Rapport

Socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens behov av kunskapsstöd

Hur tar man reda på vilka kunskapsbehov som finns i verksamheten? Hur tas behoven omhand på lokal, regional och nationell nivå? Och hur skulle man kunna göra? Dessa frågor står i fokus i den här rapporten.

Kartläggningen visar att det i princip saknas inventeringar av socialtjänstens behov av kunskapsstöd. Däremot finns en rad strukturer och processer på lokal, regional och nationell nivå där socialtjänstens kunskapsbehov diskuteras och beskrivs. Det kan röra sig om nätverk, dialogmöten, systematisk uppföljning, kommuners kvalitetsledningssystem, regionala kompetensutvecklingsplaner, utvecklingsprojekt eller FoU-rapporter.

Rapportförfattarna tror att de här strukturerna och processerna skulle kunna användas mer systematiskt än vad som sker idag för att identifiera behov av kunskapsstöd om delvis andra frågor ställdes under processerna och i de handlingar och dokument som processerna ofta resulterar i.

Ett stöd i arbetet med att utveckla en modell

Rapporten är resultatet av ett kartläggningsuppdrag från Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning i socialtjänsten, NSK-S. Kartläggningen har genomförts av FoU i Väst vid Göteborgsregionens kommunalförbund tillsammans med FoU Socialtjänst vid Fyrbodals kommunalförbund.

Rapporten är i första hand tänkt att utgöra ett stöd för NSK-S i deras arbete med att utveckla en modell för att ta reda på socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens behov av kunskapsstöd.

Rapportförfattarna lyfter fram att om NSK-S ska bygga en modell för att, på ett välgrundat och systematiskt sätt ta reda på behov av kunskapsstöd, är det viktigt att modellen utnyttjar befintliga strukturer och processer istället för att skapa nya. På så vis minimeras dubbelarbete och chansen är större att kommunerna känner att de äger frågan och kan driva utvecklingen utifrån sina behov.

Vad är ett kunskapsstöd?

Ett annat förslag som förs fram i rapporten är att NSK-S bör precisera vad som avses med begreppet behov av kunskapsstöd och vad som skiljer det från exempelvis ett kunskapsbehov, ett kunskapsunderlag, en kunskapslucka, ett kompetensbehov eller ett utvecklingsbehov. Idag råder oklarheter kring begreppen och olika personer använder och tolkar dem på varierande sätt.

Nationellt, regionalt eller lokalt?

Rapportförfattarna föreslår också att NSK-S förtydligar vilka behov av kunskapsstöd som ska lyftas till nationell nivå och vad som ska hanteras regionalt och lokalt. Det behöver också klargöras hur de behov av kunskapsstöd som lyfts i NSK-S ska tas omhand på nationell nivå samt hur ett behov av kunskapsstöd som uppmärksammats lokalt eller regionalt behöver vara förankrat för att kunna lyftas till nationell nivå.

Så genomfördes kartläggningen

Flera metoder användes för att genomföra kartläggningen: en litteraturgenomgång för att identifiera befintliga inventeringar av behov av kunskapsstöd, intervjuer med socialchefer, myndighetsföreträdare på nationell nivå och representanter för NSK-S och regionala samverkans- och stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten (RSS). Det gjordes även en genomgång av dokument, rapporter och kommuners, FoU-enheters, regioners och kommunalförbunds webbplatser i syfte att hitta underlag som gör det möjligt att beskriva exempel på processer och strukturer där kunskapsbehov diskuteras.

Kartläggningen har genomförts av Göteborgsregionen FoU i Väst tillsammans med FoU Socialtjänst vid Fyrbodals kommunalförbund. Uppdragsgivare var Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning i socialtjänsten, NSK-S.

Kontakt

Theresa Larsen

Analytiker och projektledare

031-335 51 99

I korthet

Författare

Theresa Larsen och Maria Klamas

Publiceringsår

Maj 2018

Uppdaterad