Ungas vardag och framtidsutsikter i Göteborgsregionen

Analyser av LUPP-undersökningen 2020 i nio kommuner.

Dokument för nedladdning

Ungas vardag och framtidsutsikter i Göteborgsregionen (huvudrapport) Pdf, 4 MB.

Ungas livssituation i nio av Göteborgsregionens kommuner (diagramrapport) Länk till annan webbplats.

Skolan – Utdrag ur LUPP 2020 Pdf, 1 MB.

LUPP – en nationell ungdomsundersökning

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) erbjuder landets kommuner möjligheten att kartlägga och analysera ungas situation med stöd av den så kallade LUPP-enkäten: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Länk till annan webbplats..

Hösten 2020 genomförde nio av Göteborgsregionens tretton kommuner LUPP-undersökningen: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn. Kommunerna genomförde LUPP i årskurs 8 och på gymnasiets år 2.

Kunskapsunderlag i utvecklingsarbete

Enkäten är uppbyggd utifrån åtta teman: ”du och din familj”; fritid; skola; politik och samhälle; trygghet; hälsa; arbete och framtid. LUPP 2020 innehöll även frågor om upplevda konsekvenser av covid-19-pandemin.

I rapportens sista kapitel presenteras en rad åtgärdsförslag för att stärka förutsättningarna för att unga ska ha en meningsfull, trygg och delaktig fritid samt att skolan ska främja både deras engagemang och hälsa.

LUPP-enkätens ämnesbredd gör den relevant tvärs över kommunernas verksamheter. Resultaten kan användas som ett gemensamt kunskapsunderlag i ett samordnat utvecklingsarbete. Underlaget kan användas som avstamp i dialoger mellan kommunens unga invånare, deras vårdnadshavare, tjänstepersoner, företrädare för civilsamhället och politiker. När de unga själva bjuds in i dialogen stärks ungdomsperspektivet och förutsättningarna för att rätt insatser prioriteras.

För en trygg, meningsfull och delaktig ungdomstid

Med LUPP-resultaten som grund och med inspiration från den så kallade Skottlandsmodellens välbefinnandehjul, redovisas i rapporten hur viktiga dimensioner av ungas livssituation varierar mellan olika grupper, sammanhang och områden samt över tid.

Ett kapitel fokuserar på brottsutsatthet, otrygghet, fritidsförhållanden och förtroende för vuxenvärlden. Exempelvis uppger mer än var fjärde ungdom i årskurs 8 att hen under det senaste halvåret varit utsatt för något brott eller hot. Drygt var femte åk8-ungdom är otrygg i kollektivtrafiken och stan/centrum.

Ungefär var femte åk8-ungdom tycker det finns för lite att göra. I flertalet kommuner som har genomfört LUPP tidigare år är andelen föreningsmedlemmar 2020 mindre än 2013 (eller 2017).

Ungefär sju av tio unga uttrycker förtroende för vuxna i allmänhet. Nästan hälften av åk8-ungdomarna uppger att de vill påverka i frågor som rör den egna kommunen.

Dessa resultat skiljer sig dock en hel del mellan olika grupper av unga. Unga med någon typ av funktionsnedsättning framstår generellt som mer utsatta än andra, likaså den till antalet mindre grupp av unga med annan könstillhörighet än kille/tjej. Vidare är tjejer mer otrygga än killar, likaså unga som inte definierar sig som heterosexuella. Resultaten varierar även mellan kommuner och inte minst mellan kommunområden.

I en övergripande analys identifieras tre huvudgrupper av unga. En grupp, benämnd ”de utsatta”, omfattar drygt 10 procent av ungdomarna och utmärker sig genom mer negativa erfarenheter och upplevelser inom flera områden. Här är tjejer, unga med någon typ av funktionsnedsättning och unga med sämre ekonomisk resursstyrka överrepresenterade. Gruppen är inte jämnt spridd över regionen.

För lärande och utveckling i skolan

De elever i Göteborgsregionens skolor som deltagit i LUPP 2020 förmedlar en i många avseenden positiv bild av sin skolsituation. En stor majoritet av eleverna är nöjda med sina lärare och upplever att de erhåller det stöd de behöver. Samtidigt visar resultaten på problem i skolornas lärmiljö som på sikt kan såväl minska ungas benägenhet att fullföljda sina studier som inverka på deras hälsa och välbefinnande.

”Inflytandegapet” i skolan är stort: de elever som vill vara med och bestämma om saker i skolan är väsentligt fler än de som upplever att de får göra det. Här finns en potential till elevengagemang som skulle kunna stärka både elevernas involvering i skolarbetet, deras förståelse för demokratiska processer och deras välbefinnande.

I årskurs 8 upplever var femte elev att möjligheten att få stöd av lärarna när de behöver det inte är bra. I gymnasiets år 2 är andelen lite mindre men likväl 14 procent. Resultaten från LUPP 2020 pekar på att det finns ett behov av att stärka arbetet med skolans kompensatoriska uppdrag. Rapportförfattarna har funnit att tjejer, elever med annan könsidentitet än kille och tjej, elever med sämre socioekonomiska förutsättningar, elever med funktionsnedsättningar och elever med dålig hälsa generellt beskriver sämre förutsättningar för lärande. Det gäller både beträffande bristande tillgång till stöd, bristande delaktighet, mobbning och otrygghet.

