Validering ger förskolepersonal snabbare väg till en färdig utbildning

Förskolan har i dag ofta god tillgång till kompetens, i takt med att antalet barn minskar. Det ger utrymme att arbeta mer strategiskt och öka andelen utbildad personal. Tack vare en valideringsmodell som tagits fram i Göteborgsregionen kan personal utan formell utbildning få sina kunskaper validerade – och nu är modellen anpassad till både Gy25 och nya yrkespaket.

Redan 2018 visade en kartläggning att omkring 1 000 av regionens cirka 4 000 barnskötare saknade utbildning för arbete med barn. För att möta behovet startades ett projekt som finansierats av Europeiska socialfonden, inom ramen för Branschråd förskola, där en gemensam modell för validering och utbildning togs fram. Nu arbetar Branschråd förskola med valideringsmodellen inom ramen för ett projekt finansierat av Västra Götalandsregionen.

I dag används valideringsmodellen av vuxenutbildningsanordnare i hela landet. Under 2025 har modellen också uppdaterats för att möta nya krav och strukturer. Dels har den anpassats till Gy25, där det tidigare kurssystemet ersätts av ämnen på olika nivåer, dels till Skolverkets nya förslag till yrkespaket för barnskötare. Det innebär bland annat att några ämnen har tillkommit.

Möter elever utan formell utbildning

På Studium i Göteborg erbjuds vuxenutbildningar inom bland annat barn- och fritidsprogrammet med yrkesutgångar mot barnskötare, elevassistent och personal inom funktionshinderområdet. Där arbetar yrkesläraren Cecilia Kurell Strandqvist – som var med och tog fram den ursprungliga modellen – och hennes kollega Agneta Eliasson vidare med valideringen av blivande barnskötare.

De möter ofta elever med många års erfarenhet av arbete i förskolan, men utan formell utbildning. Vissa arbetar inom förskoleförvaltningen i Göteborgs stad och går uppdragsutbildningar, andra söker in till reguljära utbildningar på Studium.

– En del som går den reguljära utbildningen vill studera på plats och ingå i ett sammanhang. Men eleverna som kommer till oss via uppdragsutbildningar vill oftast bli klara så fort som möjligt, de har redan ett jobb och kanske en familj. Då blir valideringen en viktig möjlighet att korta utbildningstiden och synliggöra det de redan kan, säger Agneta Eliasson.

– Vi ser ju att kompetensutveckling är någonting som sker hela tiden - det är inte bara inom det formella utbildningsväsendet som människor lär sig saker och ting, fortsätter Cecilia Kurell Strandqvist. I valideringen fokuserar vi på det positiva, det som eleverna redan kan.

Validering på arbetsplatsen

Arbetet inleds med ett kartläggningssamtal där deltagaren får beskriva sitt arbete med utgångspunkt i konkreta situationer de mött i barnomsorgen. Utifrån det görs en bedömning av vilken kompetens som redan finns och vad som eventuellt behöver kompletteras. Därefter tas en individuell studieplan fram av en utbildningsledare, med målet att göra utbildningsvägen så effektiv som möjligt.

Valideringen sker sedan ute på arbetsplatsen, där deltagaren visar sina kunskaper i olika situationer. Ibland är Cecilia Kurell Strandqvist och Agneta Eliasson själva ute och observerar, ibland sker valideringen med stöd av en särskilt utbildad valideringshandledare.

Över 100 barnskötare som arbetar på förskolor i Göteborgsregionen har utbildats till valideringshandledare inom projektet Kompetensförstärkning förskola för att kunna bidra i valideringen av sina kollegor. En viktig princip är att kunskap inte ska behöva visas flera gånger – något som också ställer krav på valideringshandledarens förkunskaper.

– Har du som elev visat vad du kan i ett sammanhang ska det räcka. Det måste vi som lärare ha god koll på utifrån det centrala innehållet i respektive ämne, säger Cecilia Kurell Strandqvist.

Övergången till Gy25 innebar att stora delar av valideringsmodellen fick arbetas om. Vissa ämnen är indelade i nivåer, vilket ska tydliggöra progressionen men också ställer högre krav på tolkning och samarbete mellan lärare.

– Det här arbetet är inget man ska göra ensam. Det är skönt att ha ett bollplank, för arbetet kräver att vi diskuterar och jämför bedömningar, säger hon.

Ger självförtroende och medvetenhet

Båda lärarna ser att valideringen ger tydliga resultat. Deltagarna får ökat självförtroende och en större medvetenhet om sin egen kompetens, samtidigt som arbetsplatserna stärks.

– Många elever säger att de inte förstått hur mycket de faktiskt kan. Den insikten i sig är viktig, säger Agneta Eliasson.

Valideringen får också effekter i hela arbetslaget. När en medarbetare utvecklas sprids kunskap vidare, och handledare och kollegor involveras i processen. För arbetsgivarna innebär modellen dessutom en kvalitetssäkring, där det lärande som redan sker i verksamheten tas tillvara samtidigt som fler får formell kompetens.

– Behovet av utbildad personal i förskolan är fortsatt stort. Valideringsmodellen är något vi kan luta oss mot, den skapar trygghet och ökar rättssäkerheten, säger Agneta Eliasson.

Kontakt