgivningen.

Psykisk ohälsa är ofta förenat med svårigheter att fungera i vardagslivet, till exempel i relation till andra människor eller att arbeta eller studera. Svårigheterna kan dock se väldigt olika ut bland annat beroende på individens egenskaper, det sociala sammanhanget och vilken typ av psykisk ohälsa det handlar om. Psykiska besvär har vanligen mindre påverkan på vårt sätt att fungera än psykiatriska tillstånd.

Psykisk ohälsa inkluderar alltså såväl psykiska besvär som psykiatriska tillstånd där det finns fastställda diagnoskriterier. Psykiska besvär kan i vissa fall senare leda till att en individ utvecklar psykiatriska tillstånd.

Se en film från Folkhälsomyndigheten

(Längd: 4 minuter och 27 sekunder)

Flickor och kvinnor uppger oftare psykiska besvär än pojkar och män, och könsskillnaderna hänger nära samman med ålder. Störst könsskillnader finns bland tonåringar och unga vuxna, medan skillnaderna ofta är mindre framträdande hos äldre åldersgrupper och yngre skolbarn.

År 2022 svarade 11 procent av kvinnorna och 5 procent av männen att de har svåra besvär. Lätta besvär av ängslan, oro eller ångest är betydligt vanligare och uppges av 41 procent av kvinnorna och 30 procent av männen.

För vissa hälsomått är dock könsskillnaderna mindre. Till exempel svarar 4 procent av kvinnorna och 3 procent av männen att de haft suicidtankar under det senaste året. När det gäller gott psykiskt välbefinnande, uppger 85 procent av kvinnorna och 87 procent av männen som är 16 år eller äldre att de har det.

Se film från Folkhälsomyndigheten

(Längd: 2 minuter och 11 sekunder)

Den psykiska hälsan påverkas av vad man gör, hur man lever och vad man är med om, och den förändras under livet. En del av de faktorer som påverkar vår psykiska hälsa går att förändra medan andra är svårare att göra något åt. Det som kan påverka den psykiska hälsan brukar ofta delas in i skyddsfaktorer och riskfaktorer.

  • Skyddsfaktorer kan vara att ha goda sociala relationer med familj och vänner, ha en bra självkänsla, vara fysiskt aktiv eller att få tillräckligt med sömn och vila. Det är också viktigt att ha en trygg ekonomi, ett jobb eller en hobby som man trivs med. En bra och trygg uppväxt kan också ge ett skydd mot psykisk ohälsa. Skyddsfaktorerna gör att man får bättre förmåga att klara påfrestningar som kan leda till psykisk ohälsa. Det kallas också för motståndskraft eller resiliens.
  • Riskfaktorer kan handla om dåliga sociala relationer, till exempel bråk eller andra problem i familjen. Det kan också vara att man dricker för mycket alkohol eller använder narkotika. Andra riskfaktorer är att vantrivas på jobbet, vara arbetslös, drabbas av svår sjukdom eller känna sig ensam eller utanför på något sätt.

Se filmen från Folkhälsomyndigheten

(Längd: 2 minuter och 39 sekunder)

DEL 2: Suicidprevention

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda. Men suicid går att förebygga. Det handlar inte om en enskild metod eller aktivitet, utan är ett ansvar för hela samhället.

Enligt Folkhälsomyndigheten handlar suicidförebyggande arbete om att genom olika insatser minska risken att människor tar sitt liv. Det suicidförebyggande arbetet behöver finnas på olika nivåer och arenor, och man behöver kombinera både generella insatser till hela befolkningen med riktade insatser till individer.

Suicid är en avsiktlig självdestruktiv handling som leder till döden. Det är nästan alltid en konsekvens av ett outhärdligt psykiskt lidande.

