Uppstartskonferens: Lärprocess Framtidens socialtjänst

När alla kommuner ska utveckla verksamheten i linje med den nya socialtjänstlagen är det klokt att lära av varandra. Det är tanken bakom Lärprocess Framtidens socialtjänst. Den 29 januari deltog ledande politiker och tjänstepersoner på uppstartskonferensen för lärprocessen i Göteborgsregionen.

Syftet med dagen var att deltagarna skulle få möjlighet till erfarenhetsutbyte, kunskap och nya insikter som driver utvecklingsarbetet framåt.

”Tillsammansarbete"

Dagen inleddes av GR:s förbundsdirektör Gitte Caous och Marina Johansson, kommunalråd i Göteborgs Stad och ordförande i Göteborgsregionens beredningsgrupp för social välfärd.

– För att klara omställningen behöver vi förflytta oss tillsammans. Hela kommunen behöver vara med på detta, inte bara socialtjänsten för då kommer vi inte speciellt långt. Regionen, andra myndigheter och organisationer måste också vara med, sa Marina.

– Det här är verkligen ett tillsammansarbete. Socialtjänsten klarar inte det här själva utan alla behöver göra det tillsammans. Andra verksamhetsområden måste öppna upp sig och göra på annorlunda sätt och socialtjänsten måste börja lyssna in utbildningschefer, samhällsbyggnadschefer, kultur- och fritidschefer och ta in dem i processen. Idag får vi träffa kompisar i andra kommuner och höra om framgångsfaktorer och sånt som inte gick så bra. Passa på att sno och glo! uppmanade Gitte.

– Vi som är politiker har ett stort ansvar att kontinuerligt följa den här processen och vara behjälpliga. Om vi är nyfikna och ställer frågor och förväntar oss förflyttning och ger förutsättningar så kommer vi kunna göra detta bra tillsammans, sa Marina.

Moderatorer på konferensen var GR:s planeringsledare Cecilia Axelsson och Lisa Ruuth. Cecilia poängterade att lärprocessen är en process på lokal, regional och nationell nivå.

– Det man inte klarar själv i kommunen lyfter man regionalt och även nationellt. Det har vi möjlighet till i lärprocessen.

Invånare: Från passiva mottagare till aktiva medskapare

Under lärprocessen kommer man att arbeta med olika teman. Dagens tema var invånare.

– De vi är till för. När du tänker på invånarna, vem tänker du på då? De har olika åldrar, bakgrund, grupper. Vi behöver lyssna på dem, se dem, inhämta kunskap om och från dem och ta vara på deras egna resurser oavsett vilka de är, sa Lisa.

I lärprocessen talar man om att det behöver ske förflyttningar. Ett exempel är att synen på invånare behöver förändras, från passiva mottagare till aktiva medskapare.

I grupp diskuterade konferensdeltagarna vad ledningen i kommunen kan göra för att ta tillvara invånarnas resurser. Några exempel som nämndes:

• Räddningstjänsten i Alingsås undrade om de kunde göra något medan de sitter och väntar på nästa larm. Så nu finns de i förebyggande syfte på skolgårdar och köpcentrum – i väntan på nästa larm.
• Civilsamhället! Organisationen Hela människan i Mölndal är exempelvis ett fint komplement till kommunens verksamhet.
• 200 frivilligarbetare i Mölndal möter regelbundet äldre som behöver någon att prata med, deltar på språkcaféer med mera.
• Jul i gemenskap i Alingsås är ett samarbete där ICA Maxi, Svenska kyrkan, frikyrkor och Grand hotel nu senast bjöd närmare 400 personer på mat på julafton.

Vad vet kommunerna om sina invånare?

Medarbetarna i kommunerna har ofta daglig kontakt med brukare och invånare och har ovärderlig kunskap om dem. Att ta vara på deras kunskap och erfarenhet är en viktig del av att arbeta kunskapsbaserat. Men även här behöver det ske en förflyttning så att kunskapen om invånarna inhämtas genom uppföljning – så att vi går från känsla och kultur till vetenskap och beprövad erfarenhet.

