Mötesplats IFO

1. Familjehuset Klippan: Tidigt samordnade insatser i praktiken
– ett sätt att möta en ny socialtjänstlag

2017 startade projektet Familjehuset Klippan. Projektets grundidé var att utveckla formerna för samverkan mellan primärvård och kommun. Förhoppningen var att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för barn och unga i Kungälv skulle förbättras och att insatser skulle kunna sättas in i ett tidigare skede för att tillsammans möta barn och unga med lindrig psykisk ohälsa och deras familjer. Projektet avslutades 2020 och arbetet har implementerats i ordinarie verksamhet.

På Familjehuset Klippan erbjuds ett tvärprofessionellt team med anställda från Vårdcentralen Kustens UPH-mottagning, Kungälvs kommuns socialtjänst icke biståndsbedömda insatser, Vårdval Rehab Kusten och Kungälvs kommuns elevhälsa. Den gemensamma verksamhetens mål är fortsatt att barn och unga med lindrig psykisk ohälsa och deras familjer ska få rätt stöd i rätt tid och inte slussas runt mellan aktörer.

Vi kommer berätta om hur arbetet bedrivs i praktiken, identifierade framgångsfaktorer, hinder vi mött på vägen och hur vi ser på framtiden.

Kontaktperson: Annika Haglunds, Sektor trygghet och stöd, Kungälvs kommun

2. Vräkningsförebyggande arbete i praktiken: Erfarenheter från Göteborg och Mölndal

Det första målet (av fyra) i regeringens nationella strategi för att motverka hemlöshet (2022–2026) är att hemlöshet ska förebyggas. En viktig pusselbit som lyfts fram är att vi måste stärka det avhysningsförebyggande arbetet. Människor som en gång blivit avhysta har ofta mycket svårt att komma in på bostadsmarknaden igen.

På det här seminariet får du höra om hur två olika kommuner har valt att arbeta och organisera sig i sitt vräkningsförebyggande och vräkningsförberedande arbete. Det finns en uttalad målsättning att öka graden av kvarboende och minska bostadslösheten. Båda kommunerna är proaktiva och uppsökande. Du kommer att få ta del av strategier, samarbeten och konkreta tips från vårt klientnära arbete som har varit framgångsrikt, samt de utmaningar och hinder som vi mött.

Kontaktpersoner: Maria Filipovic, Socialförvaltningen Sydväst, Göteborgs Stad och Gabriella Sjöman, Social- och arbetsmarknadsförvaltningen, Mölndals stad

3. Spädbarnsverksamhet Nordost – samverkan och kompetensförstärkning
för säker handläggning och rätt insats i rätt tid

Vi kommer under vårt seminarium berätta om det arbete vi gör i Nordost som är riktat mot de yngsta medborgarna och deras familjer. Verksamheten erbjuder ett riktat stöd från graviditet och fram tills barnet är drygt ett år gammalt. Verksamheten arbetar både i grupp och individuellt, ibland efter biståndsbedömda beslut och ibland helt på service. Vi jobbar för att ha ett nära samarbete med såväl socialsekreterare, barnmorskor och socionomer på familjecentralerna.

Vi har även utvecklat en struktur för att stärka kompetensen hos de myndighetsutövande enheterna runt små barns behov och signaler. Vi kan bistå med specialistkompetens runt de yngsta för att säkra handläggningen och för att kunna sätta in rätt insats i rätt tid.

Kontaktpersoner: Marie Gilbert och Marie Jonasson, Socialförvaltning Nordost, Göteborgs Stad

4. Utveckling av föräldraskapsstöd och arbete med placerade barn i Stenungsunds kommun

Stenungsunds kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra sina verksamheter. I det här seminariet presenterar vi två pågående utvecklingsarbeten. Det första utvecklingsarbetet handlar om en kartläggning av föräldraskapsstödet i kommunen, genomförd i samarbete med FoU i Väst och GR. Kartläggningen syftade till att göra stödet mer tillgängligt, evidensbaserat och samordnat. Arbetet inkluderade en GAP-analys och intervjuer med nyckelpersoner från kommunala och regionala verksamheter samt civilsamhället. Genom att identifiera nuvarande stöd och jämföra det med ett önskat läge har vi fått insikter om vilka förändringar som behövs. Fokus ligger på att förbättra kommunikationen och tillgängligheten av information till både medarbetare och föräldrar, samt på att stärka samordningen mellan olika aktörer.

