Aktuella arbeten vid FoU i Väst

FoU i Väst har fått 5,4 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse för att tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet och högskolan i Halmstad genomföra projektet ACHIEVE (Achieving person centred integrated care through participation of older persons, their relatives and health and social care professionals). Ansökan grundar sig på resultatet från en workshop Länk till annan webbplats. som hölls i oktober 2022 för att tillsammans med anställda i kommuner och regioner identifiera angelägna forskningsbehov relaterat till omställningen till en god och nära vård.

Syftet med projektet är att i nära samarbete med äldre personer, närstående och hälsoprofessioner utveckla kunskap om hur omställningen till god och nära vård kan genomföras på ett säkert och effektivt sätt med och för äldre personer inom kommunal vård och omsorg för att uppnå en personcentrerad och proaktiv vård som bidrar till hälsa, välmående, delaktighet och trygghet.

Kunskapen förväntas omvandlas till evidensbaserade modeller, metoder, instrument och riktlinjer som ger beslutsfattare och hälsoprofessioner stöd att

1) genomföra förändringar i samverkan med äldre personer, närstående och personal på vård- och omsorgsboenden, för ökad delaktighet av äldre personer

2) mäta vårdtyngd i hemmet som underlag för bemanning och resurstilldelning samt uppföljning av effekter av omställningen till god och nära vård i kommuner

3) ge en mer säker egenvård i hemmet genom delaktighet av äldre personer och närstående

4) stöd för beslut om var det är mest kostnadseffektivt och patientsäkert att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser för äldre personer.

Läs mer på ACHIEVE:s webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt: Theresa Larsen

Syftet med projektet är att undersöka effekterna av olika typer av behandling för män som utövar våld i nära relationer. De klienter som deltar i studien fyller i självskattningsskalor om personlighet, psykisk hälsa och förekomst av våldsutövning innan och efter behandling.

Projektet bedrivs på Kriscentrum för män (KCM) i Göteborg, Kriscentrum i Malmö, Utväg Södra Älvsborg i Borås och Utväg Skaraborg i Skövde. Resultaten från studien kommer presenteras i skriftliga populärvetenskapliga rapporter på svenska, och i vetenskapliga artiklar på engelska. Projektet finansieras av FORTE.

Kontakt: Marie Kivi

GR:s medlemskommuner har tagit initiativ till och finansierar en särskild kunskapsplattform för kommunal arbetsmarknadsverksamhet. Syftet är att stödja ett kunskapsbaserat utvecklingsarbete inom kommunal arbetsmarknadsverksamhet.

Inom ramen för FoU-plattform arbetsmarknad kan kommunernas arbetsmarknadsverksamheter få stöd, till exempel med kartläggningar, analyser, utvärderingar, utvecklingsarbete och vetenskapliga studier. FoU-plattform arbetsmarknad har funnits sedan 2013 och några av initiativen har resulterat i FoU-rapporter som finns i vår Kunskapsbank.

Kontakt: Gunilla Bergström

Bostad först är en modell för att minska hemlöshet som riktar sig till personer i hemlöshet med en psykosocial problematik och/eller substansmissbruk. I Göteborg bedrivs Bostad först i intern regi genom Socialförvaltningen Sydväst och i extern regi genom de idéburna organisationerna Stadsmissionen och Skyddsvärnet.

Socialförvaltningen Sydväst i Göteborgs stad har gett uppdraget till FoU i Väst att utvärdera Bostad först i Göteborg. Utvärderingen ska genomföras utifrån ett brukarperspektiv, och även titta närmare på hur staden arbetar för att öka antalet inskrivningar samt följsamheten till modellen. Utvärderingen pågår mars 2023 – januari 2024.

Mer information om Bostad först Länk till annan webbplats.

Kontakt: Anjelica Hammersjö

Syftet med denna förstudie är att utforma innehållet i och utreda finansieringsmöjligheter till ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd.

Projektintressenter: Ale, Göteborg, Mölndal, Partille, Öckerö, Tjörn, Stenungssund och Lilla Edet.

Förstudien ska vara färdig den 30 juni 2023.