Det finns en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och självmord på så vis att psykisk sjukdom är en riskfaktor för suicid. Medan självmordsbeteende i sig inte är en psykisk sjukdom, är en av de tydligaste orsakerna bakom en suicidproblematik ofta psykiatriska tillstånd såsom depression, bipolär sjukdom, schizofreni och beroendesjukdom, men även ångestsyndrom samt personlighetsstörningar, ätstörningar och traumarelaterade störningar. (Källa: Folkhälsomyndigheten)

Statistik om självmord och självmordsförsök:

  • 13 procent av befolkningen uppger att de har haft självmordstankar någon gång i livet
  • Varje år dör omkring 1 200 personer i självmord
  • Två tredjedelar av de som dör i självmord är män
  • Självmord är vanligast i den äldsta åldersgruppen
  • Fler kvinnor än män vårdas på sjukhus till följd av suicidförsök
  • Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten.

Källa: Folkhälsomyndigheten. Statistik på Folkhälsomyndighetens webbsida Länk till annan webbplats.

Kom ihåg!

Det är inte farligt att prata om självmord men det kan kännas ganska svårt och obekvämt.

Riskfaktorer

Bakom en suicidproblematik finns ett brett spektrum av riskfaktorer som tillsammans gör att en person hamnar i risk för suicid. De enskilt starkaste riskfaktorerna är tidigare självmordsförsök och psykisk sjukdom.

Enligt Folkhälsomyndigheten är följande exempel på riskfaktorer för suicid:

  • Psykiatriska faktorer som allvarlig depression, ångesttillstånd eller användning av alkohol och andra droger.
  • Biologiska eller genetiska faktorer som sårbarhet eller familjehistoria med suicid.
  • Ogynnsamma livshändelser som exempelvis förlust av en närstående, en relation, ett arbete, status eller pengar; en större besvikelse som utebliven befordran, samt mobbning eller kränkning.
  • Psykologiska faktorer som konflikter med andra personer, våld eller erfarenheter av fysisk misshandel eller sexuellt utnyttjande i barndomen samt känslor av hopplöshet.
  • Sociala faktorer och miljöfaktorer som tillgång till medel och metoder för suicid (skjutvapen, giftiga gaser, bekämpningsmedel, mediciner).
  • Social isolering och ekonomiska svårigheter.

Skyddsfaktorer

Riskfaktorer kan i vissa fall kompenseras av skyddsfaktorer, hos både individen själv och omgivningen.

Faktorer som tycks kunna skydda mot självmord är enligt Folkhälsomyndigheten bland annat:

  • Goda, stabila relationer och stödjande sociala nätverk
  • God självkänsla och tilltro till sig själv och till möjligheterna att kunna påverka och förändra den egna situationen
  • Upplevelse av mening och sammanhang i livssituationen
  • Hälsosamma levnadsvanor såsom regelbunden fysisk aktivitet och goda sömnvanor

Personer som aktivt söker hjälp eller har en god problemlösningsförmåga och strategier för att hantera sin psykiska smärta är mindre benägna att ta sitt liv.

Källa: Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndighetens webbsida Länk till annan webbplats.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter överlämnat ett förslag för en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention till regeringen. Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbsida: Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention Länk till annan webbplats.

Socialstyrelsen har samlat information, metoder och stödmaterial som hjälper dig i arbetet med att förebygga suicid. Förebygga suicid – Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Hur kan jag hjälpa en person som har självmordstankar? På 1177 finns en guide: Hur kan du hjälpa en person som har självmordstankar? Länk till annan webbplats.

Suicid drabbar många omkring den som avlidit och kan leda till både
försämrad psykisk och fysisk hälsa och ökad suicidrisk hos de närmaste
efterlevande. Stöd till efterlevande efter suicid är därför en viktig del av ett
suicidpreventivt arbete.

Läs på Folkhälsomyndighetens webbsida: Stöd till efterlevande vid suicid Länk till annan webbplats.

DEL 3: Psykisk ohälsa och suicidprevention för chefer

Vad ska du som chef tänka på och vad har du för skyldigheter? Hur stöttar du dina medarbetare?

Upprätta krissplan

Som chef bör du upprätta en krisplan för din verksamhet, där även situationer som rör psykisk ohälsa och suicid ingår. Se till att den är skriftlig och tillgänglig för alla i verksamheten. Hur ser rutinerna ut i din förvaltning? Finns det ett tydligt uppdrag för dig som chef vid kris? Vet du vad du ska göra? Vet alla dina medarbetare vad de ska göra?

