Nyhet 24 oktober 2022

Stora forskningsbehov om god och nära vård i kommunal vård och omsorg

Den 6 oktober träffades 35 forskare samt yrkesverksamma inom vård och omsorg för att gemensamt identifiera forskningsbehov kring god och nära vård för äldre personer.

Omställningen till god och nära vård är tänkt att göra skillnad för alla Sveriges invånare och hjälpa oss att klara välfärdens utmaningar. Målsättningen är en personcentrerad, sammanhållen, samskapad samt hälsofrämjande och proaktiv vård och omsorg. Mer vård ska ges i öppna vårdformer och i hemmet samtidigt som digitala vårdformer och stöd till egenvård ska öka. Mot denna bakgrund är det angeläget att öka forskningen i såväl den kommunala som regionala primärvården där en stor del av framtidens vård kommer att bedrivas.

Syftet med träffen den 6 oktober var att synliggöra relevanta problemställningar utifrån faktiska kunskapsbehov grundade i praktikens erfarenheter. Initiativtagare och arrangör var det tvärvetenskapliga forskningsnätverket God och nära vård med fokus på kommunal vård och omsorg (KomFoU) som Göteborgsregionen, FoU i Väst samordnar.

– Målsättningen är att resultatet ska ligga till grund för samskapande forskningsprojekt mellan kommuner och regioner och de som vården och omsorgen är till för, berättar Theresa Larsen, analytiker på FoU i Väst och ordförande för forskningsnätverket KomFoU.

Omställningen till en god och nära vård medför utmaningar

Deltagarna diskuterade bland annat vilka utmaningar de står inför i sina verksamheter kopplat till omställningen till en god och nära vård. Flera ansåg att innebörden av god nära vård är oklar vilket gör det svårt att veta hur man ska göra för att nå dit. Några ansåg att det som görs idag för att åstadkomma en god och nära vård ofta bygger på kortsiktiga, snabba lösningar som saknar evidens. Flera framförde att det finns en stor diskrepans mellan det som sägs om nära vård, till exempel att den ska vara personcentrerad och samordnad, och hur det ser ut i praktiken. Dagens ekonomistyrningssystem motarbetar samverkan och därmed möjligheterna att nå målsättningen med god och nära vård. Några framförde att såväl allmänheten som anställda ofta har dålig kännedom om hur vården och omsorgen i kommuner och regioner är organiserad vilket kan leda till felaktiga förväntningar.

Vilken kunskap behövs?

Deltagarna diskuterade också vad man skulle behöva ha mer kunskap om för att uppnå en god och nära vård. Många framhöll att det behövs mer kunskap om vilka insatser som gör störst nytta och därför bör prioriteras. Mer kunskap behövs även om vilka insatser som är rimliga att utföra på vilken vårdnivå ur såväl ett patientsäkerhetsperspektiv som kvalitets-, resultat- och kostnadsperspektiv.

Flera påpekade att det behöver utvecklas en forskningskultur i kommunal vård och omsorg så det blir självklart att utvärdera de insatser som ges för att undersöka om de är effektiva. Små utvecklingsprojekt som personal tar initiativ till bör uppmuntras mer. Framtida forskningsprojekt kring god och nära vård måste belysa samverkan i hela vårdkedjan och inte bara enskilda aktörers insatser. Dessutom behöver brukare och patienter göras mer delaktiga i utformningen och genomförandet av studier.