Rapport

Fungerande vård för svårt sjuka äldre

En fallstudie från FoU i Väst av samverkan mellan hemsjukvård och primärvård i Göteborgs södra skärgård.

Flera studier och utredningar har visat att hälso- och sjukvården i Sverige inte är anpassad till de mest sjuka äldres behov. Samarbetet mellan olika vårdgivare är ofta bristfälligt.

Den här rapporten belyser problem och lösningar som rör organisering av hälso- och sjukvård för denna patientgrupp. En fallstudie av sex äldre hemsjukvårdspatienter bosatta i Göteborgs södra skärgård samt intervjuer med deras anhöriga och involverad hälso- och sjukvårdspersonal ligger till grund för rapportens analys och slutsatser.

Samarbetsprojekt primärvård – kommunal hälso- och sjukvård

För att hantera de speciella utmaningar som hälso- och sjukvården kan ställas inför i ett skärgårdsområde, pågick under perioden februari 2006 till februari 2009 ett samarbetsprojekt mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården i Göteborgs södra skärgård. Samtliga sjuksköterskor anställda i SDF Södra Skärgården respektive på Styrsö vårdcentral ingick i en gemensam personalgrupp. Sjuksköterskorna hade kvar sina anställningar hos respektive huvudman. De hade en basplacering antingen på vårdcentralen, de särskilda boendena eller i hemsjukvården, men kunde ha arbetsuppgifter inom projektets hela uppdragsområde oavsett var deras grundanställning fanns.

Syftet med projektet var bland annat att utnyttja befintliga resurser så effektivt och flexibelt som möjligt, bland annat för att minska på restider mellan patienter vid hembesök. Patienterna skulle inte heller behöva känna av organisationsgränser mellan olika vårdgivare.

Vårdkonsumtionen sjönk kraftigt

Studien visar att patienternas vårdkonsumtion förändrades i och med inskrivningen i hemsjukvården. Månaderna före inskrivningen hade de flesta en hög vårdkonsumtion i form av upprepade episoder av slutenvård, ambulanstransporter, besök hos olika specialistläkare, flera besök på Axessakuten eller sjukhusens akutmottagningar samt täta och akuta besök och telefonsamtal med läkare och sjuksköterska på Styrsö vårdcentral.

Efter inskrivningen i hemsjukvården sjönk patienternas vårdkonsumtion kraftigt hos alla vårdgivare förutom i hemsjukvården. Oftast var dock antalet kontakter med hemsjukvården färre än antalet vårdkontakter som patienten haft med andra vårdgivare innan inskrivningen, trots att patienternas hälsostillstånd sällan förbättrades.

Patienterna och de anhöriga fick en annan roll

Även patienternas och anhörigas roll förändrades i och med inskrivningen i hemsjukvården. Före inskrivningen tvingades patienten och anhöriga utgöra länken mellan olika vårdgivare och samordna sina vårdkontakter själva. Efter inskrivningen övertog hemsjukvårdens sjuksköterskor denna samordnade roll. Det ledde till att patienterna och deras anhöriga kände sig mindre oroliga och stressade.

De beskrev till och med att deras livskvalitet förbättrats på grund av inskrivning i hemsjukvården. De studerade hemsjukvårdspatienterna och deras anhöriga var mycket nöjda med hälso- och sjukvården i sitt närområde.

Förutsättningar för en sammanhållen vård

Hälso- och sjukvården i Södra Skärgården är i stort sett väl anpassad till patienternas och deras anhörigas behov och önskemål kring en god och trygg vård. Hemsjukvårdens sjuksköterska och primärvårdens läkare fungerar tillsammans som den samordnare av olika vårdinsatser som efterlyses i många studier och utredningar om svensk hälso- och sjukvård till svårt sjuka äldre. Tack vare samarbetet skapas förutsättningar för en sammanhållen sjukvård som tar hänsyn till patienternas hela sjukdomsbild och livssituation. Hemsjukvårdens och primärvårdens gemensamma insatser stärker patienternas och deras anhörigas egenvårdskapacitet och förebygger därmed onödiga och kostnadskrävande behandlingar, utredningar och sjukhusinläggningar.

Minskade kostnader

Resultaten från studien indikerar att de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård sjunker för patienter som skrivs in i kommunal hemsjukvård, vilket talar för att fler patienter borde ges denna möjlighet.

I samarbetsprojektet bedrivs vården av två huvudmän: kommunen och primärvården. Utan gemensam organisation finns risk att huvudmännen inte kan kontrollera styrningen och uppföljningen på ett sammanhållet sätt och att de inte heller har full kontroll över sina kostnader. Det finns också en risk för försök att vältra över kostnader på den andra huvudmannen.

Utvecklingsområden

De utvecklingsområden som kan ses handlar först och främst om ökad tillgänglighet till sjuksköterska och läkare dygnet runt på alla öar, ökat samarbete mellan hemsjukvård och hemtjänst samt gemensamt journalsystem för primärvård och hemsjukvård.

I vilken utsträckning som dessa förbättringar kan genomföras beror till stor del på vilka prioriteringar som görs i hälso- och sjukvården på politisk nivå. Vad ska hälso- och sjukvård till svårt sjuka patienter bosatta i geografiskt svårtillgängliga områden få kosta?