Ta del av relevanta handlingsplaner för suicidprevention

Ta reda på vilka handlingsplaner som finns för just din verksamhet, kommun eller region och läs dem.

Läs även den länsgemensamma handlingsplanen för suicidprevention 2020-2025 Länk till annan webbplats. som har antagits av Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Den innehåller sex delar:

  1. Lokal handlingsplan för nyckelaktörer
  2. Höjd kunskapsnivå
  3. Prioritera suicidprevention på ledningsnivå
  4. Ökad samordning och tillgänglighet till professionella insatser på alla nivåer
  5. Ta vara på civilsamhällets engagemang och kunskap
  6. Lära av händelseanalyser vid suicid

Den länsgemensamma handlingsplanen för suicidprevention anger att det ska tas fram lokala handlingsplaner för suicidprevention.

Utbildningar

Om du eller dina medarbetare behöver kompetensutveckling i psykisk ohälsa och suicid finns det flera olika alternativ som är gratis och anpassade för exempelvis APT eller andra utbildningsinsatser i verksamheterna. Det finns även längre utbildningar för de som behöver omfattande kunskapshöjning. Se rubriken "För dig som vill fördjupa dig" nedan.

Var ett föredöme och våga fråga!

Suicidprevention är inte ett isolerat ämne utan det är en insats mot psykisk ohälsa.
Ett bra samtalsklimat på arbetsplatsen där ni vågar fråga varandra hur ni mår är en bra början. Som chef kan du vara ett föredöme i detta genom att belysa vikten av att lyfta på sin arbetsplats om man inte mår bra. Våga fråga hur andra mår!

Om en medarbetare visar tecken på att må dåligt är det viktigt att du vågar prata med hen, berätta vad du ser och fråga hur hen mår. Tecken på psykisk ohälsa kan till exempel vara att personen har upprepad korttidsfrånvaro, inte passar tider, arbetar mindre effektivt, är oengagerad, har svårt att fokusera, är nedstämd och isolerar sig.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention har tagit fram ett stöddokument för dig som chef eller arbetsledare: Självmord och arbete – stödmaterial till chefer och arbetsledare Länk till annan webbplats.

Se även dokumentet Stöddokument för chefer och medarbetare Länk till annan webbplats.

Vårdsamverkan i Västra Götaland har samlat information, verktyg och exempel på en webbsida. Där finns bland annat Verktygslådan, där du hittar exempel hur andra har gjort, tips på utbidningar, bra-att-ha-länkar och annan information som kan vara till stöd i arbetet med handlingsplanens aktiviteter: Suicidpreventivt arbete i Västra Götaland Länk till annan webbplats.

Exempel på handlingsplan från Stenungsunds kommun

Som exempel kan du titta på Stenungsunds kommuns handlingsplan Pdf, 416 kB.

Fördjupning: Fler utbildningar om psykisk ohälsa och suicid

Informationen som vi har paketerat på den här sidan är på en grundläggande nivå. Om du eller dina medarbetare behöver fördjupning finns det många olika utbildningar att gå online. Nedan hittar du en lista över utbildningar som är producerade av andra aktörer. Nästan alla är kostnadsfria.

Allmänna utbildningar

För kommuner

För dig som arbetar inom socialtjänsten

För dig som arbetar inom skola

För dig som arbetar med barn

För dig som arbetar med äldre

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Det finns många olika föreningar och organisationer som erbjuder stöd via telefon och på nätet. Stöden på denna lista är kostnadsfria och tillgängliga för alla i hela Sverige. Du kan vara anonym om du vill.

Stödlistan för psykisk hälsa finns i formaten PDF och Excel, och uppdateras kontinuerligt. För detaljerad information om telefonnummer, öppettider med mera, klicka på länkarna i Stödlistan.

Stödlistan för psykisk hälsa Länk till annan webbplats.

Kontakt

I korthet

Framtagen

2023

GR:s roll

Göteborgsregionen (GR) har tagit fram utbildningen genom att samla material från andra aktörer.

Uppdaterad