Rapport
Utvärdering Nya Grannar
Målgruppen för projekt Nya Grannar var kommunanställd personal som arbetar med ensamkommande barn och unga. Projektet fokuserade på att genom kompetensutveckling och samverkansgrupper förändra arbetsmetoder och organisatoriska strukturer. Hur väl lyckades projektet med den målsättningen?
När projektet satte igång 2016 hade Sverige under ett år (2015) tagit emot lika många ensamkommande barn och unga under ett år som under de föregående 15 åren sammanlagt!
Under hela projektperioden har den nationella och i viss mån lokala politiken givit ändrade förutsättningar för projektet, vilket varit en stor utmaning.
Trots detta har projektet lyckats genomföra ett stort antal utbildningar och nått fler deltagare än förväntat. Den kunskap om lokalt projektarbete för samverkan som sedan tidigare byggts upp på GR har också vidareutvecklats genom lokala insatser för målgruppen nyanlända barn och ungdomar.
Uppskattade utbildningar
Av den här utvärderingen framgår att deltagarna är väldigt nöjda med utbildningarna, en särskild satsning på specifika ”länderutbildningar” har fallit väl ut. Likaså har en workshopserie på temat interkulturell kompetens varit mycket uppskattad.
En viktig dimension i projektet har varit den stabilitet som GR stått för under projektets gång. Genom att GR varit en aktör som inte varit direkt inblandad i de stora omvälvningar som skett inom flyktingmottagandet i kommunerna har det funnits kraft i att styra projektet mot målen. Utbildningar har genomförts och stöd har givits till lokala projekt.
Olika djupa fotavtryck
Nya GRannar kommer dock att lämna olika djupa fotavtryck i de deltagande kommunerna. Sannolikt hade de varit djupare om den nationella situationen och riktningen sett lika dan ut över tid. En lyckad implementering och hemtagning av effekter från ett projekt förutsätter en någorlunda stabil hemorganisation. Den situation som rått under Nya GRannars projektperiod har varit allt annat än stabil. I de kommuner där det varit högst omsättning på personal har det inte funnits någon fungerande samverkansstruktur under hela projektperioden. I andra kommuner har detta fungerat utmärkt.
Det som sticker ut när utvärderarna jämför de framgångsrika kommunerna med de som haft det svårare är framför allt tre faktorer:
- Kontinuitet i projektarbetet (rätt medlemmar)
- Engagemang från chefer
- Hittat bra former i pilotverkstaden (lokala projektgrupper) och tydliga mål
Det här stämmer väl överens med de samverkansteorier som utvecklats både i anslutning till tidigare projekt inom GR och till allmänna samverkansteorier. Inom såväl nationell som internationell forskning talas det om vikten av ett ledarskap som uttrycker förväntan på resultat. Det är också viktigt med tydliga mål för samverkan som är gemensamt framtagna, vilket vi sett att de lokala projektledarna bekräftar. Med målen uppstår möjligheten att fokusera och lägga energi och engagemang i frågor som rör målgruppen.
En viktig faktor är också en form av gemenskap mellan yrkesgrupperna, att organisationerna kännetecknas av ett ansikte och att det finns en gemensam vilja att utvecklas. Detta gör det enklare att ha kommunikation som bidrar till att lösa utmaningar.
Projektet har haft en stor påverkan på framför allt individuell nivå, hos deltagarna i utbildningarna, men också organisatorisk. Lokala projektgrupper har i de framgångsrika exemplen lyckats dra nytta av utbildningarna och det lokala engagemanget.
I korthet
Författare
Patrik Lidström, Mattias Norling
Publiceringsår
2018
Framtagen inom projekt
GR:s roll
GR var projektägare i projekt Nya Grannar.
Samarbetspartners
Medlemskommunerna Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn medverkade i projektet.
Public partner utvärderade projektet.
Finansiärer
Huvudfinansiär: Europeiska socialfonden (ESF)
Övriga: Medverkande kommuner
Uppdaterad