Rapport

Stöd till familjer i Lerums kommun

En kartläggning av de behov som finns av stöd till familjer i Lerum. Rapporten innehåller även en utvärdering av familjecentralen i Gråbo.

Vilka behov av stöd har vårdnadshavare i Lerums kommun? Hur uppfattar föräldrar till barn i åldrarna 7–15 år i Lerum möjligheten till stöd till deras barn samt stöd i föräldrarollen?

För att besvara den frågan skickades en webbenkät ut till samtliga vårdnadshavare i Lerums kommun med barn i årskurs 2, 5 eller 8. Syftet var att undersöka vilken kännedom vårdnadshavare har om befintligt stöd i kommunen. I de fall där föräldrar mottagit stöd var författarna också intresserade av att veta mer om deras upplevelse av erhållet stöd.

Vad tänker professionella som möter barn och familjer i Lerums kommun?

Även personer som i sin yrkesroll arbetar med barn och deras familjer i Lerum fick besvara en webbenkät. Syftet var att undersöka vilka erfarenheter och tankar som professionella aktörer har om det stöd som erbjuds idag och eventuella förbättringsområden.

Psykisk hälsa hos barn och föräldrar

Enkäterna till vårdnadshavare och professionella visar att den psykiska hälsan hos både barn och föräldrar är ett problematiskt område. I enkäten till professionella var den överväldigande majoriteten anställda inom skolans värld. Deras oro och den upplevda otillräckligheten inför att hjälpa barn och föräldrar som har problem med psykisk ohälsa, kan hänga ihop med att sådana svårigheter ligger utanför deras ansvarsområde. Samtidigt är de anställda tveksamma till huruvida det i tillräckligt hög grad finns andra yrkesgrupper och verksamheter som kan hjälpa familjerna.

Resurser och rutiner

När det gäller föräldrars erfarenhet och upplevelse av stöd från BUP, skola och socialtjänst rapporteras varierande tillfredställelse. Många föräldrar efterlyser ytterligare stöd och hjälp i skolan. Det handlar både om direkt stöd till barnet i form av stöd i kunskapsbyggande, arbete mot mobbning och förbättrad psykosocial miljö, men också i kommunikationen och mötet med föräldrar.

Tidigare studier har beskrivit elevhälsa som en verksamhet under hårt tryck, samtidigt som resurserna är begränsade. Resultaten från denna studie väcker frågor om huruvida det är möjligt att utveckla ett utökat elevhälsoarbete, som också innefattar föräldrar. Dessutom är samverkan mellan skola, psykiatri och socialtjänst fortfarande ett område som behöver stärkas lokalt. Befintliga rutiner, så som till exempel Västbus, behöver utvecklas för att bättre kunna stödja barn och deras familjer.

Familjecentralen i Gråbo

En del av det här uppdraget har handlat om att undersöka arbetet på den befintliga familjecentralen i Gråbo, som i första hand vänder sig till familjer med barn i åldern 0–6 år. Syftet var att undersöka huruvida familjecentralen når barn och föräldrar i riskzon, hur professionella aktörer i Lerum – i och utanför familjecentralen – samverkar för att stödja barn och föräldrar, samt hur förutsättningarna för samverkan ser ut.

Familjecentralen i Gråbo präglas av tillit och professionalitet och når därför i stor utsträckning även familjer med särskilda behov och i utsatta situationer. En verksamhet som familjecentralen är väl lämpad att möta och ta hand om familjer med särskilda behov. Styrkan i verksamheten ligger i att den når alla och att deltagandet bygger på frivillighet. För att möta de föräldrar som behöver extra stöd behövs låga trösklar samt avsatt tid för att hinna se och stötta föräldrar. Studien visar att verksamheten vid familjecentralen är välfungerande och att den har ett gott rykte bland såväl föräldrar som professionella aktörer. Styrkan i verksamheten är kompetent personal, som sätter familjernas behov främst och värderar varandras kompetens.

Rapporten har tagits fram av Göteborgsregionen FoU i Väst.

Kontakt

I korthet

Författare

Therese Wissö och Ylva Bjereld

Publiceringsår

Mars 2018

Uppdaterad