Vad kan vi göra för att förbättra ungas psykiska hälsa?

Den frågan stod i fokus när företrädare för skola, fritid och folkhälsa mötte forskare och analytiker i en workshop den 18 september. Utgångspunkten var resultat från ungdomsenkäten LUPP.

Nio av kommunerna i Göteborgsregionen som genomförde LUPP 2023 var representerade i workshoppen. Totalt deltog ett 30-tal personer.

– Målet är att ni ska lämna workshoppen med kunskap och idéer om vad ni i er verksamhet kan göra för att främja och förebygga ungas psykiska hälsa, sa GR:s Malin Viberg, samordnare av LUPP-nätverket inom Göteborgsregionen.

Flera av resultaten i LUPP 2023 gällande hälsa och trygghet är oroande:

• Den självskattade hälsan har minskat successivt – i första hand hos tjejer. Andelen som rapporterar olika typer av hälsobesvär förhåller sig mer stabilt. Stress är det mest utbredda hälsobesväret men även sömnsvårigheter, huvudvärk och magont är relativt utbrett, särskilt hos tjejer.
• Bara var tredje ungdom i årskurs 8 uppger att hen alltid är trygg i skolan – en för dem obligatorisk miljö. Bland tjejerna gäller det i genomsnitt inte ens var fjärde.
• Ungefär tre av tio ungdomar i båda åldersgrupperna uppger att de under det senaste halvåret blivit utsatta för brott eller hot. Det gäller generellt killar i lite högre grad än tjejer. En stor andel av hoten sker online.
• Mer än var tredje ungdom i årskurs 8 upplever otrygghet i vardagsmiljön – nästan dubbelt så många tjejer som killar. Här finns ingen tydlig förändring jämfört med tidigare år. Flest är otrygga på stan/centrum och i kollektivtrafiken.

Under hösten sker inom ramen för LUPP ett fördjupat arbete kring ungas psykiska hälsa. Arbetet utförs av forskare och analytiker från Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet och GR:s forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst. Syftet med den här workshoppen var bland annat att den skulle bidra till att fördjupa analysen av LUPP-materialet och vägleda forskarna till relevanta åtgärdsförslag som ska presenteras i en rapport senare i höst.

Tydliga könsskillnader

Som en introduktion till workshoppen presenterade Åsa Nilsson, analytiker och samordnare av det regionala LUPP-arbetet, ytterligare LUPP-resultat som har bäring på ungas hälsa och livstillfredsställelse.

– Ett tydligt resultat när ungdomar själva skattar sin hälsa är att tjejer mår sämre än killar. Tjejers självskattade hälsa har blivit sämre inte bara i en enskild kommun utan det är något vi ser i alla kommuner. Trenden bekräftas också av andra undersökningar. Killarnas självskattade mående är mer stabilt. Det är en slående skillnad, sa Åsa.

LUPP frågar också om vilken typ av hälsobesvär som ungdomar upplever, exempelvis stress, aggressivitet, nattsömn, nedstämdhet, magont och huvudvärk.

– Det som sticker ut mest är stress både i årskurs 8 och gymnasiets år 2. Sen är det stora könsskillnader även här. Tjejer rapporterar alla hälsobesvär i högre utsträckning än killar.

Enligt ungdomarnas egen bedömning är skolarbete den största källan till de hälsobesvär som de rapporterar i LUPP, där stress alltså är allra vanligast. Det gäller både i årskurs 8 och på gymnasiets år 2 – och såväl tjejer som killar (men något mer för tjejer).

– Stress är den starkaste riskfaktorn för hur de unga upplever sin hälsa när vi väger samman olika delar i deras tillvaro. Det är särskilt tydligt när vi tittar på orsaker till nedstämdhet. Men det ska också sägas att det finns annat som påverkar ohälsan som vi inte kunnat fånga i analysen av LUPP-svaren, sa Åsa.

