Personcentrering i en kommunal kontext

Rapporten presenterar en enkätundersökning från FoU i Väst om vad patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård tycker om vården samt i vilken utsträckning som vården upplevs vara personcentrerad. Studien visar att majoriteten av patienterna upplever att den är personcentrerad.

Syftet var att undersöka i vilken utsträckning den kommunala hälso- och sjukvård som ges såväl i ordinärt boende som på vård- och omsorgsboenden upplevs som personcentrerad och vad som kan förklara att denna vård upplevs som mer eller mindre personcentrerad. Studien syftade också till att testa om ett mätinstrument som heter PERCCI (the Person-Centred Community Care Inventory) är användbart för att undersöka i vilken utsträckning den kommunala hälso- och sjukvården upplevs som personcentrerad ur ett patientperspektiv.

– För att besvara våra forskningsfrågor skickade vi ut en enkät till drygt 1 800 patienter som var inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården i 11 av Göteborgsregionens 13 medlemskommuner. Enkäten bestod av fyra delar, varav en utgjordes av en svensk översättning av mätinstrumentet PERCCI. Instrumentet består av 12 påståenden och syftar till att mäta i vilken utsträckning som äldre personer upplever att vården och omsorgen är personcentrerad, berättar Theresa Larsen som har skrivit rapporten tillsammans med Doris Lydahl.

Resultat

Studien visar att drygt 83 procent av de 411 patienter som besvarade enkäten var mycket eller ganska nöjda med hemsjukvården och att 82 procent var mycket eller ganska trygga med hemsjukvården. Vidare visar de dimensioner som mäts genom instrumentet PERCCI att de flesta upplever vården som personcentrerad.

Studien visade inga samband mellan faktorerna ålder, kön, utbildningsnivå, födelseland eller vem som fyllde i enkäten och hur personcentrerad patienterna upplevde att den kommunala hälso- och sjukvården är – baserat på resultatet av PERCCI. Studien visar dock att det finns skillnader mellan upplevd grad av personcentrering om man är samman- eller ensamboende i ordinärt boende och även mellan om man bor i ordinärt boende eller på vård- och omsorgsboende. Sammanboende i ordinärt boende tenderar att uppleva vården som mer personcentrerad än de som bor ensamma. Om man däremot går från att bo i ordinärt boende till att flytta till ett vård- och omsorgsboende så upplever man vården som mindre personcentrerad.

– Studien visar också samband mellan upplevd grad av personcentrering och upplevt allmänt hälsotillstånd i relation till om man har ängslan, oro eller ångest. Med stöd i tidigare forskning tyder våra analyser på att ju högre patienterna skattar sin hälsa, desto mer personcentrerad upplever man vården, berättar Theresa.

Studien visar dessutom på starka samband mellan upplevd nöjdhet och trygghet med hemsjukvården och upplevd grad av personcentrering, men kan inte svara på om det är personcentrering som leder till nöjdhet och trygghet med hemsjukvården eller vice versa.

– Vi kommer nu arbeta vidare med att korta ner och förenkla enkäten för att få fler patienter att svara. En modifierad enkät kommer sedan användas i Göteborgsregionens arbete med att följa upp medlemskommunernas omställning till god och nära vård, avslutar Theresa.

Kontakt