Vägen till arbetslivet börjar långt före första jobbet

Prao, studiebesök och andra möten med arbetslivet kan göra stor skillnad för elevernas bild av framtiden. Men för att nå alla elever behöver arbetet bli mer systematiskt och tydligare inbyggt i kommunernas ordinarie arbete. Det var en av utgångspunkterna när Göteborgsregionen och Business Region Göteborg samlade nyckelpersoner från regionens 13 kommuner till en workshop om skola och arbetsliv.

Den 13 maj samlades ett 60-tal nyckelpersoner inom skola-arbetsliv från Göteborgsregionens kommuner i YesBox lokaler i Gamlestaden, Göteborg. Bland deltagarna fanns näringslivschefer, verksamhetschefer för grundskolan, HR-chefer och andra funktioner med koppling till frågan. Syftet var att samla flera kommunala perspektiv på hur fler elever kan få möta arbetslivet tidigare och mer systematiskt.

– Vi ville samla de funktioner i kommunerna som på olika sätt påverkar ungas väg från skola till arbetsliv. När vi ses får vi möjlighet att både inspireras av varandra och diskutera frågan tillsammans. Då blir det lättare att se vad vi kan göra var för sig och vad vi behöver lösa gemensamt, säger Emma Theiland-Nilsson, från Göteborgsregionen.

Utgångspunkten var de utmaningar som unga, skolor och arbetsgivare står mitt i: elever som inte känner sig förberedda inför framtiden, unga som inte når gymnasieexamen, ungdomsarbetslöshet och ett arbetsliv där kompetensbehoven förändras snabbt. Under förmiddagen återkom bilden av en arbetsmarknad där unga behöver bättre vägar in, samtidigt som arbetslivet behöver bli mer synligt för eleverna. Frågan handlade därför inte bara om information, utan om möten, struktur och ansvar.

Framtidens arbetsliv kräver mer än teknik

En av förmiddagens spaningar kretsade kring AI och framtidens arbetsmarknad. Henrik Krantz från Göteborgsregionen lyfte både möjligheter och osäkerheter. AI kan förändra yrken, ta över arbetsuppgifter och frigöra tid. Utvecklingen väcker också frågor om ungas första steg in på arbetsmarknaden: om enklare arbetsuppgifter försvinner, var ska man då börja? Samtidigt landade samtalet i att mänskliga förmågor kan bli ännu viktigare. När tekniken tar större plats ökar kanske behovet av omdöme, ansvar, kreativitet, källtillit och förmågan att förstå helheter.

Panelen lyfte yrken där behoven växer

I det efterföljande panelsamtalet med Anna-Lena Johansson från Business Region Göteborg, Henrik Krantz från Göteborgsregionen, Andreas Palm från Liseberg och Jesper Edlind från Kungsbacka kommun återkom flera till behovet av praktiska kompetens, välfärdsyrken och jobb där mötet med människor är centralt. Hantverk, vård, omsorg och teknik lyftes som områden där behovet förmodligen kommer att vara stort.

Men samtalet stannade inte vid vilka yrken som väntar runt hörnet. Minst lika viktigt var frågan om hur unga kan få syn på arbetslivet i tid. Prao, APL, studiebesök och möten med arbetsgivare beskrevs som avgörande verktyg för att göra framtiden mindre abstrakt för nästa generation.

Elevernas råd: låt oss möta arbetslivet

Under förmiddagen deltog även elever från Partille gymnasium för att dela med sig av sina tankar kring gymnasieval och framtiden. Deras medskick var konkret: elever behöver få träffa arbetslivet. De lyfte också betydelsen av trygga skolmiljöer, engagerade lärare och vuxna som hjälper elever att se fler vägar framåt. Satsningar på praktik, möten med yrkesrepresentanter och samtal med personer från arbetslivet kan göra stor skillnad när framtiden annars känns svår att greppa.

Partille bygger in arbetet i skolornas årshjul

Just sådana satsningar är något som Partille kommun fokuserat på. Under sin presentation berättade kommunen hur de bland annat arbetar för att göra skola-arbetsliv mer likvärdigt. Ett av målen är att alla elever ska få möta arbetslivet, inte bara de som råkar gå på en skola med rätt kontakter. Efter en kartläggning av prao, studiebesök, yrkesmässor och lärarinitiativ har kommunen nu byggt upp ett årshjul med aktiviteter för olika årskurser. Exempelvis får eleverna som går andra året på gymnasiet fokusera på entreprenörskap, bland annat genom ett samarbete med Ung Företagsamhet, UF. För elever i årskurs 5 görs satsningar på studiebesök i närområdet medan eleverna i årskurs 8 får möta arbetslivet genom yrkesmässa och speeddating.

Partilles arbete gav deltagarna ett konkret exempel på hur skola-arbetsliv kan organiseras mer systematiskt. För Alingsås kommun, som just nu gör flera satsningar kring skola-arbetsliv, blev dagen ett tillfälle att ta del av andras erfarenheter och se möjliga nästa steg.

– När vi möts och får ta del av hur andra arbetar undviker vi att uppfinna hjulet på varsitt håll. Det gör den här typen av träffar väldigt värdefulla, säger Mia Wallander, näringslivsstrateg i Alingsås kommun.

Nu fortsätter arbetet ute i kommunerna

Under dagen blev det tydligt att skola-arbetsliv inte kan vara något som läggs ovanpå allt annat. Det behöver byggas in i undervisning, ansvar, kontakter och återkommande aktiviteter.

– För skolan handlar det om att ge elever bättre valkompetens, för arbetslivet om att öppna dörrar tidigare och för kommunerna om att göra arbetet hållbart över tid. Engagemanget i dag visar att det finns en gemensam vilja att komma vidare i de här frågorna, men också att vi behöver fortsätta hitta formerna för hur arbetet ska bli konkret i vardagen, säger Emma Theiland-Nilsson.

Workshopen avslutades med dialog om idéer och nästa steg. Nu fortsätter arbetet ute i kommunerna. Med sig hem har deltagarna nya kontakter, exempel att bygga vidare på och fler möjliga vägar framåt i den gemensamma frågan: hur möten mellan elever och arbetsliv kan bli en naturlig del av skolans vardag.

Kontakt