Metod och verktyg

Verktygslåda för socialt hållbar samhällsplanering

Verktygslådan har tagits fram för att tillhandahålla metoder som kan anpassas och användas av kommuner i och utanför Göteborgsregionen.

Målet är att verktygslådan, som togs fram inom projektet Social innovation i samhällsplanering, ska bidra till att stärka sociala aspekter i planeringsprocesser.

En förutsättning för att kunna arbeta framgångsrikt med metoderna i verktygslådan är ett tvärsektoriellt och medskapande arbetssätt. Det innebär ett samarbete mellan framförallt samhällsbyggnads- och sociala förvaltningar där alla perspektiv och kompetenser tas tillvara.

Metoder att använda i medskapande innovationsprocesser

Göteborgsregionen har använt flertalet metoder och mallar för att driva innovationsprocesser framåt. Dessa är hämtade ifrån AllAgeHub, Vinnova samt Innovationsguiden som Sveriges kommuner och regioner har utvecklat. Här kan materialet laddas ner och användas i kommunens innovationsprocesser.

En grafik som visar idégenerering i olika steg

Idégenerering

Bilden ovan beskriver en process i ett antal steg som följer efter varandra och som syftar till att ta fram och utveckla idéer. Mallarna som följer här nedanför kan användas som metodstöd i de olika stegen.

Brainwriting är en metod där varje medlem i gruppen tar fram ett större antal idéer på egen hand innan gruppen arbetar vidare. Det gör att alla får komma till tals och framföra sina idéer, innan de vidareutvecklas. Källa: innovationsguiden.se Länk till annan webbplats.

Ladda ned pdf Pdf, 59 kB.

Konkretisera en idé så att den blir enkel och begriplig för andra och skriv ner den i mittersta rutan. Dela idén i gruppen och utveckla den tillsammans genom ja och -metoden där fler får möjlighet att fylla på med egna tankar kopplat till din ursprungliga idé.

Ladda ned pdf Pdf, 103 kB.

Mallen kan användas för att prioritera och välja ut en idé. Läs upp gruppens alla idéer en och en och se hur väl dom möter kriterierna i mallen. Rösta individuellt genom att samtidigt visa upp siffran 1,2,3 eller 4. Rösta inte på er egen idé. Skriv poängen på lappen och sätt upp den i mallen. Den idén med högst poäng väljs ut.

Ladda ned pdf Pdf, 90 kB.

Idékortet är en konkretiseringsmall som hjälper er som grupp att förstå, utveckla och kommunicera er idé. Ju tydligare er idé är desto lättare blir den att prioritera och utvärdera. Källa: innovationsguiden.se Länk till annan webbplats.

Ladda ned pdf Pdf, 58 kB.

Tvärtom-metoden är ett sätt för att få deltagarna att se nya möjligheter och få fler ingångar till hur utmaningen ska lösas.

I metoden börjar ni med att ta fram negativa lösningar som ni sedan översätter till positiva. Övningen kan vara bra att göra tidigt i en idégenereringsfas för att få igång gruppen. Källa: innovationsguiden.se Länk till annan webbplats.

Ladda ned pdf Pdf, 61 kB.

Mallen kan användas i övningar i systemförändring och missionorienterat arbetssätt. Det handlar om att definiera ett komplext problem som har ett långsiktigt mål och lösning. Genom att använda sig av back-casting börjar gruppen med att föreställa sig hur världen ser ut när målet har uppnåtts och därefter jobba sig bakåt i flera steg - hur lyckades vi nå målet och vilka aktörer behövde involveras?

Ladda ned pdf Pdf, 885 kB.

En grafik som visar idégenerering i olika steg

Resultat från kommunerna

Metoden syftar till att skapa en förvaltningsövergripande process för utveckling och kontinuerlig översyn och uppdatering av kommunens riktlinjer för ett socialt bostadsförsörjningsprogram. Den används för att utveckla tvärsektoriell samverkan i samhällsplaneringen. Med en kvalitetssäkrad rutin stärks förutsättningarna för att hämta in en gemensam kunskap om hur framtida behov av bostäder ser ut inom olika kommundelar. En framtida byggnation utgör endast en begränsad del jämfört med det befintliga bostadsbeståndet. Långsiktighet behövs för att exempelvis blanda olika upplåtelseformer i en och samma kommundel så att det finns bostäder för både unga och äldre.

Resultatet av samverkan blir ett underlag för samhällsbyggnadskontoret i sitt arbete med samhällsbyggnadsprocesser samt framtida revidering av riktlinjer för bostadsförsörjningen. Genom kontinuerlig dialog skapas underlag som beskriver ett framtida behov av bostäder i kommunen. Underlaget används sedan i samband med ett antal samhällsbyggnadsprocesser:

  • Prioritering och initiering av bostadsbyggnadsprojekt
  • Handläggning av planbesked
  • Detaljplaneprocesser och markanvisningsprocesser

Ansvarig handläggare hos samhällsbyggnadskontoret stämmer av med handläggare från andra berörda förvaltningar om slutsatser från tidigare behovsanalyser fortfarande är aktuella. Genom denna process förtydligas vilka behov som finns anknutet till bostadsförsörjningen i avsedd kommundel. Analysen blir ett underlag för samhällsbyggnadskontorets i samband med exempelvis dialog med byggaktörer för att möjliggöra en byggnation som möter framtida behov av bostäder.

