Artikel

Stort intresse för nya nyckeltal på god och nära kommunal primärvård

Göteborgsregionen har tillsammans med tolv medlemskommuner utvecklat indikatorer och nyckeltal för att följa omställningen till god och nära vård i kommunal primärvård. Resultatet publicerades i en rapport i mitten av mars och den 27 mars arrangerades ett digitalt seminarium kring rapporten.

Intresset för seminariet var stort. Anställda från 48 kommuner, 8 kommunalförbund och kommunala FoU-enheter, 7 regioner, 3 nationella myndigheter, flera privata vårdföretag samt forskare från högskolor och universitet hade anmält sig.

På seminariet berättade Theresa Larsen och Åsa Nilsson, som samordnat arbetet på Göteborgsregionen, FoU i Väst om erfarenheter och lärdomar från projektet. De redovisade och analyserade resultatet för flera av de framtagna nyckeltalen. Indikatorerna och nyckeltalen belyser personcentrering, kvalitet och patientsäkerhet, samverkan, personalens kompetens, organisatoriska förutsättningar, hälsofrämjande och förebyggande insatser samt den kommunala primärvårdens kostnader. Efter redovisningen hölls en frågestund följt av diskussioner om indikatorerna och nyckeltalen och rapporten som helhet i mindre grupper.

Rapporter om nyckeltal god och nära kommunal primärvård

Nyckeltal god och nära kommunal primärvård i Göteborgsregionen 2022

Patientenkät kommunal hälso- och sjukvård 2022 Länk till annan webbplats.

Hur personcentrerad upplever legitimerad personal att vården i kommunerna är? Länk till annan webbplats.

Deltagarnas reflektioner

Seminariet innehöll en del där deltagarna diskuterade rapporten och dess resultat. Här sammanfattas de frågor som lyftes och deltagarnas svar och reflektioner. Svaren under respektive fråga är hämtade från den digitala anslagstavla som användes under seminariet där deltagarna kunde skriva ner sina synpunkter och tankar.

Rapporten är superbra! Den gav många svar och gedigen kunskap inom ämnesområdet i sig. Jag fick svar på många ting som jag ville veta och behöver veta för att kunna följa omställningen till nära vård. Tydligt svar på vad som fungerar att mäta och vad som inte fungerar att mäta och ”varför e det på detta viset?”.
Värdefullt för politiker att få faktaunderlag som stödjer den upplevelse man har i verksamheterna.
Vi konstaterar att det är svårt att plocka fram statistik som är jämförbar mellan kommuner när man har olika journal- och verksamhetssystem. Även svårt att jämföra inom en och samma kommun om man byter system.
Glad att den kommunala primärvården synliggörs!
Värdefullt underlag för att kunna göra bedömningar av vad som fungerar eller inte fungerar i vår kommun. Rapporten kan också inspirera och stimulera till att ta kontakt kommuner emellan för inspiration, råd och stöd.
Viktigt med en rapport som belyser omställningen till god och nära vård ur ett kommunalt perspektiv då regionerna har en annan vana och möjlighet att följa vården i siffror.
Över lag bra, men från vår kommun har vi varit tre olika personer som växlat om att vara med i arbetsgruppen vilket försvårat arbetet. Det har också varit svårt att få fram helt korrekta uppgifter. I exempelvis nyckeltalen om fallskador ses en dramatisk förändring mellan åren – svårt att veta om det beror på brister i indata eller om något faktiskt har hänt.
Bra att ställa sig frågan: vad är mest centralt att följa? Tar resurser från en kommun att ta fram statistiken också. Tudelat.
I kommunerna sammanställs ibland statistik av personal som inte har någon hälso- och sjukvårdskompetens. Svårt att då se vad som verkligen behöver följas och om något avviker. Många led filtrerar informationen. I många kommuner fördelas resurser baserat på denna typ av statistik, därför viktigt att indata är korrekt!
Viktigt att mäta med samma instrument för att kunna jämföra.