Kontakt: Cornelia Björk

Projektet ”En blind fläck – tjejer i gängkriminella miljöer” vänder sig till tjejer (13–25 år) som växer upp, lever i eller på annat sätt har anknytning till den gängkriminella miljön. Projektet syftar både till att utveckla nya arbetssätt för målgruppen och att utveckla samverkan mellan samhällsaktörer. Projektet drivs av socialförvaltningen Nordost i Göteborgs stad i samarbete med Västra Götalandsregionen och Polismyndigheten. Projektet startade den 1 december 2023 och pågår till den 30 november 2025 och finansieras av Europeiska socialfonden (ESF).

FoU i Väst har fått uppdraget att göra en lärande utvärdering av projektet, som pågår från och med mars 2024.

Kontaktperson: Anjelica Hammersjö

Integrationscentrum i Göteborgs Stad ska revidera utbildningen Förälder i Nytt Land. Utbildningen är en form av riktat föräldraskapsstöd som syftar till att öka föräldrars förmåga att förstå sitt nya sammanhang och utveckla sitt föräldraskap i enlighet med de förväntningar som ställs på föräldrar i Sverige. Det är frivilligt att gå utbildningen som ges på deltagarnas modersmål. FoU i Väst har anlitats för att genomföra följeforskning. Tanken är att det ska bidra till lärande för projektet och förhoppningsvis även för externa parter.

Att utbildningen revideras beror på att personalen identifierat ett behov av att fokusera mer på föräldrars ansvar och att förstärka deltagarnas kunskaper om kulturella aspekter av barnuppfostran, hederskulturens inverkan samt ungdomar och kriminalitet.

Kontakt: Anjelica Hammersjö

FoU i Väst och Gryning har ett samarbete som syftar till att stärka Grynings kunskapsutveckling över tid. Samarbetet innebär att en styrgrupp med chefer och utvecklingspersoner vid Gryning tillsammans med kontaktperson på FoU i Väst identifierar områden där Gryning vill ha stöd.

Det har till exempel handlat om att stötta implementeringen av ett instrument för bedömning av normbrytande beteende (Ester), framtagande av en modell för händelseanalys för situationer där verksamheten utmanas, kvalitetssäkring av genomförandeplaner och en årlig FoU-dag där medarbetare bjuds in till fördjupning i aktuella ämnen såsom traumamedveten behandling.

Gryning Vård AB finansierar och är uppdragsgivare. Samarbetet inleddes för snart tio år sedan. Aktiviteterna har ibland riktats till vissa enheter, ibland till alla medarbetare.

Kontakt: Anna Melke

HEAT undersöker hur värme och värmeböljor i Sverige, idag och i framtiden, påverkar äldre personer i urbana utomhusmiljöer. Projektets fokus ligger på hur äldre personer upplever värme och kan, eller inte kan, vistas i staden under till exempel värmeböljor, samt hur stadsmiljöer kan utformas för att minska värmestress och därmed öka välbefinnandet i ett framtida varmare klimat. Värmeböljor utgör redan idag en risk för äldre personers liv och hälsa, en risk som förväntas bli allt större i takt med att temperaturen ökar.

I de olika delprojekten ingår forskare med expertis inom stadsklimatologi, epidemiologi, arkitektur, psykologi och aktivitetsvetenskap. Projektet leds av docent Fredrik Lindberg vid Institutionen för Geovetenskap, Göteborgs universitet och är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan universiteten i Göteborg, Lund och Umeå samt Högskolan i Jönköping och Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst.

Kontakt: Marie Kivi

FoU i Västs Jeanette Olsson har fått medel från Vinnova för att tillbringa sex månader i Australien. Det är ett utbyte som handlar om barnskyddsfrågor och hur socialtjänsten arbetar med barn och familjer i riskzon. Hon kommer att vara knuten till Monash University där det finns en forskargrupp inriktad på barnskyddsfrågor och hon ska träffa socialarbetare för att få mer kunskap om hur de jobbar.

Utbytet innebär också att en australisk professor kommer hit för att träffa medarbetare och chefer från socialtjänsten i Göteborgsregionens kommuner och forskare från Göteborgs universitet och FoU i Väst.

Varför Australien?

