Så ska elever i riskzon för studieavbrott motiveras till fullföljda studier

Tidiga insatser och ett gemensamt ägandeskap för att fler ska fullfölja sina studier är nyckelorden på NTI Gymnasiet Kronhus. I deras gedigna arbete med att minska antal studieavbrott arbetar de för en trivsam skolkultur där alla ska vilja vara. Skolan deltog i projektet FSGR som drevs av Göteborgsregionen (GR) och finansierades av Europeiska Socialfonden (ESF). Här kan du läsa mer om skolans lokala projektarbete!

Att ha en låg tilltro till sig själv och sin egen förmåga, att inte känna en tillhörighet i skolkulturen, trivas eller att sakna syfte och mål med sin utbildning är vanliga orsaker till studieavbrott.

En av gymnasieskolorna som deltog i projektet FSGR är NTI Gymnasiet Kronhus. Vi träffade tre medarbetare på skolan för att prata om deras lokala utmaningar, projektinsatser och framträdande projektarbete på alla nivåer.

– Det hela började med att gruppen för fristående gymnasieskolor (FRIST) hade fått information om det nystartade projektet FSGR. De lyckade insatserna som hade gjorts på kommunala gymnasieskolor i projektet Plug In skulle nu även bli en satsning för friskolor. Vi blev intresserade och den regionala projektledaren John Nelander kom in och presenterade projektet för oss i ett tidigt skede. Vi bestämde på studs att vi ville vara med, berättar Anna Robertsson, rektor på skolan.

Året var 2017 och terminen andades vår när projektinsatserna tog fart på NTI Gymnasiet Kronhus. Skolan hade då ringat in följande lokala behov:

• Bättre uppföljning av frånvaro
• Ökad likvärdighet i uppföljningen av frånvaro samt rapportering till CSN
• Bättre utredning av bakomliggande orsaker till frånvaro
• Effektivare stöttning för elever som tenderar att halka efter eller har hög frånvaro
• Att arbeta gemensamt och målmedvetet i alla kurser för att bygga goda grupper
• Att skapa en tydlig skolkultur som eleven kan känna tillhörighet till

Inskrivning i projektet

– I första hand fokuserade vi på de som var frånvarande, rent av hemmasittare, och att fånga den elevgruppen. Det blev stort fokus på att hitta insatser som fungerade för just den enskilda individen, berättar Isabel Olsson, lokal delprojektledare och kurator på skolan och fortsätter:

– Men succesivt landade vi i att det vore bättre att fånga eleven mycket tidigare. Alltså den som har riskbeteendet för att hamna i riskzonen för studieavbrott. Anledningen till det är att vi gjorde väldigt många försök i att jobba just åtgärdande, men att vi stångades med att ha begränsade möjligheter att tillgodose de åtgärderna. I efterhand är vi väldigt nöjda med beslutet att istället jobba förebyggande. Och att använda de muskler vi har.

Susanna Nordfors, specialpedagog på skolan, håller med:

– Vi började inskrivningen med en grupp i årskurs tre. Beteendet vi såg var såklart bristande frånvaro men också inaktivitet på lektionerna och att de inte fullföljde uppgifter och läxor. Det här beteendet såg vi senare hos några elever i årskurs ett, som också fångades upp till att delta i FSGR. De deltagande eleverna täcker alla våra program, säger hon.

Tre nivåer av förebyggande arbete

En av framgångsfaktorerna i projektet Plug In var att skolorna arbetade utifrån en pyramid av olika insatsnivåer. Pyramiden har även implementerats i FSGR – en modell som alla deltagande skolor har motiverats att arbeta utifrån:

• Riktade insatser på individnivå utifrån komplexa situationer
• Riktade insatser på gruppnivå
• Universella insatser som omfattar alla på skolan oavsett om man deltar i projektet eller ej.

– På universell nivå har vi jobbat med att lära oss om våra olikheter och att stärka årskurserna med olika övningar. Klassföreståndaren har fått handledning av oss från elevhälsoteamet (EHT) i hur vi kan jobba brett i vår undervisning, och hur vi når elever med beteendeproblematik. Fokus är att skapa tydliga ramar och förväntningar på våra elever så att vi får en god studiemiljö, säger Susanna Nordfors.

Som tidigare nämnt satsar skolan mycket på individuellt stöd och i synnerhet var det fokus i projektets början. EHT träffar FSGR-eleverna var för sig och fokuserar på att eleven ska lära känna sig själv genom så kallat motiverande samtal (MI).

MI-metoden är en beprövad metod och bemötandestrategi för förändringsarbete och handlar om att möta eleven där den är genom att lyssna, visa nyfikenhet och empati samt vara accepterande och icke-dömande. Det är elevhälsoteamet (kurator och lokal delprojektledare, specialpedagog, studiecoach och skolsköterska) som driver projektet på skolan och utför de motiverande samtalen med eleverna, men i juni 2019 ska även övrig skolpersonal gå en utbildning i att också kunna hålla de motiverande samtalen.

Att stärka individen i grupp

Däremot såg skolan snart också nyttan i att FSGR-eleverna skulle träffas mer i grupp:

– På så vis kunde de se att de inte var ensamma i det här och att de kunde stötta och peppa varandra. Det sociala är så viktigt, i synnerhet i den här åldern. Därför kom vi att satsa än mer på gruppinsatser, säger Susanna.

Anna berättar att just tryggheten och tillhörigheten i grupp motiverar eleverna att vilja fullfölja sina studier:

– Ibland är det just den sociala biten och att ha någon som förstår ens situation som faktiskt gör att man kommer till skolan. När eleverna känner en skolanknytning genereras resultat på alla nivåer.

