Rapport

Nära vård för barn och unga i Göteborgsregionen – en förstudie

Denna förstudie ger en lägesbild av pågående utvecklingsarbete inom området nära vård för barn och unga, och identifierar aktuella utvecklingsområden för Göteborgsregionens kommuner.

Ladda ner rapport

Förstudien har genomförts på uppdrag av Temagrupp Hälso- och sjukvård inom Göteborgsregionens socialchefsnätverk, och bygger på intervjuer och offentligt tillgängligt material. Syftet med förstudien är att underlätta för planering av GR:s vidare arbete på området. Den gör inte anspråk på att vara uttömmande eller heltäckande utan ger en överblick med utvalda nedslag utifrån följande frågeställningar:

På vilket sätt bedrivs utvecklingsarbetet av den nära vården och omsorgen i kommunerna i Göteborgsregionen? Hur ser kommunernas förutsättningar och behov ut?
Hur samverkar kommunerna i Göteborgsregionen med andra aktörer på området? Vilka förväntningar finns på kommunernas verksamheter? Saknas några aktörer i samverkansarbetet?
Utifrån de kommunala behov som definieras i förstudien, vilka konkreta steg kan Göteborgsregionen ta för att arbeta vidare med och fortsätta utgöra ett stöd i frågorna?

Svår gränsdragning

Det är svårt att dra gränsen för vem som egentligen berörs av omställningen till nära vård för barn och unga. Rörelsen mot nära vård är förvisso en primärvårdsreform, men den har bäring på så väl specialistvård som andra verksamheter som arbetar med barns hälsa och omsorg. Begreppet nära vård antyder att reformen är begränsad till verksamheter som lyder under hälso- och sjukvårdslagen. För kommunerna blir detta dilemma extra tydligt: skolan som är en central aktör och dessutom den arena där alla barn och unga befinner sig, riskerar att utelämnas eller inte uppleva sig som en del av sammanhanget. Andra kommunala verksamheter som kan beröras är socialtjänst, folkhälsa samt kultur- och fritid.

Goda exempel redan idag

Flera informanter beskriver familjecentraler, där kommun och region samverkar, som ett konkret exempel på hur nära vård redan bedrivs. Mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, olika former av lokalt teamarbete, samlokalisering eller samfinansiering beskrivs också som exempel på hur både regionen och kommunerna på vissa sätt redan arbetar enligt principerna för nära vård.

Informanterna som deltagit i studien är överens – nära vård kräver samverkan mellan olika verksamheter. Men på vilken nivå som samverkan ska bedrivas är en fråga som i dagsläget upplevs svår att hantera.

Utvecklingsområden

Förstudien identifierar följande utvecklingsområden i Göteborgsregionens kommuner (utan inbördes ordning):

Barns och ungas delaktighet och ett tydligare barnrättsperspektiv i frågor som rör hälsa och vård.
Funktionshinderområdet, till exempel gällande upplevda gråzoner mellan sjukvård och omsorg eller hur rutiner och ansvarsfördelning följs inom olika funktionshindersverksamheter.
Insatser tidigt i livet och en tydligare koppling mellan förskolan och hälso- och sjukvården, inte minst när det gäller små barns psykiska hälsa.
Missbruksområdet och hur barn och unga kan fångas upp tidigt. Behovet av samordnat stöd för unga i missbruk med psykisk ohälsa.
Neuropsykiatriska funktionsavvikelser och behovet av stöd för barn och unga med både diagnosticerade och misstänkta NPF-diagnoser, i linje med till exempel nya nationella riktlinjer för ADHD.
Psykisk ohälsa, så väl förebyggande som insatser i samverkan med specialistnivå.
Skolfrånvaro och hur till exempel tvärprofessionella team kan arbeta med det.
Svårt sjuka barn och deras villkor, tillgång till skolgång, och tillgång till hälsofrämjande insatser.

Inom samtliga av dessa områden är det hälsofrämjande och förebyggande perspektivet viktigt att lägga som ett raster över nära vård-arbetet. Även systematisk uppföljning och fokus på beprövad erfarenhet behöver genomsyra arbetet framåt.