Så tycker ungdomarna – men vad händer sen?

Kungsbacka och Lilla Edet är två av de kommuner som deltar i det regionala samarbetet kring ungdomsundersökningen LUPP. Att genomföra enkäten med alla ungdomar i årskurs 8 och gymnasiets år 2 är en utmaning i sig. Men vad händer sen?

LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Det är ett nationellt enkätverktyg som tillhandahålls av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Länk till annan webbplats. (MUCF).

Frågorna i LUPP rör allt från skola, fritid och inflytande till trygghet, hälsa, arbete och framtid.

Ett växande intresse – inte minst från politiken

– Vi har genomfört LUPP vart tredje år sen 2007 och jag får alltfler förfrågningar från verksamheterna att komma och berätta om resultaten. Jag upplever också ett växande intresse från politiken och har blivit inbjuden till flera partigrupper, berättar Jacob Leuchovius som är utvecklare på Förvaltningen för Kultur & Fritid i Kungsbacka kommun.

Kommunerna i Göteborgsregionen kan tillsammans och med stöd av Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst genomföra LUPP. Senast de gjorde det var hösten 2020. Nio kommuner deltog i det regionala samarbetet den gången: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn.

– Ett av de viktigaste resultaten av LUPP 2020 är den trend vi har sett under längre tid när det gäller psykisk ohälsa och skolstress. Många ungdomar mår inte bra och de hoppar av organiserade aktiviteter för att de inte hinner med. Nu upplever jag att det finns en ökad medvetenhet och politisk enighet om att vi måste göra något åt detta – som att erbjuda mer stöd, tydliggöra betygskriterier och vad det nu kan vara, säger Jacob.

Trygghet – en snackis

En annan viktig fråga som LUPP sätter fingret på är trygghet.

– En snackis sen 2017 är ungdomarnas upplevelser av trygghet. I LUPP 2013 såg vi inte det men 2017 exploderade den frågan. Många fler ungdomar hade erfarenhet av hot, stöld, våld och otrygghet – inte minst på fysiska platser. Det har lett till en medvetenhet och en diskussion som först mest handlade om repressiva åtgärder som övervakningskameror och vuxennärvaro men nu även handlar om mänsklig tillit.

Jacob tycker att den stora poängen med LUPP är möjligheten att jämföra.

– Det handlar både om jämförelser över tid i den egna kommunen men också om att kunna göra kopplingar till ungdomsfrågor som diskuteras nationellt och jämföra med andra kommuner och se hur de löser utmaningar och dilemman.

"Vi behöver komma till det idégenererande stadiet"

Att genomföra en så omfattande undersökning som LUPP är en utmaning i sig men sen ska resultaten tas till vara också. Jacob upplever att Kungsbacka på flera sätt har lyckats omsätta LUPP i praktisk handling.

– Men vi behöver bli ännu bättre på återkoppling till elever och få ännu mer praktisk nytta av LUPP. Vi behöver komma till det idégenererande stadiet: Om ni upplever att det är så här – vad kan vi göra? I höstas intervjuade vi till exempel elever och elevhälsan på Aranäsgymnasiet kring skolstress och vi fick massor av tydliga reflektioner och rekommendationer.

Jacob illustrerar med ett annat exempel: LUPP 2017 visade att ungdomar i Fjärås hade lägre förtroende för lokala politiker jämfört med ungdomar i andra områden i Kungsbacka. Både skola och fritid fick relativt sett sämre betyg av ungdomarna. Därför genomförde kommunen en ungdomsdialog och en rad åtgärder vidtogs, bland annat genom kulturskolan.

– I LUPP 2020 ser siffrorna bättre ut. Jag tror att det beror på att vi har lyckats göra något tillsammans med ungdomarna samtidigt som samarbetet mellan skola och kultur & fritid har fungerat väl. Sen behöver LUPP inte alltid leda till stora förvaltningsövergripande åtgärder utan det kan lika gärna vara en liten lokal grej på en enskild skola.

Inte bara en undersökning

Jacob framhåller att LUPP i sig är ett verktyg för dialog och demokrati.

– Jag tycker inte att man ska se LUPP som ännu en i raden av undersökningar! LUPP är demokratiarbete i praktiken – ett verktyg för demokrati och dialog med ungdomar. Det har ett värde i sig att kunna gå tillbaka och berätta att ”så här tyckte ni” och ställa följdfrågor så att det blir en diskussion om vad kommunen och ungdomarna kan göra tillsammans.

Medan Kungsbacka alltså genomfört LUPP flera gånger, så var det första gången för Lilla Edet hösten 2020.

– Vi har gått vidare och genomfört fokusgrupper med ungdomar om resultaten av LUPP och vi planerar framöver att genomföra fokusgrupper med ungdomar kring specifika frågor, berättar Sofia Enström som är folkhälsoutvecklare i Lilla Edet.

Att kommunen bestämde sig för att genomföra LUPP handlade om att man upplevde att det fanns kunskapsluckor.

– LUPP har en bredd som andra enkäter inte har och omfattar förutom hälsoaspekten även frågor om delaktighet och inflytande och ungdomarnas tankar inför framtiden, säger Sofia.

Den psykiska ohälsan – inte minst bland flickor

När det kommer till undersökningsresultaten tycker hon precis som Jacob att det är viktigt att lyfta fram den psykiska ohälsan, i synnerhet bland flickor.

– I Lilla Edet har vi nu flera insatser på gång. Det behövs kompetensutveckling och vi måste sätta in förebyggande insatser i rätt tid, till exempel föräldrastöd. Det handlar även om att kommunicera om psykisk ohälsa externt, ge stöd till anhöriga och att förebygga suicid. Vi ska också implementera en modell för att kunna följa utvecklingen, utvärdera och förbättra.

"Ett Lilla Edet fritt från våld"

Det faktum att många unga upplevt våld eller hot om våld är en annan viktig fråga som kommunen arbetar med.

– Fullmäktige har riktat ett särskilt mål till sektorerna om ”Ett Lilla Edet fritt från våld”. LUPP visar att vi måste fortsätta arbeta med de insatser som vi har idag och tänka långsiktigt. Vi går in med kunskapshöjande insatser för medarbetare som möter barn och unga och vi behöver jobba tidigt i skolan med fokus på normer, nätet och språket. Vi har även ett utökat hembesöksprogram tillsammans med BVC för att upptäcka olika typer av ohälsa. Vi behöver också genomföra kommunikationsinsatser riktade till allmänheten för att öka kunskapen om de här frågorna.

LUPP visar att ungdomar i Lilla Edet vill vara mer delaktiga i kommunala beslut som rör dem.

– Det är något vi måste ta vara på. Dels kan vi jobba mer med det på lektionstid, dels bjuda in ungdomar och visa på möjligheter att utöva inflytande i andra sammanhang. Jag skulle till exempel gärna ha dialogforum där politiker och ungdomar möts.

Regionalt LUPP-nätverk

Både Sofia och Jacob deltar aktivt i det regionala LUPP-nätverk som GR håller i.

– Det är så värdefullt att vi får hjälp med analysen. Varför ser det ut som det gör och vad kan vi göra? Jag tycker också att det regionala samarbetet kring LUPP ger inspiration kring hur andra jobbar med att involvera unga, säger Sofia.

Jacob upplever att det regionala LUPP-samarbetet hjälper honom på hemmaplan.

Man får syn på saker och kan utbyta tips, idéer och material. Rapporterna som GR tar fram är jättebra och jag använder graferna mycket. Det ger en tyngd när jag presenterar och det är så värdefullt att kunna visa hur det ser ut i de andra kommunerna.

Kontakt