Passiv blir aktiv – DISA-modellen stöttar unga vuxna till arbete eller studier

DISA är en verksamhet som stärker aktivitets- och arbetsförmågan hos unga vuxna med psykisk sjukdom och aktivitetsersättning. Faktorer som individanpassning, salutogent förhållningssätt och samarbete mellan coach och Försäkringskassan ses i en utvärdering bidra till verksamhetens goda resultat.

Disa startade 2010 på initiativ av Försäkringskassan, och finansieras av samordningsförbundet Delta på Hisingen i Göteborg. För att komma med i Disa ska deltagaren ha en vilja att bli mer aktiv. Många deltagare har tidigare känt sig socialt isolerade samtidigt som de sällan fått den hjälp och det stöd från samhället som de behöver. De flesta saknar yrkesutbildning och har liten arbetslivserfarenhet.

Det optimala målet är arbete eller studier, men att må bättre och få en ökad självkänsla är minst lika viktigt. Så länge deltagaren har en utvecklings- och rehabiliteringspotential får hen vara med i Disa. Förutsättningen är att deltagaren fortfarande har aktivitetsersättning.

Stöd i rehabiliteringen

Utvärderingen som beskrivs i rapporten visar att Disa fungerar utmärkt för att ge personer med aktivitetsersättning på grund av psykisk sjukdom stöd att komma vidare i sin rehabilitering och öka aktivitets- och arbetsförmågan i möjligaste mån. De resultat som uppnås står i paritet med vad som åstadkoms genom Supported Employment och Individual Placement and Support-metodiken.

Utvärderingen visar att det är möjligt att öka aktivitets- och arbetsförmågan hos målgruppen om individerna får stöd som anpassas efter deras behov, önskemål och förmågor. Deltagarna betonar själva värdet av att få komma ut på en vanlig arbetsplats och möta positiva förebilder istället för att delta i gruppaktiviteter tillsammans med andra sjukskrivna och arbetslösa personer.

Flera faktorer bidrar till gott resultat

Förutom det individanpassade perspektivet där deltagaren står i fokus har utvärderingen identifierat ytterligare ett antal faktorer som bidrar till Disas goda resultat:

• att arbetet genomsyras av ett salutogent synsätt,
• samarbetet mellan aktivitetscoach och Försäkringskassans handläggare,
• att coacherna ser till hela individen och inte bara fokuserar på arbetsförmågan,
• coachernas professionalism,
• de täta kontakterna mellan coach och deltagare,
• att rehabiliteringen får lov att ta tid.

Rapporten har tagits fram av Göteborgsregionen FoU i Väst.

Kontakt