Rapport

Kunskapsstyrning i äldreomsorg

Den här utvärderingen handlar om ett pilotprojekt där tre lektorer från Göteborgs universitet har delat sin tid mellan universitetet och äldreomsorgen i två stadsdelar i Göteborg. Tanken har varit att lektorerna tillsammans med äldreomsorgens professioner skulle utveckla strategier för att implementera evidensbaserad kunskap och stärka kunskapsutbytet mellan olika professioner och verksamheter.

Pilotprojektet har genomförts i stadsdelarna Angered och Lundby i Göteborgs Stad som ett led i att äldreomsorgen ska bygga på evidensbaserad kunskap, vetenskap och beprövad erfarenhet (det vill säga en evidensbaserad praktik).

Lektorer i äldreomsorgen

Under drygt ett och ett halvt år har tre lektorer från Göteborgs universitet delat sin tid mellan universitetet och äldreomsorgen genom så kallade kombinationstjänster.

Man bestämde sig för att under den begränsade projekttiden koncentrera sig på korttidsverksamheten i de två stadsdelarna och att där arbeta med främst tre saker:

  • tvärprofessionellt teamarbete
  • målformuleringar i genomförandeplanen
  • evidensbaserad praktik.

I den här utvärderingen från FoU i Väst konstateras att lektorernas arbete bidrog till en positiv förändring av teamarbetet och till ett fortsatt och fördjupat samarbete mellan såväl Göteborgs Stad och universitetet som inom universitetet, mellan lektorernas respektive institutioner (Socialt arbete, Vårdvetenskap och hälsa samt Neurovetenskap och fysiologi).

Behov av anpassning till äldreomsorgens förutsättningar

Men utvärderingen visar också att om idén om evidensbaserad praktik ska kunna implementeras i äldreomsorgen behöver den först anpassas till verksamhetens förutsättningar och de som arbetar där måste få mer kunskap om vad det innebär. En viktig faktor att ta hänsyn till är att nästan 90 procent av personalen inom äldreomsorgen är undersköterskor och vårdbiträden som inte har högskoleutbildning. Samtliga berörda yrkesgrupper hade dåliga förutsättningar för kunskapsutveckling och det fanns ingen struktur uppbyggd för att arbeta utifrån en evidensbaserad praktik.

Dessutom saknas det evidensbaserade metoder inom den del av äldreomsorgen som inte utgörs av hälso- och sjukvård.

En modell för evidensbaserad praktik i äldreomsorgen?

En annan slutsats är att frågan om en evidensbaserad praktik inte är något som verksamheterna kan förväntas lösa på egen hand. Det måste bli tydligare vem som ska ansvara för att kunskapen i form av beprövad erfarenhet och vetenskapliga studier sammanställs, kritiskt granskas och sprids och hur det skall gå till.

En befogad fråga verkar vara om det inte är dags att skapa en evidensmodell som bättre passar för äldreomsorg?

Kontakt

Margareta Forsberg

Enhetschef och FoU-chef

031-335 51 33

I korthet

Författare

Carina Abrahamson Löfström

Framtagen

2015

Uppdaterad