En särskilt oroande trend som på sikt riskerar att påverka elevernas förutsättningar för lärande är den snabbt växande andel unga som uppger att de lider av psykisk ohälsa, oftast i form av stress. Det är också en stor andel elever som kopplar hälsoproblemen till skolan. Endast hälften av åk8-eleverna som rapporterar att de mår mycket dåligt upplever att stödet i skolan är bra. Ohälsa, otrygghet och stress kan på sikt innebära en förhöjd risk för att unga lämnar skolan utan fullföljda studier.

För en god hälsa

I årskurs 8 bedömer ungefär tre av fyra ungdomar att deras hälsa är ganska eller mycket bra – ungefär var tredje svarar mycket bra. Tvärtom svarar 10 procent att den är ganska eller mycket dålig. I gymnasiegruppen är den självskattade hälsan generellt lite sämre. Den stora skillnaden gäller dock mellan könen, där andelen tjejer i båda åldersgrupper ger uttryck för sämre hälsa än killar. Sämst är den självskattade hälsan i gruppen med annan könstillhörighet än kille eller tjej.

Tjejer beskriver även i större utsträckning än killar olika typer av psykiska besvär, där stress är särskilt vanligt. Men även nedstämdhet, sömnproblem, huvudvärk och magont är vanligare bland tjejer än killar.

Skillnader i de ungas hälsa är större inom kommunerna än mellan kommunerna. Till viss del speglar det geografiska mönstret invånarnas socioekonomiska resurser. Resultaten visar också att den självskattade hälsan är sämre i gruppen unga som oroar sig för sina föräldrars ekonomi än bland övriga.

Såväl elevernas egna enkätsvar som rapportens analyser pekar på att skolan är en central arena när det kommer till ungas hälsa – både utifrån dess potential att främja ungdomarnas hälsa och som en möjlig källa till ohälsosam stress. När det gäller stress tycks träning kunna utgöra en motverkande faktor för att undvika ohälsa.

Analyserna pekar vidare på att erfarenheter av mobbning, brott, hot och otrygghet i vardagsmiljöer är andra riskfaktorer för ungas hälsa.

Pandemin har påverkat ungdomars liv

Resultaten från LUPP 2020 visar att pandemin under denna höst hade påverkat ungdomarnas liv i flera avseenden. Även om en stor andel uppger att livet är ungefär som innan, ger många en annan bild. Det gäller särskilt gymnasieungdomar, men det finns även skillnader mellan grupper av ungdomar i båda åldersgrupperna.

Sammantaget uppger ungefär var fjärde åk8-ungdom att livet som helhet har blivit lite eller mycket sämre på grund av pandemin. I gymnasiegruppen är det lite osäkrare resultatet cirka 30 procent.

Det som flest ungdomar uppger har försämrats är ”möjligheten att få ett extrajobb eller sommarjobb”. Analyserna indikerar dock att det inte enbart handlar om direkta försämringar för egen del. Men en del beskriver även hur de har drabbats själva.

Fritiden är därnäst det livsområde som flest ungdomar tycker har försämrats. Detta är också ett vanligt tema i fritextsvaren. Det handlar om att inte kunna utöva aktiviteter som vanligt, särskilt träffa vänner och släkt, träna, tävla och resa.

Gymnasieungdomarna beskriver försämringar på grund av pandemin i större utsträckning än högstadieungdomarna, särskilt beträffande skolan. Även om en del upplever fördelar med distansundervisningen är den generella bilden negativ. Fritextsvaren handlar framför allt om isolering, ofta med koppling till psykisk hälsa.

Ungefär var fjärde åk8-ungdom beskriver en försämrad psykisk hälsa på grund av pandemin, och det osäkrare gymnasieresultatet pekar på att det är ännu vanligare i den gruppen. I fritextsvaren beskrivs framför allt ensamhet och bristande motivation.

En inte oansenlig del av ungdomarna upplever att livet har förbättrats på grund av pandemin, tydligast gäller det familjerelationen och den fysiska hälsan. I fritext-svaren nämns sådant som mer fritid, mer tid för träning och att umgås med familjen.

Det är vanligare att tjejer än killar upplever försämringar på grund av pandemin, särskilt beträffande den psykiska hälsan. Analyserna visar också att ungdomar i en utsatt livssituation är de som tycks ha drabbats hårdast av pandemin.

För ett gott liv och en ljus framtid

Mer än åtta av tio ungdomar i de båda åldersgrupperna uppger att de är nöjda med livet som helhet. Familj och kompisar är de livsområden som flest är nöjda med.

Ungefär 15 procent av ungdomarna är tvärtom missnöjda med livet. Detta gäller i väsentligt högre grad de som har en sämre hälsa.

Lite drygt två av tre ungdomar är både nöjda med livet och upplever en bra hälsa. De kan därmed sägas ha goda förutsättningar att leva både länge och väl. Mer än var tionde ungdom, och nästan var femte tjej, ingår tvärtom i den riskgrupp som vare sig är nöjd med livet eller mår bra (ohälsa som ung ökar risken för ohälsa som vuxen).

Totalt sett ser ungefär nio av tio ungdomar ganska eller mycket positivt på framtiden. Det gäller dock bara varannan i riskgruppen som vare sig är nöjd med livet eller upplever en god hälsa.

Kontakt