Australien och Sverige arbetar på ett likartat sätt med social barnavård men Australien ligger före Sverige och Europa när det gäller forskning om och utveckling av nya metoder och tillvägagångssätt, framför allt vad gäller att involvera familjernas nätverk. Flera modeller som utvecklats i Australien används redan i Sverige, till exempel Signs of safety Länk till annan webbplats. och Parenting Young Children (PYC) Länk till annan webbplats..

Kontakt: Jeanette Olsson

I stadsdelen Kallebäck i Göteborg finns ett särskilt boende för äldre göteborgare med ett pågående aktivt missbruk. Runt boendet byggs nu 1800 nya bostäder och lokaler för företag och verksamheter. I vanliga fall brukar sociala boenden flyttas när områden expanderar, men nu vill Göteborgs stad hitta andra sätt att lösa situationen.

Projektet Mutual benefits – klok design för ökad trygghet och en stad för alla

Projektet drivs av Göteborgs stad i samarbete med Wallenstam, Stena Fastigheter, Stadsmissionen och Chalmers tekniska högskola. Projektet finansieras av Vinnova och pågår fram till 2024. Syftet är att hitta metoder för att minska intressekonflikter mellan personer som bor och verkar i området. Under projektperioden ska Kallebäcks boende, fastighetsägare och andra berörda tänka ut och testa metoder för att göra platsen trygg och trivsam för alla.

Projektet följeforskas av FoU i Väst under perioden december 2021 – oktober 2024. Följeforskningen förväntas ge fördjupad kunskap om förutsättningar för att skapa delaktighet och hantera intressekonflikter i stadsutveckling.

Kontakt: Anjelica Hammersjö

Syftet med projektet är att med utgångspunkt i befintligt kunskapsmaterial om individbaserad systematisk uppföljning i socialtjänsten utforma förslag på innehåll och form för en målgruppsanpassad kurs som ska kunna användas inom ramen för Yrkesresan Länk till annan webbplats.. Målgruppen är första linjens arbetsledare och chefer.

Projekttid: 1 mars – 31 december 2023

Kontakt: Cornelia Björk

Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Stenungsund ska under 2023 utveckla kunskapsbaserade insatser för att bryta ofrivillig ensamhet hos äldre. De kommer att utgå ifrån KUBINOL-modellen Länk till annan webbplats. (modell för kunskapsbaserad utveckling av insatser för att uppnå önskad nytta och skapa organisatoriskt lärande). Det är en modell som syftar till att utveckla en mer kunskapsbaserad praktik utifrån verksamheternas utmaningar, arbetssätt och organisatoriska förutsättningar. KUBINOL-modellen har tagits fram av Karina Tilling, som är forskare vid FoU i Väst och hon kommer att vara projektledare i detta arbete.

Kontakt: Karina Tilling

LOKA är ett sexårigt forskningsprogram där FoU i Väst samarbetar med Mittuniversitetet. I programmet studeras hur kommunala arbetsmarknadsinsatser kan bidra till ökad inkludering på arbetsmarknaden.

Målet med detta forskningsprogram är att undersöka hur kommunala arbetsmarknadsinsatser kan organiseras och genomföras i olika lokala sammanhang för att bidra till inkludering på arbetsmarknaden. I forskningen kartläggs och granskas kommunala arbetsmarknadsenheter (AME) inklusive deras institutionella struktur och organisation. Vi studerar även chefers och medarbetares erfarenheter av att arbeta med sådana insatser, samt deltagarna erfarenheter av insatserna. Syftet är också att skapa effektmått som kan fungera som effektutvärdering av arbetsmarknadsprogram. I forskningen inriktar vi oss på lokala initiativ i Västernorrland och Göteborgsregionen.

Projektet pågår 2021–2027 och finansieras av Forte.

Projektets webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt: Gunilla Bergström

Göteborgsregionens medlemskommuner kan tillsammans och med stöd av GR och FoU i Väst genomföra den nationella enkätundersökningen LUPP. LUPP riktar sig till ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern (oftast årskurs 8 och gymnasiets år 2). Undersökningen tar ett brett grepp om ungas vanor och attityder. Enkätens frågor rör allt från skola, fritid och inflytande till trygghet, hälsa, arbete och framtid.

