Projekt avslutat

Förälder på avstånd

Vilket stöd får föräldrar med barn i familjehem eller på institution och hur kan det förbättras? Det är några av de frågor som det här forsknings- och utvecklingsprojektet fokuserade på.

Den här filmen handlar om det utvecklingsarbete som skett inom ramen för projektet. Forskare och teamledare i socialtjänsten berättar om sina erfarenheter.

En skriftlig sammanfattning av projektet, resultat och erfarenheter hittar du i rapporten Förbättrat stöd till föräldrar med barn i samhällsvård.

Syfte och mål

Att vara förälder är en utmaning – men att vara förälder och få sitt barn omhändertaget av sociala myndigheter är en alldeles särskild situation.

Enligt socialtjänstlagen har föräldrar rätt till ”råd, stöd och annan hjälp” (SoL 6 § 7), men det saknas idag kunskap om vad innehållet i dessa insatser i praktiken blir och vem som utför dem.

Exempel på frågor som projektet fokuserade på

  • Hur organiserar kommunerna arbetet idag och vilka förbättringsbehov identifieras av verksamheter och av föräldrar?
  • Vilka förändringar initieras för att åstadkomma förbättring?
  • Vilka hinder och möjligheter synliggörs i förbättringsarbetet och hur kan eventuell variation mellan kommuner förstås både när det gäller innehåll och utfall?
  • Uppfattar professionella och föräldrar att stödet förbättras under projektet, i så fall i vilka avseenden?

Förbättringsarbete

Sju kommuner testade ett 20-tal nya arbetssätt för att hitta det som fungerar i den egna organisationen/kommunen. Genom att systematiskt testa nya idéer och samtidigt förankra dem hos kollegor läggs grunden för att hitta arbetssätt som kan spridas i större skala, t.ex. inom hela kommunen.

Finansiär

Projektet finansierades av det statliga forskningsrådet Forte inom ramen för deras utlysning 2018 om ”praktiknära forskning”.

Forte logotyp

Fördjupning

Trots att föräldrar vars barn bor i familjehem eller på institution har rätt till ”råd, stöd och annan hjälp” enligt socialtjänstlagen, saknas det fördjupad kunskap om hur föräldrar uppfattar insatserna. Detta trots att forskning visar att föräldrar – oavsett hur de lyckas med sitt föräldraskap – är viktiga för sina barn och trots att de allra flesta barn förväntas återvända till sina föräldrar efter en placering. En förutsättning för att det ska fungera torde vara att föräldern då fått sådant stöd att den är bättre rustad.

Mot bakgrund av detta gav socialtjänstens chefer i Göteborgsregionen och i Jönköpings län sina FoU-miljöer i uppdrag att planera för ett förbättringsprojekt.

Forskningsprojektet genomfördes gemensamt av tre forskare från tre forskningsmiljöer och med olika forskningsbakgrund. Göteborgsregionen, FoU i Väst, var projektägare.

Medarbetare och chefer i följande kommuner deltog med varsitt team om 6–8 nyckelpersoner: Alingsås, Eksjö/Sävsjö (som bildade ett gemensamt team), Göteborg, Mölndal, Stenungsund och Värnamo.

Varje kommun utsåg ett team med 6–8 teammedlemmar som ansvarade för att leda förändringsprocessen, men det krävdes att kollegor och chefer var införstådda och beredda att delta i analyser och i att prova nya arbetssätt. Teamet utgjorde länken till arbetslaget och arbetsplatsen; motorn i förbättringsarbetet. En av teammedlemmarna var teamkoordinator.

Även representanter från brukar- och anhörigorganisationer bjöds in för att bidra med perspektiv och erfarenheter.

Föräldrar i de aktuella kommunerna intervjuades vid tre tillfällen för att ge sin syn på hur befintligt och önskvärt stöd bör utformas.

Forskningsprojektet var upplagt enligt genombrottsmodellen, se bild. Modellen bygger på att team utifrån en kunskapssammanställning får chans att testa nya arbetssätt för att hitta det som fungerar i den egna organisationen/kommunen. Genom att systematiskt testa nya idéer och samtidigt förankra dem hos kollegor läggs grunden för att hitta arbetssätt som kan spridas i större skala, t.ex. inom hela kommunen.

En schematisk figur som visar hur man arbetar efter genombrottsmodellen.

LS i figuren står för lärandeseminarier som var heldagar där teamen träffades tillsammans för att få inspiration, utbyta erfarenheter och få tid för arbete och reflektion. Mellan dessa lärandeseminarier arbetade teamen självständigt på hemmaplan, med kontinuerlig handledning av en forskare. Teamen träffades ungefär två–tre timmar i månaden för att följa upp hur arbetet framskred.

