Artikel
Plug Innans avslutningskonferens: arbetssätt, lärdomar och resultat
Den 7 september 2020 genomfördes Plug Innans avslutningskonferens. Konferensen hölls till stor del digitalt och under dagens seminarier, som sändes live via mötesappen Teams, presenterade delprojekten ett urval av arbetssätt, lärdomar och resultat.
Under en heldag samlades deltagare från 18 av de delprojekt som startats på skolor och i kommuner runtom i Västra Götaland under de tre år som projektet pågått.
Dagens teman sträckte sig från samverkan och trygghetsskapande aktiviteter till undervisningskvalitet och systematik kring tidig upptäckt av riskfaktorer.
– Det arbete som gjorts av våra delprojekt ligger till grund för att bygga ny kunskap, inte bara inom den egna organisationen utan även på större skala, säger Sofia Reimer från Göteborgsregionen, övergripande projektledare för Plug Innan.
Sammanfattning och spridning av kunskap
När projektet nu går mot sitt slut handlar arbetet som kvarstår om att ta till vara på och sprida delprojektens lärdomar kring det främjande och förebyggande arbetet för att öka närvaro och få fler elever behöriga till gymnasiet. Under avslutningskonferensen stod dessa lärdomar i centrum och flera av delprojekten kommit fram till liknande insikter. Det handlar bland annat om:
Vikten av nulägesanalys
Flera av delprojekten slår fast att kartläggning och nulägesanalys varit en förutsättning för att deras riktade utvecklingsarbete skulle lyckas. Genom att först kartlägga och analysera nuläget har man kunnat ta beslut om riktning och insatser utifrån från rätt förutsättningar och rätt problemformulering. Ibland har skolan eller kommunen gått in i projektet med en tydlig bild av vad man trott behöver göras för att till exempel öka närvaron eller förbättra elevers resultat. Efter enkäter och intervjuer med elever, personal och vårdnadshavare är det inte ovanligt att den bilden ändras – och att utvecklingsarbetet tagit en annan riktning.
Systematik som en förutsättning för hållbarhet
Flera av Plug Innans delprojekt har arbetat med att ta fram nya rutiner för närvaroarbetet, i form av allt från åtgärdstrappor vid frånvaro till samtalsguider. En viktig framgångsfaktor för att dessa rutiner ska bli implementerade och hålla över tid är att det finns tydlighet och systematik kring vem som gör vad och när. I många fall handlar det om att se till att rutinerna är tydligt nedskrivna, tillgängliga och förankrade i personalgruppen, samt att det finns en plan för utvärdering och revidering
Tidig upptäckt av riskfaktorer genom system
Ett arbete som varit centralt i många av delprojekten är att utveckla system för tidig upptäckt av riskfaktorer, något som ofta kallas Early warning system (EWS). Det handlar om att definiera och hålla koll på akademiska, sociala och beteendemässiga parametrar som kan indikera att en elev börjat distansera sig från skolan. Genom att rutinmässigt följa upp samtliga elever utifrån dessa parametrar blir det lättare att tid upptäcka elever i riskzon. I de flesta fallen handlar det om en kombination av mätbara parametrar som resultat och närvaro tillsammans med mer mjuka värden, som elevens relationer eller delaktighet på lektioner.
Vikten av insatser i tidiga åldrar
Även om Plug Innans uttalade målgrupp har varit elever i årskurs 5 till 9 har flera av delprojekten valt att utöka sitt arbete till att omfatta även elever i de lägre åldrarna. Vissa börjar till exempel arbetet med kartläggning av mjuka värden redan i förskolan för att kunna följa eleverna över tid och hålla koll på progressionen.
Projektet utvärderas av forskare
Vikten av nulägesanalys och system för tidig upptäckt (EWS) återkom också under den föreläsning forskaren Gunilla Bergström höll under avslutningskonferensen. Gunilla arbetar på FoU i Väst och har gjort en extern utvärdering av Plug Innan genom bland annat enkäter och djupintervjuer med medverkande skolor och kommuner.
Även om utvärderingen ännu inte är färdigställd reflekterade Gunilla under sin föreläsning kring att nulägesanalys varit en viktig utgångspunkt för många av delprojekten. I linje med tidigare forskning visar utvärderingen att tidig upptäckt av tecken på skoldistansering kräver tillförlitliga system och rutiner för närvarorapportering. Utvärderingen tyder också på att det i analysen av orsaker och planering av åtgärder kan vara framgångsrikt att visualisera mönster i frånvaron för både personal, elever och vårdnadshavare.
Uppdaterad