Vuxenutbildningen i Partille kommun utvecklar sfi-undervisningen genom kollegialt lärande

Vuxenutbildningen i Partille kommun har deltagit i det ESF-finansierade projektet InVäst, som drevs av Göteborgsregionen (GR). Här möter du rektor och lärare från studieväg 2 på skolan, som bland annat berättar om hur de genom projeketet fått stöd till att utgå från en vetenskaplig grund när de undersöker elevernas behov och undervisningslösningar.

–Det här projektet har lärt oss hur viktigt det är med evidens, att vi inte bara gissar vad våra elevers behov är, utan att vi faktiskt tar reda på det och utgår från vetenskaplig grund, berättar Nomi Madolo som är rektor på skolan.

Evidensbaserad analys av elevbehovet

Kollegialt lärande innebär att kollegor tillsammans utvecklas i sin profession genom ett strukturerat samarbete. Arbetet inom InVäst fortsatte därför med att lärarna på skolan tillsammans arbetade med att ta fram ett nuläge och analyserade elevbehovet, med en stöttning av en processledare från GR.

– Vår processledare Jenny Hostetter höll kvar oss i analysdelen. ”Har ni verkligen evidens för detta? Är ni säkra på att det är det här som är det reella elevbehovet?”. Vi är snabba på att analysera att ”det här är problemet” och så är vi lösningsorienterade och löser det. Det som InVäst har hjälpt till med är att verkligen undersöka och vara nyfiken på elevernas behov, säger Malin Lilja som är lärare på studieväg 2 på skolan.

Ett behov som framkom var att eleverna skriver sämre än vad de talar och förstår. Det behovet framkom både utifrån vad lärarna såg själva i undervisningen, utifrån djupintervjuer med eleverna och genom att titta på gamla nationella prov där skriva var den del som oftast inte blev godkänd.

Lösningen: utveckling av cirkelmodellen med två twistar

Kollegorna har sedan tillsammans tagit beslut om förändringar i undervisningen för att ge eleverna bättre möjligheter att utveckla sitt skrivande. De arbetade sedan tidigare med cikelmodellen och genrepedagogik, där eleverna läser exempeltexter inom ett tema och därefter skriver egna texter på temat. Genom InVäst utvecklades metoden med två twistar, en rättningsnyckel och en muntlig presentation.

Rättningsnyckeln består av olika koder som lärarna använder för att markera fel i texterna, istället för att skriva ut det rätta svaret direkt. Eleverna skriver en text som lärarna rättar med de koderna i rättningsnyckeln. Därefter får elverna tillbaka den rättade texten.

Eleverna sitter sen två och två och ska tillsammans lista ut vad det är för fel som har gjorts och hur den regeln är. Sen skriver de rent texten tillsammans och gör därefter samma sak en gång till med den andra elevens text. När de har skrivit och rättat så ska de också berätta om sin text, de tränar in sig på att berätta om texten och vet vad de ska prata om.

– Det blir samtal och de måste diskutera med varandra. Någon kanske tror att det ska vara så och någon annan säger att det ska vara så här. De får naturligtvis fråga oss, men tanken är att de ska arbeta tillsammans för att lista ut hur det ska vara. Genom att den avslutas med en taldel så blir det inte heller bara skriva i den här snurran, säger Malin Lilja.

Känsla av att arbetet gör skillnad

Effekten av förändringarna i undervisningen kan mätas genom tester och observationer, men också genom att elever intervjuas om sin upplevelse av de nya formerna av lärande. På studieväg 2 har effekten ännu inte undersökts, men lärarna har en känsla av de två twistarna har gett en ökad kvalitet.

– Vi har inte evidens för det, men det känns som att förändringarna gör skillnad. Eleverna börjar tänka mer själva, många gillar detektivarbetet som det blir med rättningsnyckeln. De vill förstå och det känns som att de har blivit lite mer engagerade kring sina egna texter. Det hjälper oss också, med koderna kan man tydligare se vilka områden eleverna måste träna på, berättar Malin Lilja.

– Vi får bra information tack vare rättningsnyckeln. Vi sammanställer allt material själva och kan exempelvis se att: ”Nu var det mycket ordföljdsfel under det här temat”. Skrivtestet är själva finalen på hela temat, så då kan vi anpassa nästa tema och lägga in extra fokus på det området, fyller Marie Stenqvist i.

Kommer fortsätta i InVästs spår

Lärarna vill fortsätta utveckla sin praktik med det här tänket.

– När vi förstår tillsammans och lär nya saker tillsammans, det är ju verkligen kollegialt lärande. Och verkligen någonting som syns för våra elever. Vårt kollegiala lärande har blivit en stor skillnad för våra elever.

De berättar att de i efterhand kan tänka ”Hur kunde vi inte tänka på det här själva?" och att det nu känns som en självklarthet att utveckla undervisningen utifrån forskning och evidens. Att komma in i att arbeta som de gör idag har däremot varit en process som InVästs processledare har hjälpt till att styra.