Utveckling av hälsofrämjande och förebyggande insatser för äldre

Hur gör kommunerna idag och hur skulle de kunna göra? I den här rapporten lanseras KUBINOL-modellen – ett nytt sätt att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för äldre. Som stöd och inspiration finns även lärande metodexempel.

Till grund för rapporten ligger en forskningsstudie som syftade till att utforska hur det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kan utvecklas för att nå fler individer i rätt tid, baserat på identifierade behov och tillgänglig kunskap.

Se en kort film om studien

Studien visar att chefer och medarbetare ser viktiga utmaningar i att nå ut tidigare, mer jämlikt och till nya målgrupper. Exempelvis upplevdes män och personer med utländsk bakgrund vara målgrupper som länge varit svåra att nå. Att bryta ofrivillig ensamhet liksom att kunna möta upp nya behov, såsom digitalt utanförskap, utgjorde andra utmaningar som verksamheterna beskrev.

Det saknas metodik och systematiska arbetssätt för att utveckla insatser

Genom bland annat fokusgruppsintervjuer utforskades befintliga arbetssätt och organisatoriska förutsättningar för att se hur en kunskapsbaserad praktik, som möter de identifierade utmaningarna, kan utvecklas.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet präglas av en hög ambitionsnivå, där verksamheterna försöker tillmötesgå nya behov och önskemål parallellt med att de upprätthåller befintliga insatser. Detta leder till fokus på genomförande. Få insatser tas bort över tid och det kan förklaras med att man upplever att det skulle möta motstånd från befintliga deltagare. Det kan även handla om att alternativa insatser saknas.

Det saknas en utvecklad metodik och gemensamma arbetssätt för att analysera de utmaningar som identifieras och den nytta man vill uppnå. Också att hitta relevant kunskap och att värdera kunskapskällors tillförlitlighet och applicerbarhet i praktiken anses vara svårt.

Idag begränsas ofta utvärderingar av det insatserna till hur nöjda befintliga deltagare är. Den uppnådda nyttan i insatser blir därmed svår att bedöma och värdefullt underlag för organisatoriskt lärande och kunskapsbaserad utveckling uteblir. Ett stort fokus läggs även på redovisning av siffror internt, för att kunna påvisa verksamheternas betydelse och resultat, vilket i sin tur bidrar till fokus på kvantitet (”pinnar”) snarare än kvalitet (uppnådd nytta).

Organisatoriska förutsättningar påverkar utveckling och lärande

Den osäkra finansieringen och det faktum att verksamheten i huvudsak är icke-lagreglerad eller obligatorisk kommunal verksamhet, utgör organisatoriska utmaningar som motverkar långsiktig strategisk planering i praktiken. Många insatser initieras inom ramen för tillfälliga, riktade projektmedel med kort startsträcka och total genomförandetid. Det saknas ofta även en samlad strategisk inriktning och ett tydligt uppdrag, vilket försvårar långsiktig utveckling.

Studiens resultat visar även att det saknas avsatt tid, metodik och strukturerade former för kunskapsinhämtning, omvärldsbevakning, analys av behov och målgrupper, planering, prioritering och kollegialt utbyte.

Stor utvecklingspotential och god grund för kunskapsbaserad utveckling

Sammantaget visar resultaten att en stor utvecklingspotential finns i att utveckla befintliga arbetssätt och organisatoriska förutsättningar. Den breda professionella kompetensen och den samlade erfarenhet som finns representerad i de olika verksamheterna utgör en god grund för kunskapsbaserad utveckling.

KUBINOL-modellen

I rapporten lanseras en ny modell för att utveckla en mer kunskapsbaserad praktik utifrån verksamheternas utmaningar, arbetssätt och organisatoriska förutsättningar. KUBINOL-modellen (modell för kunskapsbaserad utveckling av insatser för att uppnå önskad nytta och skapa organisatoriskt lärande) erbjuder en strukturerad arbetsmetodik för ett nytt, kunskapsbaserat arbetssätt i praktiken. Modellen kan användas för att utveckla både nya och befintliga insatser.

Rapporten innehåller även fyra lärande metodexempel som illustrerar metodiken i modellen. Metodexemplen är baserade på tillgänglig beprövad erfarenhet i praktiken, där nytta uppnåtts relaterat till några av de större utmaningar som identifierats i verksamheterna. Metodexemplen kan utgöra både kunskapskällor och metodreferenser för lärande och utveckling i praktiken.

Metodiken bidrar till att utveckla en ”infrastruktur” för organisatoriskt lärande, som skapar goda förutsättningar för en kunskapsbaserad praktik. Den föreslagna metodiken främjar också ökad samverkan, exempelvis i den pågående utvecklingen av en god och nära vård.

Samhällsekonomisk potential

Genom att arbeta utifrån metodiken i KUBINOL-modellen kan ökad nytta uppnås, i rätt tid och med högre kostnadseffektivitet. På så vis kan en utväxling ske av den samhällsekonomiska potential som finns i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet genom att det kan bidra till ökad hälsa och förbättrad livskvalitet för fler äldre personer.

Kontakt