Rapport

Ungas livssituation i Göteborgsregionen – Lupp-undersökningen 2017

2017 genomförde nio kommuner i Göteborgsregionen Lupp-undersökningar, och här kan du ta del av resultat och analys. Ungdomsenkäten Lupp används för att få kunskap om ungas vanor och attityder. Frågorna i enkäten ger en bild av hur ungas livssituation ser ut lokalt, och kan ligga till grund för utveckling och diskussion.

Dokument för nedladdning

Resultat från Lupp-undersökningen 2017

Lupp-undersökningen är omfattande och det är svårt att framhålla vissa resultat framför andra. Här lyfts de viktigaste resultaten från rapporterna. Resultaten utgår från teman som använts i rapporten:

Många ungdomar är nöjda med sin fritid. Resultaten visar att goda kompisrelationer är en särskilt viktig grund, men även att trivas med familjen och skolan samt att träna och ha en bra hälsa. En negativ faktor är att sakna fritidsaktiviteter där man bor. Resultaten pekar på en viss strukturell ojämlikhet i ungdomarnas förutsättningar för en meningsfull fritid. Identifierade riskgrupper är ungdomar i ekonomiskt sårbara familjer, unga med funktionsnedsättning eller dålig hälsa samt unga i social utsatthet.

Flertalet elever är nöjda med såväl undervisning som möjlighet till extra stöd vid behov i skolan. Det finns dock tecken på att sårbara elevgrupper är mindre nöjda, vilket innebär att skolans kompensatoriska uppdrag behöver stärkas för att alla elever ska kunna få det stöd de behöver. Resultaten pekar på att skolans sociala miljö brister på flera håll, vilket utöver att försämra förutsättningen för lärande innebär en hälsorisk för utsatta elever. Elevernas bild av sitt eget inflytande i skolan visar på ett ansenligt gap mellan viljan att vara med och bestämma och uppfattningen om att få vara det. Ett sådant inflytandegap tenderar att göra eleverna mindre nöjda med skolan.

Ungefär var fjärde åk8-elev och var tredje gy2-ungdom är ganska eller mycket intresserad av politik, medan lite fler är intresserade av samhällsfrågor och vad som händer utanför Sverige. I båda åk8 och gy2 uppger ungefär varannan att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Relativt få bedömer att de har ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter ”till de som bestämmer i kommunen”. Det finns därmed ett slags inflytandegap i övergripande kommunfrågor: fler ungdomar vill påverka än tror på möjligheten att föra fram sina åsikter.

Hemmet är en av få vardagsmiljöer där flertalet ungdomar uppger att de alltid är trygga. Beträffande kollektivtrafiken och ”stan/centrum” är bara ungefär var fjärde ungdom i åk8 och gy2 alltid trygg, medan tvärtom nästan var femte är otrygg (flertalet är oftast trygga). Nästan var tredje åk8-elev och var fjärde gy2-ungdom uppger att de har blivit utsatta för brott eller hot under det senaste halvåret. Nästan var tredje åk8-elev och var femte gy2-ungdom har utsatts för mobbning under senaste halvåret, 7 respektive 3 procent uppger att de varit utsatta under en längre period.

Lite drygt tre av fyra åk8-elever uttrycker att de har en åtminstone ganska bra hälsa. Det gäller dock fler killar än tjejer, och könsskillnaden är särskilt tydlig sett till andelen som uttrycker att de har en mycket bra hälsa: ungefär varannan åk8-kille mot var fjärde åk8- tjej. Tjejer rapporterar också psykosomatiska hälsobesvär i högre grad än killar, och har i genomsnitt också fler besvär än killar. Hälsobesvären är dock ännu vanligare i gruppen med annan könstillhörighet än kille/tjej.

Det är 3 procent av åk8-eleverna och 12 procent av gy2-ungomarna som uppger att de röker (minst varje vecka). Hälften av gy2-ungdomarna uppger att de dricker alkohol (starköl, starcider, alkoläsk, vin eller sprit) minst någon gång i månaden, och detsamma gäller 8 procent av åk8-eleverna. 12 procent av gy2-ungdomarna och 3 procent av åk8-eleverna uppger att de använt narkotika minst någon gång.

Att trivas med sin fritid framträder som den viktigaste faktorn för en god (självskattad) hälsa. Andra mycket tydliga friskfaktorer är att vara nöjd med skolan och att träna regelbundet. Den starkaste riskfaktorn (av de undersökta) är frekvent stress.

Drygt 60 procent av åk8-eleverna tror att de kommer att läsa vidare på gymnasiet, direkt eller senare. Drygt 80 procent av gy2-ungdomarna tror att de kommer att läsa vidare efter gymnasiet. I båda åldersgrupper är det lite vanligare att tjejer räknar med att de ska läsa vidare jämfört med killar. Flertalet unga har en positiv syn på framtiden, ungefär nio av tio i både åk8 och gy2. Men det gäller inte alla.

Vad är Lupp?

Lupp är en ungdomsenkät som står för "Lokal uppföljning av ungdomspolitiken". Enkäten tillhandahålls av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Lupp innehåller ett stort antal frågor och delfrågor som ger svar på hur unga ser på frågor som inflytande och demokrati, situationen i skolan, möjligheten till arbete, sin egen hälsa och trygghet, sin fritid, och sin egen framtid.

Genom resultatet från enkäten stärks kommunens möjlighet att arbeta med ett ungdomsperspektiv i frågor och verksamheter som rör kommunens unga invånare. Enkätsvaren kan även fungera som ett underlag för diskussioner mellan ungdomar, politiker och tjänstepersoner. 

Regionalt samarbete underlättar Lupp

MUCF tillhandahåller enkätverktyget, men det är kommunen som ansvarar för det praktiska genomförandet. Hösten 2017 valde Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Stenungsund, Tjörn och Öckerö att samarbeta kring genomförandet av Lupp. De gav även Göteborgsregionen FoU i Väst uppdraget att ge stöd i planering och genomförande, analys, resultatrapporter och lokala presentationer.

Det regionala samarbetet bidrog till ett värdefullt erfarenhetsutbyte kring metoder och erfarenheter under hela arbetsprocessen, från planering till insamling och analys. Samarbetet mellan kommunerna gav även varje kommun referenspunkter från grannkommunerna. Det sammantagna regionala svarsunderlaget gjorde det möjligt att analysera mindre grupper av ungdomar som är för små för lokala analyser.

Rapporter på kommunnivå

Utöver den regionala slutrapporten för Lupp-undersökningen 2017 tog GR även fram lokala resultatrapporter för alla nio kommuner. Rapporterna har samma upplägg och varje kommuns resultat jämförs med ett ”GR-resultat”, det vill säga resultatet för de deltagande nio kommunerna sammantaget. Här finns de lokala rapporterna:

Ale Länk till annan webbplats., Alingsås Pdf, 2 MB., Härryda Länk till annan webbplats., Kungsbacka Länk till annan webbplats., Kungälv Länk till annan webbplats., Mölndal Länk till annan webbplats., Stenungsund Länk till annan webbplats., Tjörn Länk till annan webbplats., Öckerö Länk till annan webbplats..

Vill du veta mer om arbetet med Lupp i Göteborgsregionen?

Lupp-samverkan i Göteborgsregionen

Kontakt

Åsa Nilsson

Analytiker och projektledare

031-335 51 98

I korthet

Publiceringsår

2018

Uppdaterad