Att omsätta IBIC från teori till praktik

Att följa standardiserade processteg i socialtjänsten kan visserligen bidra till ökad rättssäkerhet och minska risken för överkompenserande insatser, men samtidigt leda till mer byråkratisering som gör det svårare att möta och tillgodose individers varierande behov. Det konstateras i denna rapport från FoU i Väst om hur arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC) fungerar i praktiken.

IBIC har utvecklats av Socialstyrelsen och bygger på att det stöd som individen erbjuds från socialtjänsten ska utgå från individens behov, resurser och mål istället för kommunens utbud av existerande insatser. Utvecklingen av IBIC gjordes inom ramen för flera regeringsuppdrag som uppmärksammat att det saknades nationell statisk över äldre personers behov, samt att dokumentationen inom äldreomsorgen inte alltid motsvarade kraven från lagar och nationella riktlinjer. Ett annat skäl till utvecklingen av IBIC var en politisk målsättning att gå mot en behovsstyrd, istället för insatsstyrd, socialtjänst där äldre personer skulle få större inflytande över sin vård och omsorg och vara mer delaktiga i utredning och planering av densamma.

IBIC är ingen evidensbaserad metod

Enligt Socialstyrelsen leder IBIC till bland annat stärkt delaktighet för individen, ökad rättssäkerhet, bättre måluppföljning, tydligare uppdrag till utförare och förbättrat samarbete mellan individ, anhöriga och professionella. Effekterna av IBIC har dock aldrig utvärderats annat än i två tester av pilotversioner av föregångaren till IBIC, äldres behov i centrum (ÄBIC). IBIC är med andra ord ingen evidensbaserad metod utan snarare en vägledning och ett förhållningssätt inom socialtjänsten.

Kungsbacka kommun var en av de första kommunerna i landet att införa IBIC. Våren 2018 vände de sig till FoU i Väst för att få en utomstående granskning av implementeringen och effekterna av IBIC i kommunen. I rapporten Att omsätta IBIC från teori till praktik presenteras utvärderingens resultat.

Merparten av målen har inte nåtts i Kungsbacka

Utvärderingen visar att individens åsikter numera framgår tydligare i biståndshandläggarnas utredningar. Dessutom får individen i högre utsträckning numera bara hjälp med det den faktiskt behöver. Merparten av Socialstyrelsens mål med IBIC har dock inte nåtts i Kungsbacka kommun. Individens delaktighet föreföll inte ha stärkts sedan kommunen började arbeta enligt IBIC. Utvärderingens resultat tyder på att samarbete mellan professionella, individen och anhöriga snarare hade försämrats än underlättats. Det hade till viss del blivit tydligare för utföraren vilket stöd individen behöver, men åsikterna om detta var inte samstämmiga. Utförare upplevde att detaljstyrningen ökat och att deras handlingsutrymme minskat. Utvärderingen visade att kommunen inte hade blivit bättre på att följa upp behov och mål på vare sig individ- eller gruppnivå vid tiden för utvärderingen. Det var oklart om utredningar och genomförande av insatser blivit mer likvärdiga och rättssäkra. Fördjupade studier behövs för att kunna bedöma det.

Flera förändringar gjordes i kommunen parallellt med implementeringen av IBIC, exempelvis införandet av ett nytt verksamhetssystem. Chefer och medarbetare i Kungsbacka kommun hade därför svårt att avgöra om utvecklingen i kommunen under senare år var en effekt av IBIC eller något annat.

Nationell utvärdering av IBIC behövs

Eftersom det saknas instrument som mäter i vilken utsträckning en kommun arbetar enligt IBIC går det inte att bedöma om den bristfälliga måluppfyllelsen beror på otillräcklig följsamhet till IBIC, att IBIC inte leder till den typen av effekter eller något helt annat. Validerade instrument behöver utvecklas. Utvärderingen pekar på att det är angeläget att en nationell utvärdering av IBIC genomförs.

Kontakt