En nationell vägledning för socialtjänsten i Norge: Oppfolging av foreldre med barn/ungdom plassert i fosterhjem eller på institusjon Länk till annan webbplats.

En brukarstyrd brukarrevision om föräldrar till familjehemsplacerade barn genomfördes i Region Jönköpings län 2018: Föräldrar till familjehemsplacerade barn. En rapport om de biologiska föräldrarnas upplevelser. Länk till annan webbplats.

Ett stöd för bedömning av umgänge mellan föräldrar och placerade barn har tagits fram av Socialstyrelsen. Det publicerades i mars 2019: Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående. Kunskapsstöd till socialtjänsten. Länk till annan webbplats.

Ett av de största projekten med placerade barns föräldrar som tidigare genomförts i Sverige kan du läsa om i Föräldrars röster – hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem Länk till annan webbplats.. Ingrid Höjer, numera professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, träffade cirka 40 föräldrar och studerade bl.a. två kommuners arbete med föräldragrupper.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF) Länk till annan webbplats. ansvarar för frågan om hur den offentliga förvaltningen kan och bör stödja föräldrar.

Den statliga LVU-utredningen (SOU 2015:71) Länk till annan webbplats. behandlar bl.a. placerade barns föräldrar och pekar på förbättringsbehov.

Nulägesanalys och fokusgrupp

Under våren 2019 och 2020 genomfördes nulägesanalyser och fokusgrupper med personal från socialtjänsten i varje kommun. Nulägesanalysen bygger på en enkät till alla barnsekreterare där de svarar på frågor om de barn och föräldrar som just nu är aktuella.

Inventeringarna har påvisat att i stort sett alla föräldrar bedöms behöva ett stöd, men att det bara är en knapp tredjedel som får det i tillräcklig utsträckning.

Resultaten diskuterades sedan i fokusgrupperna.

Såväl nulägesanalyserna som fokusgruppsintervjuerna kom att ligga till grund för vetenskapliga publikationer.

Lärandeseminarium

Alla team träffades varje år under en heldag (lärandeseminarium) i januari och augusti. Heldagen syftar till kompetensutveckling, inspiration och tid för teamet att planera sitt arbete. Ett viktigt syfte är att teamen får chans att lyssna in varandra och byta erfarenheter.

Träffarna har haft tre olika teman:

  • föräldrars upplevelser och önskemål
  • familjehemmens och HVB-personalens uppdrag i förhållande till föräldrar
  • stöd till föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar.

Vissa träffar har på grund av pandemin fått genomföras digitalt.

Teamledar- och forskarträffar

Varje månad träffades teamledare och forskare på ett digitalt möte. Syftet var att utbyta erfarenheter teamledare emellan, att få hjälp att komma framåt i arbetet och att hålla varandra uppdaterade om hur projektet framskred både när det gällde forskning och förbättringsarbeten.

I samband med lärandeseminarierna träffades gruppen också under en heldag, för att fånga upp vad som kom upp under seminariet men också för att få inspiration till teamledaruppdraget t.ex. genom kompetensutveckling.

Intervjuer med föräldrar

Föräldrar med barn som bor i familjehem eller på institution har rekryterats från samtliga projektkommuner. Målet var att intervjua varje förälder vid tre tillfällen över tid, med ett drygt halvårs mellanrum.

Syftet med intervjuerna var att fånga föräldrarnas upplevelse av att vara förälder på avstånd, i olika skeden av en placering. Totalt intervjuades 41 föräldrar.

Resultatet från intervjuerna återkopplades – på en sammanfattande nivå – till teamen och kom att ligga till grund för vetenskapliga publikationer.

Projektet avslutades med en spridningskonferens i varje län där teamen fick chans att berätta om sina erfarenheter.

Resultat

Förbättrat stöd till föräldrar med barn i samhällsvård – en rapport som sammanfattar projektet Förälder på avstånd

Här kan du läsa om de förbättringsarbeten som kommunerna i projektet har genomfört för att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Fakta om kommunen

  • Antal invånare: Cirka 41 000
  • Antal placerade barn: Cirka 70

Teamledaren Hanna Stendahl om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Vilka nya arbetssätt har ni jobbat fram för föräldrar till barn i samhällsvård?

