”På natten ringdes jag in” – om branden på Backaplan 1998

Att lära sig av det oförutsebara i krisgruppernas arbete efter branden på Backaplan oktober 1998. Detta är ett sammandrag av en rapport av Tuija Nieminen-Kristoferssons.

I oktober 1998 börjar det brinna i den lokal vid Backaplan där en stor mängd ungdomar samlats för att ha fest och 63 unga människor dör i branden. Många får svåra skador och betydligt fler drabbas indirekt.

Krisgrupper och krismottagningar mobiliseras

Två timmar efter det första larmet till räddningstjänsten beslutar stadens ledning att stadsdelsförvaltningarna ska upprätta kriscentrum för att organisera det psykosociala stödet. Inom ett par timmar öppnar flera krismottagningar. Två dygn senare är 109 krismottagningar och jourtelefoner igång dygnet runt.

Samhället mobiliserar snabbt stora resurser för att ge de drabbade psykosocialt stöd. I detta arbete finns erfarenheter värda att fundera över.

Rapportsammandrag

Under våren 1999 intervjuar Tuija Nieminen Kristofersson drabbade ungdomar och föräldrar samt företrädare för olika krisgrupper.

Detta är ett sammandrag av Tuija Nieminen-Kristoferssons rapport "På natten ringdes jag in" – Att lära sig av det oförutsebara i krisgruppernas arbete efter branden på Backaplan oktober 1998.

Den fullständiga rapporten finns inte att beställa längre men den går att låna på bibliotek.

Rapporten har tagits fram av Göteborgsregionen FoU i Väst.

Kontakt