Det andra utvecklingsarbetet, som är i sin inledande fas, adresserar utmaningar kring placerade barn i kommunen. Med en ökning av placeringar och mer komplexa behov hos barnen, står Stenungsund inför utmaningar när det gäller att erbjuda adekvat stöd och att hjälpa barnen tillbaka till sina hem. Vi delar våra initiala insikter och framtidsplaner kring detta angelägna utvecklingsarbete.

Kontaktpersoner: Ulf Toll, Stenungsunds kommun, och Jeanette Olsson, FoU i Väst Göteborgsregionen

5. Planering av förebyggande och främjande insatser inom IFO

Med nya socialtjänstlagen kommer en skyldighet för kommunen att planera socialtjänstens insatser för samtliga målgrupper. I planeringen ska kommunen särskilt beakta behovet av tidiga och förebyggande insatser. Syftet med planeringskravet är enligt regeringen både att socialtjänsten ska kunna erbjuda verkningsfulla insatser utifrån den sociala problematik som finns i kommunen, och att man kan göra det i en tillräcklig omfattning.

Exakt hur planeringsprocessen ska gå till framgår inte av lagen, utan det är upp till varje kommun. Men att fullgöra planeringskravet kommer att kräva en hel del arbete och en stor mängd underlag. Enheten stadenövergripande kunskapsstöd och utveckling (SKU) i Göteborgs Stad har därför under året, tillsammans med RISE, genomfört en pilotstudie för att sammanställa planeringsunderlag för ett urval av främjande och förebyggande insatser.

Under seminariet kommer vi presentera delar av materialet och hur vi har arbetat för att samla in och strukturera det. Vi kommer även vidare diskutera vad vi tror är nödvändigt för att planera IFO-insatser på ett ändamålsenligt sätt. Vår förhoppning är att detta kan inspirera andra och bidra till diskussionen om hur planeringsprocessen bör utformas.

Kontaktperson: Carl Odhnoff, socialförvaltningen Centrum, Göteborgs Stad

6. Barn hör inte hemma i den organiserade gängbrottsligheten
– Rätt kurva, ett program med brottsförebyggande åtgärder

Allt fler barn lockas in i den organiserade gängbrottsligheten vilket har blivit ett stort och växande samhällsproblem. Genom ett unikt samarbete mellan socialtjänsten i Nordost, polisen, skolan och näringslivet ska barn i riskzon och deras familjer får ett omfattande och anpassat stöd för vända utvecklingen. Programmet Rätt Kurva har inspirerats av en modell som framgångsrikt används i Tyskland. Målgruppen är barn 8-15 år som bor i Nordöstra Göteborg och har begått någon form av brott. Insatsen är intensiv och riktar sig till hela familjen för att bryta den negativa trenden och skapa gynnsamma förutsättningar för en framtid fri från brottslighet.

Kontaktperson: Josephin Miller, Socialförvaltning Nordost, Göteborgs Stad

7. Socialmedicinsk mottagning i Alingsås och Lerum

Socialmedicinsk mottagning är en integrerad mottagning för personer över 18 år med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika eller beroendeframkallande läkemedel och som är i behov av både kommunens och regionens resurser samtidigt. Mottagningen bemannas av socionomer från Alingsås kommun respektive Lerums kommun samt sjuksköterska från Västra Götalandsregionen. Under det här seminariet berättar vi om hur vi kan kartlägga och samordna deltagarnas behov och insatser. Stödet är lättillgänglig och kan i många fall ges som serviceinsats.