Mer än en undersökning

Samarbetet kring LUPP inom Göteborgsregionen har pågått sedan 2013 och pågår både inför, under och efter själva undersökningen, som normalt görs var tredje år. Det finns numer också flera metodupplägg som kommuner kan använda för att arbeta vidare med resultaten tillsammans med ungdomar, för att på olika sätt stärka deras inflytande och på sikt deras livssituation.

Ta del av material om LUPP och information om kommande undersökning

Kontakt: Åsa Nilsson och Malin Viberg

Göteborgs Stad har beslutat att införa en ny metod som heter LÖSA i samtliga enheter inom socialtjänsten barn och unga. Metoden är framtagen av medarbetare i staden och har ett förhållningssätt som förenar barnfokus och lösningsfokus. Den innebär att göra barn delaktiga i kombination med att hitta lösningar för barns trygghet och skydd. Metoden innehåller olika verktyg för att barn i kontakt med socialtjänsten ska få möjlighet att vara delaktiga, vilka beskrivs i en metodbok. Utbildning och implementering har pågått sedan 2021.

Syftet med följeforskningen är att fördjupa kunskapen om hur LÖSA används och hur barn upplever kontakten med socialtjänsten och det stöd de får. Undersökningen avgränsas till stadsområde Sydväst. Frågeställningarna som ska belysas är följande:

1. I vilken utsträckning används LÖSA i utredningar och utförande inom socialtjänstens barn- och unga-enheter?
2. Vad är barnens upplevelse av delaktighet och det stöd de får?

Projektet pågår 2002–2024.

Artikel i Socionomen: Ny göteborgsmodell gör socialtjänstens barn delaktiga Länk till annan webbplats.

Kontakt: Jeanette Olsson

FoU i Väst har tillsammans med institutionen för vårdvetenskap och hälsa samt sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och IT-universitetet i Köpenhamn beviljats 4,9 miljoner kronor från Forte för att utveckla metoder för att förebygga ofrivillig ensamhet och social isolering bland äldre medborgare.

I förslaget till ny socialtjänstlag och i utredningen om god och nära vård finns krav på att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande, bland annat genom insatser som minskar ofrivillig ensamhet och social isolering bland äldre. Kunskapen om effekterna av olika insatser för att förebygga och minska ofrivillig ensamhet och social isolering och vilka faktorer i insatserna som bidrar till en positiv effekt är emellertid mycket begränsad. Mer kunskap behövs också om hur insatser kan utvecklas tillsammans med äldre medborgare, anhöriga och civilsamhället och om sådana samarbetsformer leder till insatser som bättre motsvarar målgruppens behov.

Forskningsprojektet bygger på en cirkulär process där datainsamling sker på flera nivåer och med olika metoder parallellt och där den kunskap som genereras integreras löpande i kommunernas utveckling av insatser. Fyra kommuner, varav minst två kommuner i Göteborgsregionen, kommer rekryteras till projektet. Deltagande kommuner utser en arbetsgrupp och en processledare vilka under hösten 2023 till våren 2025 ska arbeta med att utveckla insatser för att minska ofrivillig ensamhet och social isolering bland äldre medborgare med stöd av forskarna. I projektet kommer forskarna också genomföra intervjuer, fokusgrupper och så kallade lärande-labb där alla kommuner som medverkar erbjuds möjligheten att delta tillsammans med äldre medborgare, anhöriga och representanter från regioner och civilsamhället. Syftet med lärande-labb är utbyta erfarenheter och utveckla förslag på nya insatser för att förebygga och minska ofrivillig ensamhet och social isolering bland äldre. I projektet kommer även två enkätundersökningar göras genom den så kallade Medborgarpanelen för att öka kunskapen om ofrivillig ensamhet bland äldre och för att få synpunkter på förslag på nya insatser för att förebygga och minska social isolering och ofrivillig ensamhet bland äldre som utvecklas på lärande-labb och i kommunernas arbetsgrupper.

Erfarenheter och resultat från projektet kommer att spridas kontinuerligt genom sociala medier, webbplatser, nyhetsbrev, chefsnätverk, konferenser och seminarier. Resultat kommer också att spridas via vetenskapliga artiklar och en populärvetenskaplig slutrapport.

