Artikel

Start för studien av socialtjänstens utredningsmodell Signs of Safety

Signs of Safety är en modell som socialtjänsten i många kommuner använder för utredning och stöd i familjer där det finns oro för att barn ska fara illa. Nu startar en studie där FoU i Väst följer fyra kommuner som anammat modellen och två som inte har gjort det.

I mars beviljade det statliga forskningsrådet Forte nästan fem miljoner kronor till ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt med syftet att öka kunskapen om hur barnavårdsutredningar går till och hur de uppfattas av dem de berör.

– Modellen Signs of Safety är utbredd både i Sverige och andra länder och de socialtjänstenheter som håller fast vid den uppfattar att det blir ett annat, och bättre, socialt arbete. Samtidigt saknas det vetenskapliga studier som ger ett gediget stöd för att det är så. Vi saknar också kunskap om hur socialtjänsten jobbar när de inte använder någon särskild modell, säger Anna Melke, som är projektansvarig och forskare vid Göteborgsregionen, FoU i Väst.

Projektet är ett samarbete mellan FoU i Väst på Göteborgsregionen och Institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet. De sex kommuner som deltar är Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet och Mölndal. Initiativet till projektet kommer ursprungligen från IFO-cheferna i Göteborgsregionen. I studien kommer forskarna samla in material i de sex kommunerna genom deltagande i metodmöten, granskning av akter och analys av nyckeltal. De kommer även att genomföra intervjuer med barn och föräldrar.

Några röster från deltagande kommuner om studien och Signs of Safety

Hanna Stendahl, förste socialsekreterare i Alingsås kommun

Alingsås kommun håller på att implementera Signs of Safety. Vilka tankar har väckts så här långt?
– Bland annat ser vi att ganska små saker kan göra stor skillnad för familjerna, till exempel att man börjar med att lyfta fram det som fungerar bra och inte bara fokuserar på oron. Det är en viktig del att jobba med styrkor och delaktighet. Det skapar mycket hopp i arbetet, både för en själv som socialarbetare och för familjerna, att balansera upp risker och oro med att säga vad som fungerar och vilka styrkor man ser. I alla familjer finns saker som fungerar även när det är hög oro. Det är en viktig del av vårt uppdrag att nyansera våra utredningar och våra bedömningar.

Vad kan den här studien ge?
– Jag tror att vi kommer få syn på strukturer och mönster som är svåra för oss själva att upptäcka som är inne i organisationen. Det kan förhoppningsvis också ge oss en riktning i vilka delar vi behöver förbättra, för att varje handläggare i varje enskilt möte tänker på det här förhållningssättet och hur vi använder Signs of Safety. Vi behöver ha en gemensam bas.
– Vi har goda erfarenheter av samverkan med GR och Göteborgs universitet genom den tidigare studien Förälder på avstånd. Det innebär ju alltid en del merjobb att delta, men vi ser att vi får ut något av det och att vi kan utvecklas ännu mer. Samarbete ger saker både i form av kontakter och nätverk och av att få syn på saker i vår egen verksamhet som vi behöver utveckla.

Hanna Stendahl

Susanne Grabe, verksamhetschef i Härryda kommun

Härryda kommun använder Signs of Safety. Varför är denna studie viktig?
– Signs of Safety har fått fäste i många olika socialtjänster runt om i Sverige. Vi i Härryda har arbetat med modellen sedan 2015 men inte fullt ut lyckats. Att forska om Signs of Safety är viktigt eftersom vi har ett krav på oss att bedriva en kunskapsbaserad socialtjänst och för att insatser inom vårt område inte är så väl beforskat. Det kan bidra till att ge en tydligare bild av vårt komplexa arbete och sätta ord på det som är erfarenhetsbaserad kunskap hos professionen. Men det mest angelägna är att ta reda på vad modellen betyder för de familjerna och de barn som vi ska skydda – gör den någon skillnad?

Varför har metoden blivit så populär?
– Jag tror att det kan ha att göra med att det är en metod som har en bra mix av teori och praktik och att verktygen som hör till modellen inte är helt okända. Dessutom tror jag att den innebär ett förhållningssätt som finns i grunden hos våra socialarbetare, och som hjälper dem att anta rollen av att vara till för familjen och också tydliggöra att det är barnets perspektiv som vi tar. Metoden stöder också att beskriva det som oroar oss på ett sätt som gör det begripligt för föräldrarna.

Susanne Grabe

Sofia Holz, enhetschef i Kungsbacka kommun

Kungsbacka kommun använder inte Signs of Safety utan ska delta i studien som jämförelsekommun.
– Många kommuner runt oss använder modellen, och det har fått oss att fundera över vilka som är fördelarna och nackdelarna. Vi tycker att det är en angelägen forskning och vill gärna vara med och bidra för att också samtidigt få mer kunskap själva. Kungsbacka har inte varit med i sådana här forskningsstudier tidigare vilket gör att vi nu vill vara med och bidra. Att utvärdera är något som vi behöver bli bättre på, så vi ser också en chans att få veta var vi står och vad vi behöver fokusera på hos oss.

– Eftersom våra kollegor i andra kommuner verkligen tror på modellen så ska det bli intressant att se hur kvaliteten i det arbete vi bedriver påverkas. Vi hoppas ju såklart på att få veta vad vår verksamhet har får styrkor och svagheter, och att vårt deltagande i studien kan ge oss information som kan bli underlag för verksamhetsutveckling.

Sofia Holz

Om Signs of Safety

Signs of Safety har sitt ursprung i Västra Australien och har sedan dess utvecklats i olika steg och spridits till såväl Nordamerika som Europa. I Göteborgsregionen har de flesta kommuner utbildats i modellen under årens lopp, men det har varierat i vilken utsträckning modellen präglar socialtjänstens arbete.

Signs of Safety innehåller ett antal konkreta arbetssätt som till exempel används för att utreda och bedöma risk och skydd i de familjer där det finns oro för att barn far illa, liksom för att jobba med föräldrar och andra vuxna runt barnet (så kallade säkerhetsteam). Tillvägagångssättet fokuserar på hur socialarbetaren kan bygga partnerskap med föräldrar och barn i situationer med misstanke om att barn far illa och ändå ta problemet på allvar. Tillvägagångssättet utvidgar riskbedömningen till att omfatta familjens och individens styrkor.

Källa: www.signsofsafety.net Länk till annan webbplats.

Kontakt

Anna Melke

Forskare och projektledare

031-335 51 80

Uppdaterad