Det här kopplas ju till ert behov av att just skapa en tydlig skolkultur som eleven kan känna tillhörighet till – på vilka fler sätt arbetar ni med att skapa en bra skolkultur?

Isabel: Vi jobbar mycket med tema-, frilufts-, och gemenskapsdagar och där kan listan göras lång. Allt från vår fotbollsturnering till att vi har en filmklubb på skolan. Vi har också ett väldigt gediget ”introprogram” för alla i årskurs ett, där vi första veckan på höstterminen enbart fokuserar på att lära känna varandra genom olika aktiviteter.

I er lokala projektplan står det också att eleverna i årskurs ett kommer att få ta del av kurser inom självkänsla, stress och normkritik. Kan ni berätta lite om det?

Susanna: Ja precis! Det är också en del av vårt förebyggande arbete på universell nivå där vi sett att det finns stora behov. Självkänslastödet är något vi börjar med under introperioden och kursen heter ”jag och vi”. Har eleven en låg tilltro till sig själv när denne börjar ska eleven få möjlighet att hitta sig själv i gruppen. Vi har också sett genom åren att det finns behov av normkritik eftersom det ofta blir homogent i klasserna. Vi vet också att ju äldre vi blir så finns behovet att lära oss stresshantering. Därför är det viktigt att elevhälsoteamet genomför insatser på de här områdena.

Framträdande förändringar sedan projektstart

När vi ses har NTI Gymnasiet Kronhus arbetat med projektet i två år. En inledande projektinsats skolan gjorde var att flytta CSN-rapporteringen från mentor till biträdande rektor för en likvärdig bedömning. Anna berättar att det tidigare kunde vara ganska stora orättvisor på det området. Vissa mentorer uppmärksammande mindre än andra, vilket gjorde att vissa elever i riskzon föll mellan stolarna:

– Nu har vi en gemensam kartläggning för närvaron som vi inte hade förut, berättar Susanna.

Mycket stödinsatser menar de att de säkert hade gjort utan projektet – men de ser en hel del resultat som projektarbetet har bidragit till, och det redan nu:

– Jag skulle säga att vi har fått en större förståelse från lärarna i arbetet med eleverna som ligger i riskzon, säger Isabel.

Anna håller med:

– Tack vare de bemötandestrategier vi arbetar så mycket med nu så skapar vi mycket bättre förutsättningar. Självklart ska elevens frånvaro uppmärksammas, men det är så otroligt viktigt på vilket sätt det görs. Om det är en stor bedrift för den enskilde eleven att komma hit, som exempelvis lider av psykisk ohälsa och har samlat mycket mod för att komma, vilket bemötande ger vi då om läraren säger ”varför kommer du först nu”?

– Det är vanligt att en elev med mycket frånvaro känner ångest kopplat till vad lärarna ska tycka. Att eleven är rädd att skämma ut sig, få höra allt denne missat och så vidare. Det är klart att eleven väljer att stanna hemma då om den inte får ett bemötande utifrån sina egna förutsättningar. Men med MI-metoden kan vi undkomna detta: ”Vad roligt att se dig” är ett betydligt trevligare exempel på bemötande, säger Isabel.

Tidiga insatser, beteendestöd med skolpsykolog, MI och att arbeta i grupper har varit de största satsningarna på NTI Gymnasiet Kronhus. Skolan har också implementerat studiestugor och upphämtningstid för elever som ligger efter i studierna. Lärarna kommer in och ger extra stöd på eget initiativ:

– Vi ser ett ökat intresse hos lärarna. De uppmärksammar att skolan har fångat en riskgrupp och vill hjälpa till. Det blir ett delat ägandeskap och lärare som elever motiveras när de ser att arbetet i studiestugorna genererar något, säger Isabel.

– Jag tror inte att FSGR-eleverna hade stannat kvar om det inte vore för de här insatserna, säger Anna.

Sanna, du har tagit fram prioriteringslistor och uppföljningsarbete för och med eleverna i projektet. Berätta lite om det!

– Jag använder mig av en strategi som heter ABC-planering. Den handlar om att se vad man har att göra på sin ”to do-lista” och hur man ska prioritera uppgifterna. A är viktiga uppgifter, som att man har prov dagen därpå. B är saker som måste bli gjort men som inte är lika akut. C är saker som är bra att göra, men som inte är ett måste. Exempelvis att lägga lite extra tid på ett ämne. Vad jag har lagt till i det här är en tydlig struktur i när det ska göras. Inte bara att ”jag ska göra det på måndag” utan vi tittar i detalj hur elevens övriga schema ser ut så att planeringen verkligen håller. Likaså start och stopp-tid på uppgifterna och så vidare, säger Sanna och fortsätter:

– Till det här jobbar vi med strategin ”smarta mål”. Arbetet måste vara specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsbundet för att det ska bli gjort. Därefter följer vi upp hur det har gått.

Framtidsutsikter

Inför läsåret 2020 kommer skolan satsa på att ”alla gör lika mycket”. Till en början har EHT ägt projektet men skolan kommer än mer att satsa på ett gemensamt ägandeskap – att även pedagogerna får verktyg att implementera strategierna i det fortsatta arbetet med elever i riskzon. Och att det finns tid i schemat för närvaroarbete och vidare kartläggning till varför eleverna inte är på plats. Likaså fortsättningsarbetet att fånga riskgrupper och ge stöd i ett tidigt skede.

– Precis som eleverna får med sig verktyg och strategier i sin utbildning så behöver vi som organisation också utveckla och finslipa våra strukturer. Det kommer vi fortsätta att göra även efter att projektet är slut, avslutar Anna.

Det lokala projektarbetet pågick fram till julen 2019. Projektet i sin helhet avslutades i mars 2020.