Kontaktperson: Bengt Lassen, Socialförvaltningen, Alingsås kommun

1. ISU – omständligt eller faktiskt ganska kul?

När nya socialtjänstlagen träder i kraft medför det krav på att använda individuell systematisk uppföljning (ISU). Mölndal har påbörjat det arbetet och vi har under året som gått utmanat oss själva och verksamheten vi jobbar i genom att arbeta fram en enkät som används vid uppföljning av öppenvård. Enkäten ska hjälpa oss att se om vi uppnår kraven på att det arbete och de insatser vi erbjuder barn och familjer ska vara av god kvalitet och bygga på beprövad erfarenhet. Att samla information, dokumentera, aggregera och analysera kan låta tungt och omständligt men vi kommer visa er några exempel på hur det kan gå till och hur fort det kan gå att faktiskt få något roligt och matnyttigt att använda i verksamheten. Vi kommer också visa hur vi startar och följer upp våra öppenvårdsinsatser med individuella mål samtidigt som vi kan följa vad som gör mest skillnad på övergripande nivå.

Kontaktperson: Louise Idestål, Social- och arbetsmarknadsförvaltningen, Mölndals stad

2. Hur Individ & Familjeomsorg, Kungsbacka kommun, arbetar med
omställning till ny socialtjänstlag

I arbetet med att göra verklighet av den nya lagen vill vi dra nytta av förvaltningens breda kompetens. Vi har organiserat utvecklingsarbetet tvärfunktionellt i en utvecklingsportfölj där ett förvaltningsövergripande team leder arbetet och säkerställer hela förvaltningens representation, med förvaltningsledningen som styrgrupp. Förutom den nya socialtjänstlagen har portföljen också i uppdrag att omhänderta andra kommande lagförändringar och nationella initiativ såsom SKR:s handslag för digitalisering och omställningen till en god och nära vård. De olika delarna överlappar och berikar varandra, och genom att ha ett helhetsperspektiv kan vi prioritera klokt och se till att små och stora utvecklingsinitiativ tillsammans leder till att vi gör rätt saker på rätt sätt.

Under våren 2024 har vi haft fokus på strategi, mål och riktning. Vi har tittat på nuläge och nyläge och skapat förutsättningar för att leda från framtiden genom strategisk framsyn. Det har lett fram till en berättelse om vilket samhälle vi vill vara med och forma, vilket hjälper oss att involvera kollegor i välfärdssystemet, politiker och invånare i den komplexa omställningen. Den här hösten har vi påbörjat det operativa arbetet genom prioriterade projekt och uppdrag som vi på olika sätt tänker ska leda oss mot framtidens socialtjänst.

Kontaktperson: Märta Lycken, Förvaltningen för Individ och Familjeomsorg, Kungsbacka kommun

3. Socialtjänstens roll i skolan genom skolsociala team

När socialtjänsten ställer om till en mer tillgänglig och förebyggande socialtjänst krävs insatser på arenor där ungdomar befinner sig till vardags. Skolsociala team är en samverkansform där personal från skola och socialtjänst arbetar ihop för trygghet och studiero och ökad närvaro i skolan. I Göteborgs Stad har skolsociala team funnits sedan länge med olika organisering och under olika benämningar. Under året har vi börjat definiera och summera erfarenheterna av verksamma insatser och målgrupper för skolsociala team, och vad som krävs för att det ska fungera.

Kontaktperson: Felicia Yeh Nortoft, Socialförvaltningarna i Göteborgs Stad

4. Familjeakademin

Familjeakademin är ett områdesbaserat arbetssätt för och med föräldrar, elever och tjänstepersoner i Hammarkullen, där vi tillsammans engagerar oss kring viktiga teman kopplat till barns liv i skolan, hemmet, fritids och samhälle. Familjeakademin vänder sig till alla elever som går i fjärde klass och deras föräldrar med barnpassning. Bostadsbolaget, Socialförvaltningen Nordost och Grundskoleförvaltningen har ingått en flerårig överenskommelse i syfte att öka den kollektiva förmågan hos föräldrar och elever genom att främja och stärka föräldrar och det som fungerar, samt förebygga de risker som har identifierats i området.