I förberedelserna inför uppstartskonferenserna hade deltagarna fått svara på hur mycket de vet om invånarna idag, om levnadsvillkor, behov, olika grupper med mera.

– När jag såg de här resultaten var min reflektion att vi har jobbat länge med de här frågorna. Ju mer kunskap man har desto mer brukar vi säga att man blir medveten om vad man inte vet. Jag tänker att det är ett resultat som visar att ni reflekterar, när ni säger att ni inte vet allt och att ni behöver mer kunskap, sa Cecilia.

Nästa gruppuppgift handlade om vad kommunerna behöver veta om invånarna som de inte vet idag. Några saker som nämndes var invånarnas behov, förmågor, djupare kunskap om livsvillkor, digital mognad hos äldre samt att man behöver invånarnas perspektiv och inte enbart ”vår professionella syn på dem”.

Hur lyssnar vi på våra invånare (inklusive brukare och anhöriga)?

Inför konferensen hade deltagarna fått svara på hur de tar del av organisationers, invånares och/eller brukares kunskap, erfarenhet och idéer. Tjänstepersoner hade svarat att de använder brukarundersökningar, enkäter och olika utvärderingar medan politiker oftare hämtar kunskap via direktkontakt med invånarna. Det vanligaste var att man uppgav att man lyssnade på invånare under behovsstadiet, det vill säga det första stadiet i besluts- och förändringsprocessen.

Därefter diskuterade deltagarna på vilket sätt de tar del av organisationers, invånares och/eller brukares kunskap, erfarenheter och idéer. Några exempel:

• Som politiker ingår det i vårt DNA att lyssna på invånarna.
• Om vi blir bättre på att lyssna in behov måste vi också kunna möta dem och inte ha så trubbiga insatser.
• Det finns ett spänningsfält där det ibland kan vara svårt att behöva lyssna på många klagomål och hot och samtidigt vara öppen och ta in.
• IFO i Kungsbacka har testat medskapandeverkstäder i små avgränsade frågor där vi kan säga från början att vi kommer att kunna lyssna och påverkas, till exempel i matchningsprocessen i daglig verksamheten. Där kan vi medskapa på riktigt med de som är engagerade i precis de frågorna.

Deltagarna diskuterade också nya sätt att lyssna eller involvera invånare, till exempel soc-café eller soc-buss, chatta med nämnden eller att vara med på en träning i valfri sport.

Det sista konferenspasset handlade om att skapa en förebyggande välfärd och hur man styr och leder för att arbeta förebyggande.

– Det finns ett stort behov av att göra detta till en fråga för hela kommunen och åstadkomma synergier med andra reformer som är på gång, konstaterade Cecilia.

Konferensen avslutades med att en panel reflekterade över dagen. Panelen bestod av Sandra Svensson, ordförande i socialnämnden i Öckerö kommun och ledamot i GR:s beredningsgrupp för social välfärd; Safiyah Ali, projektledare för omställning ny socialtjänstlag i Tjörns kommun och medlem i nätverket för nyckelpersoner i omställningsarbetet; Helen Smith, förvaltningschef på social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndal stad samt Jessica Svanström, förvaltningschef på social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Partille kommun. Helen och Jessica ingår i socialchefsnätverkets beredningsgrupp.

Vad händer nu?

Uppstartskonferensen följs av ett ”efterpaket” som deltagarna arbetar med i respektive kommun.

I maj och november kommer deltagarna att träffas i mindre lärgrupper (med tillhörande för- och efterarbeten). I grupperna samlas jämförbara kommuner. Göteborgsregionens kranskommuner ingår i lärgrupper med kommuner från de andra kommunalförbunden i Västra Götaland. Göteborgs Stad ingår i en lärgrupp med Malmö och Stockholm.

Kontakt