Kontakt: Theresa Larsen

Projektet bedrivs nationellt vid sju KAST-mottagningar och det huvudsakliga syftet är att undersöka klienternas självupplevda effekt av behandlingen. I uppdraget ingår också att beskriva de behandlingar som bedrivs, samt att underlätta kunskapsspridning och implementering.

Resultaten från studien kommer presenteras i skriftliga populärvetenskapliga rapporter på svenska, och i vetenskapliga artiklar på engelska. Projektet är planerat att pågå till och med 2025 och finansieras av Jämställdhetsmyndigheten samt länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Västerbottens län.

Projektet är en fortsättning på projekt som resulterat i två tidigare rapporter:

Psykosociala insatser till köpare av sexuella tjänster

KAST i Göteborg – en samtalsmottagning för köpare av sexuella tjänster

Kontakt: Marie Kivi

I mars 2023 publicerade FoU i Väst för första gången nyckeltal och indikatorer på en god och nära kommunal primärvård i Göteborgsregionen. Nyckeltalen och indikatorerna belyser bland annat patientens trygghet och delaktighet, patientsäkerhet och vårdkvalitet, samverkan mellan vårdgivare samt kostnadsutvecklingen för den kommunal primärvården. En ny nyckeltalsrapport publicerades i april 2024 och ytterligare en nyckeltalsrapport kommer våren 2025. Arbetet finansieras med statliga stimulansmedel för omställningen till god och nära vård och av 12 av GR:s medlemskommuner.

Nyckeltalen och indikatorerna arbetas fram tillsammans med representanter från tolv av Göteborgsregionens medlemskommuner. Nyckeltalen och indikatorerna ska utgöra ett stöd för kommunerna i omställningsarbetet och ett underlag för att följa upp effekter av omställningen i den kommunala primärvården.

Nyckeltal god och nära kommunal primärvård i Göteborgsregionen 2023

Nyckeltal god och nära kommunal primärvård i Göteborgsregionen 2022 Länk till annan webbplats.

Utveckling av nyckeltal för att följa omställningen till god och nära vård och omsorg i Göteborgsregionens kommuner Länk till annan webbplats.

Omställningen till nära vård ur ett kommunalt perspektiv Länk till annan webbplats.

Kontakt: Åsa Nilsson och Miriam Hansen

GR sammanställer varje år nyckeltal inom personalområdet, på initiativ av HR-cheferna i Göteborgsregionens kommuner. Det handlar om nyckeltal som bedöms vara intressanta ur ett arbetsgivarperspektiv och som kan ha samband med arbetsmiljö, hälsa och ohälsa.

Syftet med de gemensamma nyckeltalen inom Göteborgsregionen är att:

• ge underlag för att stödja, påverka och styra arbetet med att främja en god hälsa bland Göteborgsregionens kommunanställda
• utgöra en grund för regionalt och kommungemensamt agerande
• utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande.

Aktuella rapporter och nyckeltal

Kontakt: Malin Isaksson

I dagsläget saknas till stor del möjligheten att följa ekonomiska och kvalitativa effekter av omställningen till god och nära vård då befintliga datakällor framförallt fokuserar på kvantitativa mått. På uppdrag av det politiska samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och kommuner i länet, SRO, leder FoU i Väst i samarbete med Västra Götalandsregionen, VästKom och länets kommunalförbund en förstudie som syftar till att ta fram ett förslag på hur bättre mått skulle kunna utvecklas.

Förstudien görs i tre steg:

1. En kartläggning genomförs av vad Västra Götalandsregionen och länets kommuner vill veta för att kunna följa omställningen ur ett kostnads- och kvalitetsperspektiv. I kartläggningsarbetet, som genomförs genom gruppintervjuer/workshops, är det centralt att uppföljningsbehoven hos aktörer på olika nivåer i organisationerna synliggörs så att den data och de mått som tas fram blir användbara beslutsunderlag i praktiken.
2. En analys görs av det som framkommit i kartläggningen för att undersöka a) vad som är möjligt att följa upp redan idag baserat på befintliga data, och b) vilka nya mätningar och datainsamlingsmetoder som skulle behöva utvecklas. Här behöver dialog och avstämning ske med nationella myndigheter, exempelvis Socialstyrelsen och SKR, för att undvika dubbelarbete, men också för att påverka den nationella uppföljningen av omställningen så att den blir relevant och användbar.
3. Ett förslag på nya mått och mätningar som inkluderar en plan för genomförande och kostnader för uppdraget presenteras för SRO som får ta ställning till vad som ska prioriteras och hur arbetet ska finansieras.