Presentationen av indikatorerna ger en bra bild och förståelse för att en del resultat kan vara svåra att tolka och att det kan finnas felkällor i statistiken.
När resultaten för indikatorer jämförs mellan kommuner kan det bli tydligt att vissa mål som sätts i kommunerna kanske är för högt ställda och stimulera till mer realistiska målvärden.
Bra att se vad andra gör och visa på vilken information som olika verksamhetssystem kan ge. Kan stimulera till exempelvis införandet av digitala signeringssystem.
Vissa kommuner sticker ut i vissa frågor. Man undrar då vad exakt det står för. Hade velat veta mer och också säkerställa vad siffrorna verkligen visar och om indata är korrekt.
Förvånande att KVÅ [Socialstyrelsens klassifikation av vårdåtgärder] inte kan användas på ett bättre sätt och att alla kommuner ännu inte använder det. Var det inte det som var tanken med KVÅ, bland annat, att underlätta jämförelser?

Inget som förvånar utan bekräftar den bild vi ser i verksamheterna.
Vi känner igen oss i det mesta. Målvärden kan ibland vara orealistiskt högt satta.

Hur mäter vi effekten av förebyggande åtgärder?
Den regionalt finansierade primärvården speglas inte indikatorn ”Genomsnittligt antal dagar som patienter blir kvar på sjukhus efter att de blivit utskrivningsklara”. Måttet visar bara hur snabbt kommunerna tar hem patienten men egentligen inget om hur samverkan fungerar eller kvaliteten i vården för den enskilde patienten.
Uppföljning behövs av hur många personer som får/får inte kommunal primärvård efter remiss. Antal remisser samt orsaker till att vissa remisser avböjs.
Följer kriterierna för att få kommunal primärvård det som behövs för att kunna arbeta mot en mer nära vård?
Uppföljning av medicinska vårdplaner. Om en medicinsk vårdplan finns vid inskrivning i kommunal primärvård underlättas arbetet för legitimerad personal i kommunen.
Mäta andel rehabinsatser samt övriga HSL-insatser som delegeras.
Mycket är i förändring. Om man försöker mäta på samma företeelse över tid kan siffrorna betyda något annat.
Läkemedelsgenomgångar – speglar också samverkan mellan regional och kommunal primärvård.
Det skulle vara lättare att lägga till fler indikatorer om kommunerna hade verksamhetssystem där det var lätt att plocka fram data. Svårt att ta fram fler indikatorer om det tar så pass mycket tid att få fram och kvalitetssäkra data som behövdes till 2022 års nyckeltalsrapport.
Mäta antal patienter som skrivs in och ut.
Mäta hur länge en person får kommunal primärvård.
En patientfråga som handlar om man uppnådde det man ville uppnå med insatsen.
Vilka insatser delegeras/ordineras av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast.
Hur många slutenvårdsepisoder per år har patienter som får kommunal primärvård?
Vårdtyngdsmätning för legitimerad personal
Hur mycket tid lägger legitimerad personal på att delegera/ordinera?
Hur stor andel av sin arbetstid lägger legitimerad personal på direkt patientarbete?
Undernäring syns inte i rapporten. Saknar statistik om dietister. Använd Socialstyrelsens två indikatorer BMI och MNA som ingår i Senior Alert.
Nyckeltal gällande bemanning – hur många sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter per patient har kommunerna?
Det skulle behövas en översyn av verksamhetssystem. Vilka täcker in kommunernas behov av data? Kan SKR bistå med en kartläggning och stöd till kommunerna i den här frågan?
I nära vård ingår även hälsofrämjande och förebyggande insatser. Hade varit intressant att ställa sådana insatser mot behovet av kommunal primärvård.
Vårdtyngdsmätning. Blir vården i hemmen mer specialiserad och vilka resurser skjuts i så fall ut till den kommunala primärvården?

Mycket värdefullt!
Oerhört värdefullt. Att fortsätta arbetet över tid ger oss möjligheten att se vilka verksamhetssystem vi behöver för att kunna få tillgång till rätt data.
Viktigt att förmedla rätt förväntningar till patienten.

