Ekonomisk utsatthet

Projektet ska stärka kommunernas kunskapsunderlag för att förstå utvecklingen, identifiera riskgrupper och analysera vilka arbetssätt och insatser som bäst kan möta behoven bakom ekonomisk utsatthet – gärna utan behovsprövning. Ett särskilt fokus ligger på jämlikhet och jämställdhet i linje med nya socialtjänstlagen och Agenda 2030, samt på hur systematisk uppföljning kan bidra till långsiktigt lärande och utveckling.

Syfte och mål

Studien är en del av GR:s arbete med att stötta kommunerna i omställningen till en ny socialtjänstlag. Inriktningen för studien har formulerats i dialog med socialchefsnätverket och syftar till att skapa strategiskt lärande och kunskap som är direkt användbar i kommunernas omställningsarbete.

Studien syftar till att bidra till social och ekonomisk hållbarhet och tillit, genom att undersöka hur kommunerna, i samverkan med andra aktörer, kan utforma stöd som når personer i ekonomisk utsatthet. Med social hållbarhet avses förutsättningar för jämlika levnadsvillkor, delaktighet och god hälsa. Tillit syftar både på individens förtroende för de insatser som erbjuds och på relationerna mellan kommun, civilsamhälle och brukare. Ett särskilt fokus ligger på att utveckla insatser med hög tillgänglighet för olika behovsgrupper – även utan behovsprövning – samt att undersöka hur systematisk uppföljning (inklusive ISU) kan användas för att följa och utveckla insatserna.

Arbetet omfattar tre delar:

1. Kartläggande litteraturöversikt

En litteraturöversikt över ekonomisk utsatthet i Sverige, med utblickar mot andra länder där det är relevant. Översikten omfattar både vetenskaplig forskning och andra rapporter, inklusive erfarenheter från civilsamhället. Ambitionen är dels att resonera kring centrala begrepp, mått, riskgrupper och konsekvenser av ekonomisk utsatthet, dels att undersöka beskrivna erfarenheter av arbete inom området.

Litteraturöversikten är klar och finns att läsa här

2. Indikatorer och nyckeltal

Befintliga indikatorer och nyckeltal identifieras och sammanställs på nationell och kommunal nivå, exempelvis inom områdena ekonomi, arbetsmarknad, hälsa, barn och unga samt boende. Fokus ligger på mått som är relevanta, jämförbara och möjliga att följa över tid i GR:s medlemskommuner. Arbetet kan också resultera i förslag på indikatorer som ännu inte samlas in systematiskt, men som kan utvecklas för framtida uppföljning. Indikatorerna analyseras i relation till riskgrupper och används för att skapa en gemensam kunskapsbas för kommunerna.

3. Kartläggning i kommunerna

Deltagande kommuner bidrar genom att beskriva lokala utmaningar, fungerande arbetssätt och insatser, utvecklingsbehov samt vilken uppföljning som sker. Detta sker genom intervjuer, enkäter och eventuellt fokusgrupper. Kartläggningen omfattar både kommunala insatser och samverkan med civilsamhället.

Omställning social välfärd

Göteborgsregionens 13 medlemskommuner har beslutat att samverka i arbetet med omställningen till en ny socialtjänstlag och nära vård. Arbetet sker inom ramen för en gemensam plan för perioden 2025–2028. En av de saker man har enats om är att stärka kunskapsunderlaget inom olika områden, bland annat ekonomisk utsatthet. Den här litteraturöversikten är den första av tre studier som handlar om detta ämne.

GR:s medlemskommuner samverkar i omställningen av social välfärd

Finansiär

Studien finansieras av statliga medel för omställningen till ny socialtjänstlag.

Fördjupning

Följande frågor ska besvaras inom ramen för studien:

Hur kan ekonomisk utsatthet beskrivas och följas över tid genom relevanta mått och indikatorer på nationell, regional och kommunal nivå?
Vilka grupper är särskilt utsatta, och vilka faktorer ökar risken för långvarig ekonomisk utsatthet?
Vilka insatser och arbetssätt finns i kommunerna och i samverkan med civilsamhälle, och hur kan dessa utvecklas för att bli mer tillgängliga, tillitsskapande och förebyggande?
Hur kan systematisk uppföljning (inklusive ISU) och andra metoder bidra till att utveckla insatsernas resultat?

Några utgångspunkter är följande principer:

Behovsgrupp i stället för målgrupp
Studien utgår från människors faktiska livssituationer, och inte socialtjänstens befintliga organisering.
Verksamhetsövergripande lärande
Studien ska generera kunskap som är användbar inom flera delar av socialtjänsten.
Individbaserad systematisk uppföljning som röd tråd
Individbaserad systematisk uppföljning (ISU) integreras i studien.
Förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst
Studien har fokus på centrala delar i omställningen till ny socialtjänstlag som förebyggande, kunskapsbaserad och lättillgänglig. Hur kan vi skapa förutsättningar för både social och ekonomisk hållbarhet?