Arbetet har utvecklats från att vara mer likt en traditionell föräldrautbildning till att våga mötas i en gemensam process där vi tillsammans beslutar om innehåll för träffarna. Utgångspunkten är deltagarnas behov och våra gemensamma resurser.
Familjeakademin bidrar till att föräldrar, barn och tjänstepersoner ges möjlighet att lära känna varandra och skapa goda relationer vilket ger en ökad och ömsesidig tillit till varandra. Vi ökar tillgänglighet till stöd som erbjuds från olika verksamheter i området men det sker också ett lärande om deltagarnas livsvillkor.

Dessutom utökar föräldrar och elever sitt kontaktnät vilket stärker den kollektiva förmågan. Med starkare förmågor ökar möjligheten till positiva förändringar på såväl individuell- som områdesnivå. Genom att bygga upp och stärka områdets sociala kapital skapas tillit, goda allianser och möjlighet till dialog.
Familjeakademin följs och utvärderas av Göteborg universitet.

Kontaktpersoner: Sori (Suraya) Reif Abdali, Bostadsbolaget Göteborgs Stad, Marie Holm, Socialförvaltningen Nordost, Göteborgs Stad och Bettan Byvald. Socialförvaltningen Nordost, Göteborg Stad.

5. ASI ♥ MI = SANT – Hur gick det till?

Unga Vuxna-enheten Hisingen delar med sig av erfarenheter om att integrera de evidensbaserade metoderna ASI (Addiction Severity Index) och MI (Motiverande samtal) i det dagliga arbetet. ASI används för att systematiskt bedöma klienters problemområden och MI bidrar till att motivera och engagera klienterna i deras behandlingsplaner. Vi berättar om hur metoderna implementerats och blivit ett självklart arbetssätt på enheten, samt hur ASI och MI svetsats ihop i socialsekreterarnas dagliga arbete.

Du får en inblick i hur dessa metoder, när de används tillsammans, bland annat kan bidra till ökad klientdelaktighet och ett mer sammanhållet arbetssätt på enheten.
Seminariet är för dig som redan arbetar med ASI och MI, men även för dig som är intresserad av att veta hur vi gjorde för att implementera metoderna på vår enhet och hur evidensbaserat arbete kan göra skillnad.

Kontaktperson: Kerstin Alvsell, Socialförvaltningen Hisingen, Göteborgs Stad

6. Attraktiv arbetsgivare kopplat till Systematiskt arbetsmiljöarbete – hur kul låter det?

Om du frågar oss på Tjörn – hur kul som helst! Individ- och familjeavdelningen i Tjörns kommun arbetar aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare genom ett systematiskt arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att skapa en god och hälsosam arbetsmiljö för alla medarbetare.

Genom att fokusera på organisatoriska förbättringar, hälsosatsning, utvecklande team samt budget och ledarskap i en kultur som präglas av öppenhet, glädje, delaktighet och feedback har Individ- och familjeavdelningen i Tjörns kommun lyckats vända trenden och uppnå goda resultat fram till 2024. Framgångsfaktorerna inkluderar ett tydligt och modigt ledarskap, engagerade medarbetare och en stark vi-kultur.

Vi vill berätta om vår resa med satsningar som ”sticker ut” och som har varit gynnsamma i längden.

Kontaktperson: Clarie Engström, Socialförvaltningen, Tjörns kommun

7. Krimgruppen, Alingsås

Krimgruppen jobbar i mellanrummen med att starta upp, utveckla och etablera ett samverkande arbetssätt på hemmaplan. Den riktar sig till personer från 16 år med befäst kriminalitetsproblematik, anhöriga och för dem andra viktiga personer. Arbetet genomförs utifrån Alingsås kommuns behov, förutsättningar och resurser. Arbetet ska leda till att fler individer kan leva ett självständigt liv fritt från kriminalitet.