Intressant att fördjupa sig mer i: Vad skickar vi till sjukhus och vad kan vi bättre ta hand om hos oss?
Vad menas med specialistutbildning, har det samma värde oavsett om man är operationssjuksköterska eller distriktssjuksköterska? Samma med andel undersköterskor med utbildning, vikarierna togs väl ej med men kan ju förändra statistiken drastiskt.
Kanske bättre med färre indikatorer och mer fokus på siffrorna och att de verkligen har en god kvalité.
Bättre implementering av KVÅ hade hjälpt.
Samverkan och samarbete är viktigt i utvecklingen mot en mer nära vård! Men hur mäter vi den?
Bra arbete. Intressant!
Vi behöver bli bättre på att utveckla gemensamma rutiner och arbetssätt i hela hälso- och sjukvården så vi inte gör samma sak på 10 olika ställen utan samordning.
Det kanske framgår av rapporten, men annars viktigt att synliggöra vilka indikatorer som behöver analyseras tillsammans med regionen. Kostnader behöver analyseras ur ett helhetsperspektiv. Ökade kostnader i kommunerna för exempelvis korttidsplatser kan bero på minskat antal slutenvårdsplatser. Den totala kostnaden i samhället kanske är oförändrad eller till och med lägre, men den ökar i kommunerna och minskar i regionerna.
Det behöver vara ”tvingande” att rapportera in data till ett fåtal indikatorer som möjliggör uppföljning av omställningen.
Det är viktigt att sätta relevanta målvärden för indikatorerna.
Det finns många faktorer som påverkar utfallet av indikatorerna, t ex brister i indata eller byte av verksamhetssystem. Viktigt att förstå och upptäcka sådan brister så att inte felaktiga slutsatser dras.
Vi behöver en nationell ledning och styrning i arbetet med att definiera nyckeltal och indikatorer. Vägledning behövs också kring vilka förebyggande och hälsofrämjande insatser som kommunerna ska satsa på. Det känns verkligen jätteviktigt!

Sagt under seminariet

”Viktigt att fokusera på det som är mest centralt att följa. Det tar resurser från kommunen att ta fram statistiken.”
Inlägg från seminariedeltagare på den digitala anslagstavlan

”Genom att delta i nyckeltalsarbetet har vi upptäckt en massa saker som vi behöver ha mer koll på och utveckla på hemmaplan.”
Cecilia Jaruta, medlem i arbetsgruppen från Göteborgs Stad

”De är värdefullt att kunna jämföra sig med andra kommuner”.
Peter Bolin, medlem i arbetsgruppen från Stenungsunds kommun

”Svårt att veta om resultat som varierar stort mellan kommuner och år beror på bister i indata eller faktiska förändringar.”
Inlägg från seminariedeltagare på den digitala anslagstavlan

”Det har varit otroligt lärorikt för oss i Lerums kommun att vara med i utvecklingsarbetet”.
Karolina Wolmhag, medlem i arbetsgruppen från Lerums kommun

”Det är ett värdefullt arbete för hela Sverige att någon lyfter frågan om kommunal primärvård.”
Ann-Charlotte Nyrén, verksamhetschef för kommunal primärvård på Tjörn

Ringar på vattnet

Utvecklingen av nyckeltal på god och nära kommunal primärvård i Göteborgsregionen har gett ringar på vattnet. I vår kommer Theresa Larsen och Ann-Charlotte Nyrén, verksamhetschef för kommunal primärvård på Tjörn delta i SKR:s Nära vårdpodd Länk till annan webbplats. för att prata om nyckeltalsarbetet. Theresa Larsen och Åsa Nilsson har bjudits in till dialog med Socialstyrelsen om hur kvaliteten på data i registret över insatser inom kommunal hälso- och sjukvård kan förbättras. Theresa Larsen har även skrivit en blogg Länk till annan webbplats. om resultatet från nyckeltalsrapporten på Forum för Health Policy.