Hbtq-personers erfarenheter av stöd efter våld i en nära relation

Hbtq-personer som utsätts för våld i en nära relation känner osäkerhet och tvivel inför att söka stöd. I vissa fall leder det till att man undviker att söka stöd, i andra fall till att man söker stöd hos många olika personer och instanser. Det visar den här studien som FoU i Väst har genomfört på uppdrag av Göteborgs stad.

Ett övergripande syfte med studien var att öka kunskapen om hbtq-personers
erfarenheter av att söka stöd efter att ha utsatts för våld i en nära relation. Studien
baserar sig på intervjuer med åtta hbtq-personer som bor eller har sökt stöd i
Göteborg. Rapporten kan användas som ett underlag för att förbättra arbetet hos
stöd- och hjälpinstanser på olika nivåer i samhället.

Formellt och informellt stöd

Intervjupersonerna har sökt både informellt och formellt stöd från många olika personer och verksamheter. Några exempel är familj, vänner, skolkurator, lärare, polis, sjukhus, vårdcentral, telefonstödlinjer, kvinnojour och kommunala stödinstanser för våldsutsatta.

Osäkerhet kring vilket stöd som finns

Rapporten visar att intervjupersonerna är osäkra på vilket stöd som är tillgängligt för dem. De är också osäkra på om de kommer att få ett bra bemötande om de söker
stöd. Ofta har man en bild av att våld i nära relationer är något som män utsätter
kvinnor för, vilket kan göra det svårare att förstå det våld man utsätts för.

Att få det stöd man behöver kan vara svårt. En vanlig del i våld i nära relationer är att distanseras och isoleras från familj och vänner och det gäller även för de personer som har intervjuats i den här studien. Även i de fall man har möjlighet att berätta är det inte säkert att man gör det: man vill inte alltid att omgivningen ska förstå hur illa situationen är, och man vill inte tala illa om sina partner i hbtq-communityt. Att tydligt söka stöd leder inte heller alltid till att man får det stöd man behöver. Intervjupersonerna beskriver flera situationer där de upplever att omgivningen inte förstått deras stödbehov eller agerat.

Stödsökandet är också en process där man har ett behov av att fatta egna beslut,
samtidigt som man önskar att andra ska ingripa. Att stödja på rätt sätt i rätt tid
kräver lyhördhet från omgivningen.

Rätt stöd

Flera intervjupersoner upplever att de fått rätt stöd av åtminstone någon person. Rätt stöd handlar om ett personligt förstående stöd från någon som funnits kvar under en längre tid. Rätt stöd handlar också om att vara kunnig och ha erfarenhet av att ha mött personer i en liknande situation, att lyssna och inte döma. Var stödet dykt upp framstår ibland som slumpmässigt.

Alla intervjupersoner beskriver kvarvarande konsekvenser av våldet och ett fortsatt
behov av stöd, även om våldet för de flesta upphört för 2–5 år sedan. Det kan handla
om dålig självkänsla, svårigheter med relationer eller självskadebeteende.