Kontaktperson: Bengt Lassen, Socialförvaltningen, Alingsås kommun

1. Tjänstedesign som verktyg i omställning till ny socialtjänstlag

Seminariet handlar om hur Mölndal med hjälp av tjänstedesign utforskar hur de kan skapa trygga former och skapa nya förutsättningar för mer tillgängliga, inkluderande och förebyggande insatser. Mölndal är en av 13 kommuner som ingår i SKR-projektet ”Tidiga insikter för tidiga insatser” som stödjer utvecklingen av en förebyggande och främjande socialtjänst, där fokus riktas mot användardriven innovation med tjänstedesign som verktyg. Projektet utmanar och uppmanar kommuner att ställa om till en mer förebyggande och tillgänglig socialtjänst – samt utforskar hur fler aktörer i samhället kan involveras. Hur kan tjänstedesign implementeras i samband med ny socialtjänstlag, och hur kan en användarcentrerad och iterativ process involvera både medborgare och anställda?

Kontaktperson: Malin Johansson, Social-och arbetsmarknadsförvaltningen, Mölndals stad

2. Socialförvaltningen Hisingens arbete mot desinformation i samverkan med Demokrati och medborgarservice

Under de senaste åren har desinformation kring socialtjänstens arbete ökat. Inom Socialförvaltningen Hisingen identifierades ett behov av att möta invånarnas frågor i personliga möten med möjlighet till dialog. Arbetet mot desinformation på Hisingen bygger på samverkan mellan medarbetare på Social-
förvaltningen, invånarguider från Demokrati och medborgarservice och även lokal kunskap från civilsamhället. Under våren publicerades en rapport med erfarenheter från det arbete som hittills bedrivits och under seminariet kommer medarbetare berätta om hur initiativet uppstod och vilka aktiviteter som varit gynnsamma i arbetet mot desinformation mot socialtjänsten.

Kontaktperson: Matilda Aldén, Socialförvaltningen Hisingen, Göteborgs Stad

3. Att arbeta med våldet – Vårt praktiska arbete och hur vi jobbat med
implementeringen

”Våra invånare har rätt att få frågor om våld när de har kontakt med oss”. Det är förhållningssättet vi har när vi arbetar med att ställa frågor om våld. Vi vill i seminariet dela med oss om hur ett framgångsrikt implementeringsarbete kan se ut i praktiken och vad medarbetarna ser som viktiga faktorer i varför implementeringsarbetet lyckats.

Våld i nära relationer är fortsatt ett av våra största samhällsproblem. Det har gått tio år sedan Socialstyrelsens första föreskrift om våld i nära relationer och den 1 november 2022 trädde Socialstyrelsens uppdaterade föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer i kraft. Socialtjänstlagen och föreskrifterna är mycket tydliga – ändå har implementeringen tagit tid. Vad beror det på och hur har arbetsgruppen för våld i nära relationer arbetat?

Inom förvaltningens nio försörjningsstödsenheter drivs implementeringsarbetet via ”arbetsgruppen våld i nära relationer”. Denna organisering har varit ett framgångsrikt koncept och hösten 2023 uppmärksammades vårt arbete av Socialstyrelsen. Vi kommer att berätta generellt om hur vi har arbetat med implementeringen och även specifikt om vårt arbete med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

FREDA-kortfrågor ställs till alla vuxna i våra ärenden av alla socialsekreterare inom försörjningsstödsenheterna. Från 1 oktober 2024 kommer vi ställa sju screeningfrågor, där vi har inkluderat fråga om HRV och våldsutövande. Seminariet kommer att beskriva hur arbetsgruppens deltagare med engagemang och målinriktning drivit implementeringsarbetet. Vi kommer att berätta om framgångsfaktorer, utmaningar och förutsättningar för att driva arbetet framåt.

