Rapport
Ungas och utlandsföddas attityder till vård‐ och omsorgsarbete
Av vilka orsaker väljer man att gå en vård‐ och omsorgsutbildning? Hur ser man på ett framtida arbete inom vård‐ och omsorgssektorn? Hur står sig vård- och omsorgsarbete i förhållande till drömjobbet? Den här rapporten handlar om ett delprojekt inom ESF-projektet Fokus vård och omsorg.
Det förberedande nationella ESF‐finansierade projektet Fokus vård och omsorg genomfördes mellan december 2015 och juni 2016. Sex regioner har medverkat i arbetet med att kartlägga, konkretisera och analysera de viktigaste utmaningarna för kompetensförsörjningen inom vård och omsorg, samt hur vård‐ och omsorgscollege (VO‐College)*kan bidra i utvecklingen.
Tillsammans med Göteborgsregionens VO-College har FoU i Väst genomfört ett delprojekt med syfte att kartlägga och analysera attityder till vård‐ och omsorgsarbete inom välfärdssektorn hos två målgrupper – ungdomar och utlandsfödda. Projektet har haft en bred ansats och genom både enkäter och gruppintervjuer fångat uppfattningar och attityder hos målgrupperna. Även resultat av medarbetarenkäter har analyserats för att kunna relatera målgruppernas attityder till erfarenheter och upplevelser hos yrkesverksamma.
Arbeta med människor, att hjälpa andra och samhällsnyttan
Vård- och omsorgsarbete förknippas i hög grad med att arbeta med människor, att hjälpa andra samt en möjlighet att bidra till samhällsnytta. Det är en bild som delas av många elever på gymnasiets vård- och omsorgsprogram (år 2) – liksom av elever på gymnasiesärskolans program Hälsa, vård, omsorg, vuxenelever på VO-utbildning med språkstöd, åk9-elever som sökt till VO-programmet och yngre ungdomar (åk8-elever). Hos eleverna på VO-programmet är detta även sådant som är mycket viktigt i deras drömjobb. Också i många andra avseenden speglar deras bild av vård- och omsorgsarbete deras syn på drömjobbet.
Vård- och omsorgsarbetets svaga sidor
Ska man, utifrån VO-elevernas enkätsvar, tala om vård- och omsorgsarbetets relativt svaga sidor handlar det främst om lönen samt intressanta arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter, fast anställning och möjligheter att påverka arbetet (men även i dessa avseenden har flertalet en positiv eller neutral bild vård- och omsorgsarbetet). Hos de yngre ungdomar som deltagit i studien innebär både lönen och andra faktorer ett lite större ”glapp” mellan drömjobbet och uppfattningen om vård- och omsorgsarbete. Men även hos dem är avståndet mellan drömjobbet och deras bild av vård- och omsorgsarbete i många fall begränsat. Likväl är det få av dem som uppger att det är troligt att de kommer att välja VO-programmet på gymnasiet.
Positiva och negativa arbetserfarenheter hos vård- och omsorgseleverna
Eleverna på VO-programmets år 2 beskriver i hög grad positiva erfarenheter av vård- och omsorgsarbete: många betonar att det är lärorikt, är uppskattat av vårdtagarna, innebär spännande möten med nya människor och en rolig gemenskap med kollegor. Samtidigt pekar många på stress samt att det är fysiskt tungt och psykiskt jobbigt. Den här typen av upplevelser, och arbetsplatsförhållanden, är en utmaning för såväl praktikansvariga utbildningsanordnare som arbetsgivare. Det behöver finnas beredskap för att ge stöd till både elever och anställda som möter olika typer av problem och svåra uppgifter som följer med yrket och verksamheterna.
Bredare beskrivningar av vård- och omsorgsarbetet för en bredare rekrytering?
Ett av de vanligaste skälen till att söka sig till VO-programmet är en önskan om att arbeta med människor. Här finns dock en stor könsskillnad, där det inte är ett alls lika vanligt skäl hos killar. Detta och andra resultat manar till att fundera över hur vård- och omsorgsarbete brukar, och kan, beskrivas. Ska rekryteringen kunna breddas till att omfatta både fler och nya målgrupper är det angeläget att visa på den bredd i arbetsuppgifter som finns inom vård- och omsorgssektorn, och hur arbetet även vid sidan om rena brukarkontakter kan bidra till både samhällsnytta och en känsla av meningsfullhet för den yrkesverksamme.
Framtida utmaningar
Utöver undersökningarnas många olika resultat utmynnar rapporten i ett antal utmaningar och frågor som VO-College och berörda verksamheter kan arbeta vidare med i det fortsatta utvecklingsarbetet, inom ordinarie verksamheter eller i nya projekt.
Kontakt
I korthet
Författare
Margaretha Allen (processledare)
Ulrica Furby (processledare)
Gunilla Bergström Casinowsky (forskare)
Åsa Nilsson (utredare och rapportens huvudförfattare)
Framtagen
2016
Uppdaterad