Bostadsbyggande i Partille - processbild Pdf, 2 MB.
Detaljplaneprocess Pdf, 2 MB.
Handläggning av planbesked Pdf, 2 MB.
Markanvisning Pdf, 2 MB.
Prioritering och initiering projekt Pdf, 2 MB.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen Länk till annan webbplats.

Ett socialt investeringsperspektiv handlar om att tänka nytt kring vad vi tillsammans behöver satsa på för att minska utanförskapet.

Sättet att arbeta innebär att två parter, Kungälvs kommun och bostadsbolaget Förbo, gemensamt bidrar till att verka för att ett socialt utsatt bostadsområde blir mer hållbart ur alla tre hållbarhetsperspektiven. De sociala frågorna och perspektiven kommer tidigt in i utvecklingsarbetet.

Arbetet ska ses som en idé hur man kan arbeta med ett socialt utsatt område och ge inspiration till andra. Att vi kan lära av varandra och att alla inte behöver uppfinna hjulet igen.

Kungälv kommuns modell för att skapa ett hållbart boende  Pdf, 308 kB.

Metoden ska bidra till systematisk kvalitetssäkring av detaljplaner och processer. Syftet är att synliggöra målkonflikter i den fysiska planeringen och ge sociala frågor mer tyngd samhällsbyggandet. Metoden har utvecklats i Göteborg, men har nu anpassats till en mindre kranskommuns sammanhang samt fått en mall och rutin för dokumentation och uppföljning genom detaljplaneprocessen.

I en detaljplans utredningsskede finns en möjlighet att säkra sociala värden om de finns med från början. Genom att systematiskt dokumentera de sociala frågorna får sociala värden samma status som utredningar som redan görs av en plats fysiska förutsättningar för byggnation.

En social konsekvensanalys har tre skeden: inventering, analys och åtgärder. I inventeringsfasen samtalar aktörer kopplade till detaljplanen utifrån den fysiska matta/matris som hör till metoden. Dessa möten ligger till grund för de sociala mål som sedan formuleras.

Analysen innebär att dessa mål följs upp kontinuerligt genom utredningsskedet i en rapportmall som tagits fram. I den kartläggs de målkonflikter, men också win-win-lösningar. Ett konkret exempel kan vara hur ett mål om barns trygghet i ett område avgör vilken trafiklösning eller dagvattenhantering som rekommenderas. Åtgärderna är hur linjer dras i plankartan, men också en beskrivning av hur de sociala målen har påverkat planen, så att de också säkerställs i följande exploateringsavtal och projektering.

En handbok i social konsekvensanalys (SKA) Pdf, 918 kB.
Social konsekvensanalys - inventering Pdf, 363 kB.

Som ung kommuninvånare är det inte alltid självklart att ta plats i samhällsdebatten och samhällsplaneringen. Lilla Edets kommun försöker att ändra på detta och fånga in ungas röster i planeringen för hur kommunen ska utvecklas.

Kommunen har därför tagit fram en handbok som sfungerar som stöd inspireration för att skapa dialog med unga kommunmedborgare. I handboken presenteras två olika dialogmetoder som har prövats i Lilla Edets kommun.

Handboken innehåller både konkreta tips på hur dialogerna kan genomföras och erfarenheter från genomförandet i kommunen.

Handbok - dialog med ungdomar Pdf, 3 MB.

Stenungsunds kommun ser ett behov av en metod för att i planprocessen arbeta tvärsektoriellt och med medborgardialog

Det övergripande syftet är att vid planering av framtida senior- eller trygghetsboenden skapa delaktighet för samhällsmedborgarna och att öka samverkan inom kommunens samhällsbyggnadsprojekt.

En viktig del i projektet har varit att pröva denna form av dialog. Genom att tidigt i processen involvera såväl tänkta brukare som de kommunala verksamheterna skapas förutsättningar för att de boenden som senare byggs är ändamålsenliga ut både brukar-, verksamhet-, och driftperspektiv.

Arbetet pågår med att ta fram en rutin eller metodhandbok. Detta dokument skall användas dels i översiktsplaneringen, dels i detaljplaneprocessen.

Kontakt

Lisa Ström

Regionplanerare social hållbarhet

031-335 53 12

I korthet

Framtagen/publiceringsår

2019

Framtagen inom projekt

Social innovation i samhällsplanering

GR:s roll

Göteborgsregionen (GR) har tagit fram verktygslådan i samarbete med medlemskommunerna Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille och Stenungsund.

Samarbetspartner/s

RISE Research Institutes of Sweden

Finansiär/er

Huvudfinansiär: Vinnova

Övriga: Deltagande kommuner

Projektets slutrapport

Att genomföra kommunala och regionala innovationsresor

Logotyp Europeiska socialfonden

Uppdaterad