Socialtjänstministern träffade GR:s socialchefsnätverk

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall besökte GR den 2 februari för att diskutera den nya socialtjänstlag som väntas träda i kraft nästa år.

Hon hälsades välkommen av Marina Johansson, ordförande i GR:s beredningsgrupp social välfärd. Därefter berättade avdelningschef Lena Holmlund om det regionala samarbetet i de här frågorna. Någon närmare presentation av GR behövdes däremot inte.

– Det är roligt att vara här! Det här är hemma. Jag har ju många år bakom mig som kommunpolitiker i Lilla Edet och i Utbildningsgruppen på GR där jag var med och beslutade om bland annat Indra2 och Universeum, sa Camilla Waltersson Grönvall.

Ministern om arbetet med den nya lagen

Men numera är hon Sveriges första socialtjänstminister – med fokuset inställt på den nya socialtjänstlag som ska träda i kraft 1 juli 2025. Camilla Waltersson Grönvall beskrev hur arbetet med lagen fortskrider:

– Jag försöker vara ute i verksamheter, så bjud gärna in mig! Det är viktigt att vara längst ute hos gräsrötterna för att uppfatta vad de behöver och vilka möjligheter de ser. Vi arbetar också hela tiden med SKR, Sveriges socialchefer, Akademikerförbundet och Vision.

– Den utredning [om den nya lagen] som Margareta Winberg genomförde fick direktiv att den inte skulle vara kostnadsdrivande. Det här såg jag som ett stort problem redan från början. Är det någon idé att fortsätta? Svaret från olika aktörer var: Börja med att implementera den utredning som finns och så fyller vi på med de delar som behövs. Vi har initierat andra utredningar, bland annat om en socialtjänstdataregisterlag. Jag upplever att det finns enormt höga förväntningar på vad lagstiftningen ska innebära. Det är glädjande men vissa delar är outredda. Vi kommer att bygga på, så det är viktigt att det inte finns en förväntan om att allt är klart till 1 juli 2025.

– Vi ser att avhopparverksamhet är en allt större del av socialtjänstens verksamhet i både större och mindre kommuner. Det finns ett uppdrag att under februari redovisa hur vi ska få en nationellt sammanhållen avhopparverksamhet. Jag kan konstatera att när två fjortonåringar hittades avrättade för några månader sedan, då exploderade BRIS telefon. De som ringer är rädda för egen del men främst för syskons och föräldrars skull. Vi behöver säkerställa att vi är förberedda på väldigt unga avhoppare. Socialtjänstens uppdrag har delvis förändrats men allt handlar inte om kriminella nätverk utan om att ge alla som behöver tidigt stöd.

– Vi förbereder också en annan sekretesslagstiftning. Människor ska känna att de kan lita på socialtjänsten och vågar ge dem uppgifter utan att vara oroliga för att de ska läcka vidare. Det handlar om att skapa förutsättningar för att tillsammans med polisen och skolan kunna sitta runt samma bord och prata om unga och sätta in tidiga insatser.

– Jag har träffat otaliga socialsekreterare och det finns lite av en resignation. Man har utbildat sig till något man inte riktigt får göra. Det är för mycket skärmtid och utredningstid och en väldigt liten andel av tiden som innebär att man möter de man vill göra skillnad för. Och så desinformationskampanjen på det – då är det inte så konstigt om man söker sig till något annat. Det ser olika ut i olika kommuner men jag hoppas vi kan stoppa den generellt sett stora personalomsättningen inom socialtjänsten, för vi behöver kontinuitet.

– Den enkät Ekot gjorde för några veckor sen var inte upplyftande: 80 procent av kommunerna arbetar med över 130 metoder varav de flesta har man hittat på själv. Där är GR med er egen FoU så intressant genom att ni kan ge kommunerna i GR särskilt stöd. Socialtjänsten ska vara mer tillgänglig men den ska bygga på kunskap och evidens. Vi har en resa att göra.

Därefter var det dags för socialcheferna att ställa frågor.

