Samverkansmodell för kompetensförsörjning – Projekt Care Vårda GR

I Projekt Care Vårda GR fick flyk­tingar från Ukraina utbildning i vårdsvenska samtidigt som de gjorde praktik inom vård och omsorg i tre kommuner i Göteborgsregionen. Utifrån erfarenheterna i projektet tog man fram en samverkansmodell för kompetensförsörjning som går att använda i andra branscher och målgrupper.

Ukrainska flyktingar vill ha jobb samtidigt som det behövs arbetskraft i vård och omsorg. Det var utgångspunkten för Projekt Care Vårda GR.

Projektet riktade sig till personer som omfattades av massflyktsdirektivet Länk till annan webbplats. och som hade intresse av att arbeta inom vård och omsorg.

Utöver utbildningen i vårdsvenska via vuxenutbildningen och praktik inom vård och omsorg så fick deltagarna även göra flera studiebesök som visade på bredden av möjligheter i branschen. Deltagarna erbjöds också viss samhällsinformation, studie- och yrkesvägledning, stöd i själva anställningsförfarandet med mera.

Hur gick det för deltagarna?

På kort sikt var målet att deltagarna skulle få anställning och lära sig svenska. På lång sikt var målet att detta skulle innebära ett första steg in och att man senare skulle vilja utbildare sig vidare inom branschen.

Flera deltagare fick jobb inom vård och omsorg och har nu introduktionsanställningar som ger möjlighet till att ha ett fortsatt lärande både på arbetsplatsen och genom studier i svenska via vuxenutbildningen. Trots att merparten av deltagarna inte hade jobbat inom vård och omsorg tidigare uppger de att de ser en framtid inom branschen och vill vidareutbilda sig inom sektorn, när möjligheter för detta ges.

Ett av målen var alltså att deltagarna skulle få ökade kunskaper i det svenska språket och det har alla deltagare upplevt att de har fått. Här verkar kombinationen av studier och praktik vara en framgångsfaktor.

Framgångsfaktorer

Projektet genomfördes av GR i samarbete med kom­munerna Kungälv, Lilla Edet och Mölndal. Deltagarna kom från åtta olika kommuner vilket visar på vikten av ett delregionalt samarbete – En enskild kommun kan ha svårt att hitta tillräckligt med deltagare till enskilda satsningar.

Genom bland annat intervjuer med personal som arbetat i projektet har ett antal framgångsfaktorer som varit viktiga i projektet utkristalliserat sig. Detta är faktorer som kan vara bra att tänka på för den som planerar liknande projekt i framtiden:

• God intern samverkan i kommunen
• Matchning av personer till projektet utifrån intresse
• Små volymer ger kvalitet och individanpassning
• Samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsplats
• Förankring i rätt tid och i rätt led
• Löpande uppföljning
• Ha mod och ett öppet sinne när tillfälle ges för den här typen av satsningar
• Möjlighet till subventionerade anställningar
• Hängiven och dedikerad personal
• Tydlig projektorganisation med avsatta tider från start

Samverkansmodell för kompetensförsörjning

Ett av målen med projektet var att ta fram en modell för samverkan kring kompetensförsörjning. Den är tänkt att användas som ett stöd för att främja kommunal samverkan mellan förvaltningar, men modellen kan även användas av andra intressenter som vill jobba systematiskt med samverkan för att nå en god kompetensförsörjning till olika branscher.

Samverkansmodellen utgår från fyra centrala aktörer och vad som är viktigt ur deras respektive perspektiv för att samverkan ska ge önskat resultat:

• deltagare
• arbetsgivare
• koordinerande funktion
• utbildningsanordnare

Det finns också ett antal grundförutsättningar att beakta inför att ett projekt av det här slaget drar igång. Om man har en plan för dessa så kommer det att underlätta själva genomförandet av projektet:

• Förankring
• Mål och syfte
• Deltagarnas förutsättningar
• Vem har mandat?
• Samverkan mellan förvaltningar
• Roller och ansvarsfördelning
• Uppföljning
• Individuellt stöd
• Administration
• Utvärdering

Kontakt