Kontaktperson: Sara Jonzén, Socialförvaltningen Nordost, Göteborgs Stad

4. Insatser – delaktiga och motiverade familjer

Många av de barn och familjer vi möter är i behov av och beviljas insatser i kommunens öppenvård. Inte sällan uppfattade familjebehandlarna att barn och föräldrar inte alltid kände igen sig i vårdplanen och de mål som socialsekreteraren satt för behandlingsinsatsen. I Härryda kommun använder vi Signs of Safety som metod och förhållningssätt för att värna om inkludering och delaktighet i kontakten med oss. Utredande socialsekreterare och familjebehandlare skapade gemensamt en modell för uppstart så att vi inkluderar familjen, med deras ord och behov, med en insats precis rätt för dem.

Familjebehandlare och utredande socialsekreterare kommer att berätta om hur de gör när de startar upp en insats under eller efter utredningstiden, hur familjen inkluderas och vilka vinster de har sett med modellen.

Kontaktperson: Pernilla Johansson, Sektorn för Barn och Familj, Härryda kommun

5. ERASOR – ett verktyg för att bedöma ungdomars risk för återfall i sexuellt brott

ERASOR står för ”Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism”. Det är ett bedömningsinstrument som används för att bedöma risken för återfall i sexuellt övergrepp bland ungdomar. Erasor innehåller olika faktorer som har visat sig vara relevanta för att förutsäga återfallsrisken, inklusive individuella egenskaper, historik av tidigare övergrepp, familjedynamik, sociala relationer och behandlingsrespons.
Erasornätverket från socialförvaltning Nordost berättar om hur de jobbar för att utreda enligt Erasor, vilka frågor som har kommit upp under resans gång och vilka vinster som finns med att använda Erasor i BBIC-utredningar.

Kontaktpersoner: Chiara Tronconi och Stela Rupar Socialförvaltningen Nordost, Göteborgs Stad

6. Erfarenheter av att arbeta med samsjuklighet utifrån ett myndighetsperspektiv INSTÄLLT

7. TilLiten – en plats där det onormala får vara normalt

TilLiten är ett samarbete mellan Socialförvaltningen Nordost och Bräcke Diakoni, med fokus på föräldraskapsstöd och förebyggande arbete hos familjer där barnen har funktionsnedsättning. Den första TilLiten öppnade i september 2018 – en öppen förskola för familjer med barn som har funktionsnedsättning.
Arbetet har sedan dess utökats till att omfatta så mycket mer än bara en öppen mötesplats.

Öppna förskolan TilLiten i Nordost öppnade 2021 i Gamlestan, och flyttade 2022 till Bergsjön, och är en mötesplats för familjer där barnen har diagnos eller väntar på utredning, har en sjukdom som leder till anpassningar i vardagen eller har någon annan försenad utveckling. På TilLiten får barnen vara som de är och föräldrarna får möta andra i samma situation som sig själva. Arbetet med TilLiten i Bergsjön utökades 2023 till att även innefatta andra föräldraskapsstödjande, folkhälsofrämjande och kunskapshöjande insatser.

Arbetet med att öka kunskapsnivån och tilliten hos föräldrarna genomsyras av att logoped och föräldrastödjare arbetar nära tillsammans och är konsekventa. Att veta vad man kan få hjälp med och hur man ska stötta sitt barn på bästa sätt minskar stress, oro och misstro. Att få information på sitt modersmål och att känna stöd i sina processer främjar integration och är ett brottsförebyggande arbete.

Under detta seminarium får du möjlighet att höra mer om hur samarbetet mellan Bräcke Diakoni, en idéburen stiftelse, och Socialförvaltningen Nordost arbetar systematiskt och konsekvent med familjer där barnen har svårigheter (framförallt NPF). Med små medel har man lyckats åstadkomma mycket.

Kontaktpersoner: Lina Bjarnegård Carlsson, Bräcke Diakoni och Marianne Avesand, Socialförvaltningen Nordost, Göteborgs Stad