Artikel

Nationell utvärdering visar att IBIC lett till få positiva effekter

De tänkta fördelarna med arbetssättet IBIC, Individens behov i centrum, verkar hittills bara ha uppkommit i begränsad utsträckning på nationell nivå. Det visar en utvärdering som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys gjort. Utvärderingens slutsatser ligger helt i linje med de slutsatser som FoU i Väst drog i en utvärdering av IBIC i Kungsbacka kommun för drygt ett år sedan.

En röd spelpjäs står i mitten av en ring bestående av träfärgade spelpjäser.

IBIC har utvecklats av Socialstyrelsen och bygger på att det stöd som individen erbjuds från socialtjänsten ska utgå från individens behov, resurser och mål istället för kommunens utbud av existerande insatser. Drygt hälften av landets kommuner uppger idag att de arbetar helt eller delvis enligt IBIC.

IBIC är ett arbetssätt för att utreda, planera, följa upp och dokumentera individers behov av stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. IBIC är en vidareutveckling av Äldres behov i centrum (ÄBIC), som lanserades för äldreomsorgen 2013. IBIC lanserades 2016.

Den första utvärderingen av IBIC gjordes i Kungsbacka

Våren 2018 fick FoU i Väst i uppdrag att utvärdera effekterna av IBIC i Kungsbacka kommun. Någon motsvarande utvärdering hade då inte gjorts i någon annan kommun i landet.

– Det var ett spännande men svårt uppdrag. Eftersom IBIC inte utvärderats tidigare fanns det inga befintliga resultat eller modeller att luta sig mot. Det känns naturligtvis bra att den nationella utvärderingen av IBIC kommer fram till liknande slutsatser som vi gjorde och att de dessutom refererar till vår utvärdering många gånger genom hela rapporten, säger Theresa Larsen som är analytiker på FoU i Väst och den som genomförde utvärderingen om IBIC i Kungsbacka kommun.

Ett komplext arbetssätt där tidsåtgången för utredningar ökar

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterar att syftet med IBIC är gott, men att arbetssättet är komplext och tidsåtgången för utredningarna ökar. De menar att IBIC verkar öka jämförbarheten mellan utredningar och tydligheten i vilket stöd som beviljats. De anser också att IBIC i viss utsträckning har ökat individens möjlighet att vara delaktig i och påverka stödet från socialtjänsten. Ur ett brukar- och organisationsperspektiv verkar IBIC dock främst bidra till ökad likvärdighet inom, snarare än mellan, kommunerna. Myndigheten ser få tecken på att IBIC hittills har bidragit till att öka kvalitets- och verksamhetsutvecklingen på kommunal eller nationell nivå. De pekar på att fördelarna med IBIC måste vägas mot ökad tidsåtgång för utredningarna och en stor arbetsinsats vid införandet.

Rekommendationer i den nationella utvärderingen

Myndigheten rekommenderar att kommunerna bör samla och jämföra sina erfarenheter för att dra lärdomar om IBIC så här långt, i samråd med brukare. De menar också att Socialstyrelsen bör flytta fokus från att stötta fler kommuner att införa IBIC till att stödja kommunernas arbete med att dra nytta av sina lärdomar om IBIC. Utifrån lärdomarna bör Socialstyrelsen och kommunerna ta fram mer konkreta stöd och vägledningar för hur kommunerna bäst kan använda IBIC. Myndigheten anser också att regeringen bör ge en relevant aktör i uppdrag att införa kvalitetsregister inom hela socialtjänsten och att stödja kommunernas arbete med att ta fram ett gemensamt underlag för att utveckla digitala verksamhetssystem som möjliggör systematisk uppföljning.