Rapport

Nyckeltal på kommunal primärvård i Göteborgsregionen 2025

För fjärde året i rad har FoU i Väst i samarbete med tolv av GR:s medlemskommuner sammanställt nyckeltal på kommunal primärvård i Göteborgsregionen. I den här rapporten redovisas och sammanfattas utvecklingen för ett drygt 30-tal nyckeltal som bland annat belyser vårdens kvalitet och kostnader. Eftersom nationell statistik saknas inom flera områden har flera av nyckeltalen skapats särskilt för rapporten.

Antalet patienter i relation till antalet invånare fortsätter minska

I Göteborgsregionen som helhet har antalet patienter som har fått insatser i kommunal primärvård varit ungefär detsamma under de senaste åren, nära 27 000 patienter. Men eftersom befolkningen samtidigt vuxit, inte minst antalet invånare 80 år och äldre, har andelen som är mottagare av kommunal primärvård i de flesta kommunerna minskat under senare år. Det talar för att de äldre invånarna har blivit friskare, men det skulle också kunna bero på att tröskeln för att skrivas in i kommunal primärvård har höjts.

Ett visst stöd åt tolkningen att tröskeln till kommunal primärvård kan ha höjts erbjuder ett annat resultat i rapporten: det har blivit vanligare att patienterna sitter i rullstol. En rullstol indikerar generellt sett ett större vårdbehov. Men att det är vanligare att patienterna har en rullstol kan också vara ett tecken på att vården har blivit mer personcentrerad, med fler som kan bo kvar hemma längre med rätt vård och hjälpmedel.

Fler patienter dör på särskilt boende eller med sjukvård i hemmet

Det har under senare år blivit mindre vanligt att personer i livet slutskede dör på sjukhus och i stället mer vanligt att de dör på särskilt boende eller i ordinärt boende med stöd av kommunal primärvård eller regionens palliativa specialistteam. Utvecklingen innebär att kommunerna i högre grad har fått ansvar för vård av patienter under deras allra sista tid i livet.

Omsorgspersonalens följsamhet till ordination varierar mellan kommunerna

Åtta av kommunerna i Göteborgsregionen har kunnat ta fram statistik för perioden 2022–2025 som visar att det blivit vanligare att den legitimerade personalen fördelar hälso- och sjukvårdsåtgärder till omsorgspersonalen att utföra. Av de fördelade åtgärderna under 2025 har mellan 73 och 91 procent signerats i tid i dess kommuner. De åtgärder som inte signerats i tid har till största delen signerats senare, men en mindre andel har inte signerats alls – och i antal kan det gälla många åtgärder.

Patienterna är som helhet nöjda med den vård de får – men det finns förbättringsområden

Patienterna i den kommunala primärvården är generellt sett nöjda med vården. En stor majoritet av patienterna i ordinärt boende upplever att vården som de får har kvaliteter som gör att den kan beskrivas som personcentrerad. Mest positiva är patienterna till personalens medkänsla i bemötandet. Ett utvecklingsområde handlar om att göra patienterna delaktiga i beslut om sin vård.

Kostnaden för vården minskar i relation till antalet invånare

I rapporten konstateras att kostnaden för kommunal primärvård fördelad på antalet patienter var ungefär 138 000 kronor i kommunerna sammantaget. I en majoritet av kommunerna är kostnaden större år 2025 än 2019 (även med hänsyn tagen till den generella prisutvecklingen), men utvecklingen varierar i kommunerna. När kostnaden i stället relateras till kommunernas antal invånare 80 år eller äldre framträder en mer entydig bild, med genomgående sjunkande kostnader i kommunerna. Kostnadsnivån varierar dock stort: från cirka 46 0000 till närmare 77 000 kronor per antalet invånare 80 år eller äldre.

Webbinarium 1 september

Välkommen till ett digitalt seminarium där vi presenterar nyckeltalen och två aktuella studier om personcentrering. Du får också möjlighet att ställa frågor. Läs mer och anmäl dig

Kontakt

Åsa Nilsson

Analytiker och projektledare

031-335 51 98

I korthet

Författare

Åsa Nilsson, Helena Håkansson och Miriam Hansen

Publiceringsår

2026

Framtagen inom projekt

Nära vård

Uppdaterad