Du vill bygga vår verksamhet på kunskap och beprövad erfarenhet men samtidigt upplever jag mycket fokus på repressiva åtgärder i debatten. Är det något vi vet så är det att det inte alltid är så himla bra. Hur ser du på det?

– Vi har nio- och tioåringar som socialiseras in i de kriminella nätverken. Det gör att vi måste jobba med situationen som den ser ut just nu – och samtidigt arbeta med en mer hoppfull framtid. Där har vi det förebyggande arbetet med stöd redan på MVC, BVC och familjecentraler. Vi vet att en riktigt stark preventionsfaktor är att bygga familjen så stark vi bara kan. Där är föräldraskapsstöd viktigt men också att vi ska kunna agera tidigare, exempelvis genom att barnmorskor och socialtjänsten gör gemensamma hembesök. Det minskar rädslan och vi kan identifiera familjer som behöver det extra stödet. Samtidigt går det inte att lämna tioåringar som rekryteras in i kriminella nätverk, vi måste jobba med den situationen också.

Vi upplever att det finns en jättevilja till tidiga insatser men då måste skolan vara en viktig arena. Hur pratar du med din kollega skolministern? Behöver där också göras en förflyttning för att nå det här tidiga förebyggande arbetet som vi alla vill få till? Detta är inte bara en socialtjänstfråga.

– En av mina käpphästar är de skolsociala teamen, där forskning tydlig visar vad de betyder. Här måste ni som förvaltningschefer och inte minst förvaltningschefer inom skolan vara tydliga: Det är inte valbart och inte för lärarna heller! Låt oss vara ärliga, vi har olika kulturer men skola och socialtjänst måste tillsammans jobba för våra barn och unga.

– Jag och Lotta [skolminister Lotta Edholm] pratar öppet om detta. Det här är inget man kan välja bort. Men vi ska lägga det på en positiv bog för här finns möjlighet att hjälpa barn och unga.

Kan det finnas en fara i om allt ska vara evidensbaserat? Hur ska vi hitta nya vägar och få utrymme att utveckla ny beprövad erfarenhet, så att vi kan hitta nya lösningar längre fram?

– Det är ju också så att vårt område inte står helt obeforskat. Vi känner ju till metoder som fungerar och som vi ändå inte har använt. Jag är väldigt ödmjuk inför att socialtjänsten har trampat fel ibland. Nu är fokuset framåt. Vi har barn och ungdomar som inte får det stöd och den behandling de har rätt till. Vi behöver arbeta tillsammans.

– Det finns forskning och evidens och i GR har ni ett eget FoU och Göteborgs universitet och Högskolan Väst är en tillgång. Ni 13 kommuner har bättre förutsättningar än många andra.

Jenny Rehnman, chef för GR:s forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst, inflikade:

– Vi skulle behöva en större finansiering av den praktiknära forskningen – jämför med hälso- och sjukvården. Oftast utvecklar verksamheter idag insatser utan struktur att systematiskt förvalta dem. Om vi ska utveckla en ny socialtjänst behöver vi utveckla nya arbetssätt och då behövs struktur.

Hon fick medhåll av socialtjänstministern:

– Jag har också identifierat den här problematiken. Det är ett väldigt bra medskick även när vi jobbar med den nya forskningspropositionen. Det handlar om trovärdighet, om att ge den nya socialtjänstlagen förutsättningar och då måste också forskning till – och just praktiknära forskning.

När det gäller det förebyggande arbetet finns det en oro ute hos oss. Vi ser att resurser idag går till riktat förebyggande arbete medan förväntningarna i samhället och bland aktörer runt oss är att socialtjänsten ska vara överallt.

– Det är inte möjligt att göra allt och man måste ha rimliga förutsättningar. Vi behöver till exempel göra allt vi kan för att begränsa administrationen. Jag är så otroligt mån om att den här lagstiftningen inte blir en hyllvärmare utan ger medarbetare rätt verktyg. Vi behöver fortsätta diskussionerna. Det ska ju göra skillnad. Alla barn i Sverige ska få den framtid de förtjänar och vi ska förebygga så mycket som möjligt.

Kontakt