Projektet pågår under perioden juni 2024 – april 2025.

Kontakt: Theresa Larsen

Sedan 2019 har FoU i Väst genomfört flera studier och utvecklingsarbeten som rör personcentrering i kommunal vård och omsorg. I personcentrerad vård ses patienter som personer som är mer än sin sjukdom. Personcentrerad vård bygger på ett partnerskap mellan den enskilde och de som arbetar inom vården och omsorgen. Utgångspunkten är att personalen lyssnar på den enskildes berättelse. I berättelsen identifieras personens förutsättningar, resurser och hinder, som tillsammans med övriga undersökningar används till att tillsammans skriva en hälsoplan som ska finnas tillgänglig för den enskilde, exempelvis i journalen.

Idag undersöker kommuner inte systematiskt i vilken utsträckning den vård och omsorg som ges faktiskt är personcentrerad. Ett skäl till detta är att det saknas validerade instrument på svenska för uppföljning av vård och omsorg som ges i hemmet ur ett patientperspektiv. Eftersom personcentrering är en central del i omställningen till god och nära vård finns därför behov av att ta fram och utvärdera metoder för sådan uppföljning.

Mätinstrumentet PERCCI

FoU i Väst har översatt och modifierat mätinstrumentet PERCCI som syftar till att mäta hur personcentrerad den kommunala primärvården är ur patientens perspektiv. PERCCI har ursprungligen utvecklats av forskare i Storbritannien som identifierade att de saknades instrument för att mäta personcentrering ur ett patientperspektiv när vården ges i den enskildes hem. PERCCI har sedan 2021 ingått som en del i Göteborgsregionens enkät till patienter som har insatser i kommunal primärvård. Resultatet av PERCCI redovisas bland annat i Göteborgsregionens nyckeltal på god och nära kommunal primärvård. Under 2024 och 2025 kommer PERCCI användas i en studie i Helsingborg stad för att mäta om en kompetensutvecklingsinsats kring personcentrering för vård- och omsorgspersonal påverkar patienters och brukares upplevelser av hur personcentrerad vården och omsorgen är. FoU i Väst utvärderar och validerar nu den svenska versionen av PERCCI tillsammans med forskare vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) och Trinity Western University i Kanada.

Resultatet av arbetet har hittills publicerats i följande rapporter:

• Patientenkät kommunal primärvård 2023
• Hur personcentrerat arbetar legitimerad personal i kommunal primärvård 2023?
• Utveckling av nyckeltal på god och nära kommunal primärvård
• Patientenkät kommunal hälso- och sjukvård 2022
• Hur personcentrerad upplever legitimerad personal att vården är?
• Hur personcentrerad är kommunal hälso- och sjukvård? – Patienters och sjuksköterskors upplevelser Länk till annan webbplats.
• Personcentrering i en kommunal kontext – analys av en enkät till patienter med hemsjukvård Länk till annan webbplats.
• Personcentrering i kommunal vård och omsorg Länk till annan webbplats.

Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Kontakt: Theresa Larsen

Projektet syftar till att undersöka behandlingseffekter specifikt av metoden Samtal om våld (SoV). Behandlare som ingår i studien har genomgått utbildning i SoV-metoden, och finns på mottagningar över hela Sverige. De klienter som deltar i studien fyller i självskattningsskalor om personlighet, psykisk hälsa och förekomst av våldsutövning innan och efter behandling. Även våldsutsatt partner/expartner tillfrågas om deltagande och får då skatta förekomst av våldsutövning innan och efter behandling.

