Rapport

Personcentrering i kommunal vård och omsorg

Hur tolkar och tillämpar kommunerna personcentrerad vård? Det handlar den här rapporten från FoU i Väst om.

Den kommunala vården och omsorgen genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt även om just begreppet personcentrering inte alltid används för att beskriva det som görs. Det är vanligt att istället prata om salutogent förhållningssätt, rehabiliterande förhållningssätt, individen i centrum, delaktighet, medbestämmande, trygghet, teamarbete eller helhetssyn.

Idén om personcentrerad vård och omsorg

Idéerna om personcentrering har genomsyrat den nationella styrningen av vården och omsorgen i Sverige under senare år, särskilt inom den regionfinansierade hälso- och sjukvården. Begreppet personcentrerad vård har definierats på en rad olika sätt. Gemensamt för de flesta definitioner är att vården ska utgå från individens behov, preferenser och resurser; att patienter ska bemötas som personer, med respekt och värdighet samt att patienten ses som en partner i den egna vården.

Alltid strävat efter att se hela individen

I rapporten konstateras att sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter liksom anställda i kommunal hälso- och sjukvård är mer positivt inställda till att använda begreppet personcentrering än icke-legitimerad personal. Generellt sett finns dock en uppfattning i kommunerna att personcentrerad vård utvecklats inom sjukhusvården som motvikt till ett diagnos- och organuppdelat synsätt. Den kommunala vården och omsorgen har alltid strävat efter att se hela individen varför idéerna om personcentrering inte uppfattas som något nytt i ett kommunalt perspektiv.

Att mäta personcentrering

Den studie som ligger till grund för rapporten visar att endast tre kommuner i Göteborgsregionen använder begreppen personcentrering, personcentretat arbetssätt eller personcentrerad vård och omsorg i styrdokument, processbeskrivningar eller handlingsplaner. Ingen kommun i Göteborgsregionen mäter graden av personcentrering. Majoriteten av de instrument som används för att mäta personcentrering är utformade för patienter och personal inom slutenvård eller olika former av institutionsboenden. Mycket av den vård och omsorg som ges av kommunerna utförs i individens hem.

I studien identifierades ett validerat instrument på svenska (mP-CAT) som kan användas av personal som ger vård till patienter i hemmet för att mäta hur personcentrerad arbetsmiljön är. Under år 2020 kommer FoU i Väst genomföra en fördjupad studie där bland annat detta instrumentet prövas och utvärderas som ett sätt att mäta personcentrering i kommunal vård och omsorg.