Patientenkät kommunal hälso- och sjukvård 2022

För andra året i rad har FoU i Väst genomfört en enkätundersökning bland patienter inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård för att ta reda på vad de tycker om vården och om vården är personcentrerad. I år deltog 11 kommuner i Göteborgsregionen.

Majoriteten upplever att vården är personcentrerad

Undersökningen visar att en majoritet upplever att vården är personcentrerad. 85 procent av 1 140 respondenter svarade att de var ganska eller mycket nöjda med den kommunala hälso- och sjukvården. Det är en lika stor andel som 2021. Däremot var det fler respondenter som svarade att de var mycket nöjda år 2021 än år 2022.

Ett av målen i regeringens proposition ”Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform” är en mer delaktig patient och en personcentrerad vård. Idag görs ingen nationell undersökning av vad patienter tycker om den kommunala hälso- och sjukvården. På uppdrag av socialchefsnätverket har Göteborgsregionen därför gjort en egen uppföljning.

Enkät till drygt 2500 personer

I början av oktober 2022 skickades pappersenkäter ut till sammanlagt 2 569 personer 18 år eller äldre i ordinärt boende som var inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården den 15 september i alla Göteborgsregionens medlemskommuner utom Kungsbacka och Mölndal. I Alingsås, Göteborg och Kungälv skickades enkäten ut till ett slumpmässigt urval patienter. I övriga kommuner skickades enkäten till alla inskrivna patienter.

Enkäten bestod av två delar. Den första innehöll en övergripande fråga om hur nöjd och trygg man känner sig med hemsjukvården totalt sett samt en svensk översättning av instrumentet PERCCI, som syftar till att mäta hur personcentrerad patienter som bor hemma upplever att vården är. Den andra delen innehöll bakgrundsfrågor om ålder, kön, allmänt hälsotillstånd, besvär av oro eller ångest, om patienten bor ensam eller tillsammans med annan vuxen, om patienten utöver hemsjukvård också har insatser från hemtjänsten, hur ofta patienten har insatser i hemmet samt om någon annan än patienten bistod med att besvara enkäten.

Instrument som mäter upplevelsen av personcentrerad vård

PERCCI har utvecklats av forskare i Storbritannien som identifierat att de saknades instrument för att mäta personcentrering ur ett patientperspektiv för vård som ges i ordinärt boende (fotnot 1, nedan). 2021 översattes PERCCI till svenska och testades i en första studie på patienter 18 år eller äldre inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård i kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn (fotnot 2, nedan). Analyser visade att den svenska versionen av instrumentet höll hög kvalitet och väl mätte hur personcentrerad patienter upplever att vården är, men att instrumentet trots det sannolikt skulle vinna på att tre av påståendena omformulerades något. I 2022 års mätning har en modifierad version av PERCCI använts, varför resultaten inte är helt jämförbara mellan åren. PERCCI består av 12 frågor. Varje påstående ger mellan 1 och 4 poäng. Ett totalvärde beräknas (12 till 48 poäng). Högre poäng indikerar högre grad av personcentrering.

Faktorer som påverkar hur personcentrerad vården upplevs vara

Analyser av enkätmaterialet visar att patienter som upplever sin hälsa som dålig och lider av ångest och oro skattar den kommunala hälso- och sjukvården som mindre personcentrerad enligt PERCCI. Liknande resultat ses även i andra studier som undersökt sambandet mellan personcentrering och upplevd hälsa hos patienten. Analyser av enkätmaterialet visar också att det finns signifikanta samband mellan resultatet av PERCCI och kön. Män skattar den kommunala hälso- och sjukvården som något mer personcentrerad enligt PERCCI än kvinnor. Analyser visar även att ju oftare patienten har insatser i hemmet, desto mindre personcentrerad skattar de att den kommunala hälso- och sjukvården är enligt PERCCI. Däremot ses inga samband mellan resultatet på PERCCI och patientens ålder, om patienten bor tillsammans med en annan vuxen eller om patienten utöver hemsjukvård också har hemtjänst.

Förra årets enkät

Personcentrering i en kommunal kontext

Fotnoter

1 Wilberforce, M., Challis, D., Davies, L., Kelly, M. P., & Roberts, C. (2018). The preliminary measurement properties of the person-centred community care inventory (PERCCI). Quality of Life Research. 27(10):2745–2756.

2 Larsen, T. & Lydahl, D. (2022) Hur personcentrerad är kommunal hälso- och sjukvård? Patienters och sjuksköterskors upplevelser. FoU i Väst, Göteborgsregionen.

Kontakt