Projektet finansieras av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och beräknas pågå till och med 2026. Resultaten från studien kommer presenteras i skriftliga populärvetenskapliga rapporter på svenska, och i vetenskapliga artiklar på engelska.

Kontakt: Marie Kivi

Socialtjänsten använder Signs of Safety för utredning och stöd i familjer där barn riskerar att fara illa. Modellen är populär i Sverige, liksom i många andra länder. Samtidigt är kunskapsläget osäkert: Vilken skillnad gör Signs of Safety?

Det statliga forskningsrådet Forte har anslagit nästan fem miljoner kronor till detta fyraåriga forsknings- och utvecklingsprojekt som startade 2022.

Hur funkar det – med och utan Signs of safety?

Syftet är att öka kunskapen om hur barnavårdsutredningar går till och uppfattas både när modellen används och när den inte gör det. Enheter i kommuner som infört modellen sedan länge kommer att jämföras både med enheter som nyligen påbörjat implementering och enheter som inte använder modellen.

Projektet är ett samarbete mellan FoU i Väst på Göteborgsregionen och Institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet. De sex kommuner som deltar är Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet och Mölndal.

Artikel: Start för studien av socialtjänstens utredningsmodell Signs of Safety

Kontakt: Anna Melke och Jeanette Olsson

FoU i Väst tar varje år fram och bearbetar den mest relevanta statistiken för Samordningsförbundet Älv & Kust Länk till annan webbplats. där Ale, Kungälv, Tjörn, Stenungsund och Öckerö ingår. Statistikunderlaget syftar till att ge Samordningsförbundet stöd i prioriteringar av målgrupper och insatser. Statistiken fördelas på fyra teman: arbetslöshet, ohälsa, försörjning samt befolkningsprofil.

Statistikunderlag – Analysmodell kunskapsbaserad prioritering 2022

Mölndal har sedan många år arbetet utifrån modellen Signs of Safety. Det innebär att fler barn idag placeras i barnets egna nätverk, till exempel hos släktingar eller vänner till familjen. Det har väckt frågor som socialtjänsten vill utforska tillsammans, exempelvis när det gäller hur resurserna ser ut i nätverkshem jämfört med utredda familjehem och vilka kompensatoriska insatser som ges.

Socialtjänsten i Mölndals stad har gett FoU i Väst i uppdrag att ge stöd till en arbetsgrupp bestående av utvecklingsledare samt representanter från utredningsenhet, barn och unga, familjehem och öppenvård.

Projektet pågår februari 2022 – juni 2024.

Kontakt: Anna Melke

Syftet med FoU-arbetet är att stötta Kungsbackas arbete med att fånga upp barn och unga som behöver något mer, men som inte har några befästa problem. Det är alltså ett förebyggande arbete och har under flera år testats i mindre skala. När det nu växlar upp till att omfatta alla barn i kommunen finns FoU i Väst med som följeforskare. Arbetet kallas för Tidiga samordnade aktiviteter Länk till annan webbplats. och är ett samarbete mellan kommunens aktörer och, vid behov, sjukvården.

Projekttid: februari 2023 – februari 2025

Kontakt: Cornelia Björk och Anna Melke

I Göteborg har föräldrastödsprogrammet Utökade hembesök införts i områden prioriterade utifrån skillnader i socioekonomiska förutsättningar. Förstagångsföräldrar och föräldrar som har barn sedan tidigare men får sitt första barn i Sverige erbjuds sex hembesök under barnets första 15 månader. Hembesöken genomförs av team bestående av BVC-sjuksköterskor och föräldrastödjare.

En tidigare utvärdering Länk till annan webbplats. har visat positiva kortsiktiga resultat, men nu fokuserar forskarna på långtidseffekterna. Familjer som fått hembesök kommer att följas upp till dess att barnen är fem år.

Genom nära samarbete med barnhälsovården, socialtjänsten och den berörda målgruppen hoppas projektet generera kunskap om programmets betydelse för att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor.

Studien genomförs i samarbete mellan Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, Central barnhälsovård Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionen, FoU i Väst. Projektet finansieras av Forte och pågår till 2028.

Se en film om projektet Länk till annan webbplats.

Läs mer om projektet Länk till annan webbplats.

Kontakt: Jeanette Olsson