Därefter följde fyra pass då fyra forskare belyste olika förhållanden som påverkar ungas mående och vad som kan vara verksamma insatser för att främja ungas livssituation inom olika områden. Forskarna arbetar tillsammans med Åsa Nilsson med den fördjupningsrapport som kommer senare i höst. De fyra forskarna är Russell Turner, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet; Jeanette Olsson, forskare vid FoU i Väst; Linda Hiltunen, universitetslektor i sociologi, Institutet för samhällsstudier, Linnéuniversitet samt Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet.

Temana för dessa fyra föreläsningar återkom i de så kallade problemträd som workshoppen sedan tog sig an:

1. Ungas omfattande användning av sociala medier leder för en del till ett ohälsosamt vardagsliv
2. Många unga upplever otrygghet och utsatthet
3. Skolan arbetar inte tillräckligt förebyggande och hälsofrämjande för att motverka stressrelaterad ohälsa bland elever
4. Unga ”faller igenom” trots att vi ser deras behov – och behoven hos andra unga kan gå under radarn

I ett problemträd finns ett huvudproblem (stammen) som har vissa orsaker (rötterna) som ger olika konsekvenser (grenarna). De problem som workshoppen handlade om hade alla det gemensamt att en av konsekvenserna är psykisk ohälsa. Deltagarna hjälptes åt att bryta ner problemen, identifiera olika typer av orsaker och utifrån detta gemensamt ge förslag på åtgärder som kan genomföras i de egna verksamheterna.

Resultatet av workshoppen återrapporteras till samtliga deltagare och det kommer alltså också att användas för att fördjupa analysen av LUPP-materialet och vägleda forskarna till relevanta åtgärdsförslag som ska presenteras i rapporten som publiceras senare i höst.

Några citat från diskussionerna

När vi frågar ungdomar vad det kan bero på att unga (tjejer) mår sämre, att den psykiska hälsan dalar så säger nästan alla att det beror på sociala medier, att man jämför sig och så.
Theres Boqvist, ungdomssamordnare på Tjörn.

När vi lär barn cykla hjälper vi dem med stödhjul, hjälm och trafikregler. Cyklar de omkull tar vi inte cykeln ifrån dem. Men hur gör vi när vi ger barn en mobil? Vi glömmer liksom bort att de behöver ”trafikregler” då också. Vi behöver lära ut nya normer.
Cecilia Ljungkvist Holm, folkhälsoutvecklare och projektledare för Trygg digital uppväxt i Kungsbacka.

Psykisk hälsa på schemat! Vi måste få plats i skolan att prata mående.
Sofia Kareliusson, Kungsbacka.

Vi är många som träffar elever med stress. Om skolan ska kunna jobba främjande och förebyggande så behöver vi jobba bättre ihop tillsammans: elevhälsa, arbetsterapeuter, specialpedagoger, UPH (Ungas Psykiska Hälsa), civilsamhälle och så vidare.
Linda Bjälkenborn, Enhetschef för stödenheten i Kungälv

Vad tar du med dig från dagen?

När workshoppen var avslutad fick deltagarna reflektera över dagen. Detta är något av det de sa att de tar med sig:

• Mycket bra inspel från forskningen på 10 minuter. Fina samtal.
• Konkreta förslag.
• Att dialog kommunöverskridande är viktigt. Det är ingen tävling utan ett sätt att inspireras och ta hjälp av varandra för den framtid som ligger framför oss.
• Energi, viktigt ämne som vi behöver fokusera på.
• Behov att samarbeten/samverkan blir konkreta handlingar för barn och unga.
• LUPP är ett viktigt material för att jobba vidare. Massa goda idéer om åtgärder.
• Nya idéer och inspiration.
• Styrka att vi är flera som arbetar mot samma mål.
• Få fram statistik från hur det ser ut för de olika kommunerna. Hur vi vidare kan arbeta för att främja psykisk hälsa, och hur viktigt det är.

Kontakt