– Vi har upprättat ett krisstöd som erbjuds alla föräldrar när deras barn placeras. Det är inte biståndsbedömt utan utgår från vad föräldern upplever sig ha behov av. Det är inte ett färdigt koncept men det kan till exempel handla om känslomässig avlastning eller frågor av ekonomisk eller juridisk karaktär. Det kan även vara aktuellt att slussa vidare till vårdkontakter. Vi har skapat en rutin för krisstöd Word, 301 kB. som vår utredningsenhet tillämpar. Föräldrarna får inte frågan om de vill ha stöd utan de får information om att de kommer att bli uppringda av en familjebehandlare senast dagen efter att deras barn har placerats.

– Vi har nu en umgängesrutin för tryggare umgänge Word, 308 kB.. Tidigare hade vi inga kvalificerade umgängesstödjare men nu har vi två personer som har i uppdrag att jobba som umgängesstödjare och planera, genomföra och utvärdera umgängen. Tidigare kunde förberedelser och planering se väldigt olika ut och vi gjorde ingen systematisk uppföljning av hur umgängesstödet skulle fasas ut.

– Vi har tagit fram informationsmaterial till dig som förälder när ditt barn ska placeras eller är placerat Pdf, 533 kB.. Det delas ut i samband med placering till föräldrar och man går också igenom innehållet tillsammans med föräldern.

– Vi har även gjort två filmer om vårt krisstöd: en intern för socialförvaltningen så att alla känner till krisstödet och kan hänvisa till det och en extern film om krisstöd som riktar sig till målgruppen Länk till annan webbplats..

Vilka frågor blev viktiga att diskutera i er kommun när det gäller hur socialtjänsten kan stötta föräldrar?

Hur inkluderar vi föräldrarna i starten av placeringen – att skapa en omsorg om föräldern från början. Hur upprätthåller vi stödet över tid, inte minst om föräldrar varit frånvarande under perioder eller om barn varit placerade över lång tid? Vi som socialtjänst ska skapa delaktighet utifrån den enskildes förutsättningar. Det är viktigt att vi som organisation tar mer ansvar för att erbjuda ett stöd som föräldrarna kan tillgodogöra sig och att vi inte lägger allt ansvar på föräldrarna för deras eget stöd.

Vilken är nästa utmaning för din kommun när det gäller att förbättra stödet till de här familjerna?

– Hur kan familjeenheten erbjuda stöd till föräldrar där barn är långsiktigt placerade? Hur skapar vi delaktighet som blir konstruktiv? Hur blir det tryggt för barn och föräldrar? Den största utmaningen är att stötta i att vara förälder på avstånd på ett positivt sätt, att se till att det finns tid och resurser för det, att organisationen värderar upp det arbetet och ser att det får goda effekter och är meningsfullt.

Något annat som projektet har gett er?

– När vi har jobbat i projektet har vi haft ett team bestående av olika professioner: familjebehandlare, familjesekreterare, utredande barnsekreterare, metodstödjare för vuxen och vuxenhandläggare. Det har varit så positivt och gynnande för diskussionen med olika perspektiv. Det har också gett ringar på vattnet med ökad samverkan inom andra frågor.

Vilket är ditt bästa tips till den kommun som vill börja jobba med frågan?

– Börja med grunden och utforska era värderingar kring den här målgruppen. Börja inte med idéerna utan med vad man som professionell tänker är viktigt. Då får man en samsyn kring gruppen och sen kan man börja med konkret förändringsarbete.

Kontakt: Hanna Stendahl

Fakta om kommunerna

Antal invånare, Eksjö: Ca 18 000
Antal placerade barn, Eksjö: Ca 30
Antal invånare, Sävsjö: Ca 12 000
Antal placerade barn, Sävsjö: Ca 20

Teamledaren Åsa Löfkvist om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd i Eksjö och Sävsjö (kommunerna bildade ett gemensamt team i projektet):

Vilka nya arbetssätt har ni jobbat fram för föräldrar till barn i samhällsvård?

– Vi har tagit fram ett stödprogram Pdf, 266 kB. för föräldrar som har placerade barn. Stödprogrammet är uppdelat i tre delar: Krisstöd, Förändring under tid och Inför hemflytt. Krisstödet är en öppen insats som föräldrarna kan få utan beslut. De andra två delarna får de ansöka om. Krisstödet handlar om att möta upp i krisen och hjälpa föräldrarna att förstå och hantera de saker i vardagen som placeringen innebär. Förändring under tid kan till exempel handla om umgänge: Hur gör jag? Hur håller jag kontakten med mitt barn, med familjehemmet? Det kan också röra olika beslut kring placeringen. Inför hemflytt är det mycket som händer, så den delen av stödprogrammet är ofta ganska omfattande.

– Vi såg att information var en förutsättning för att kunna skapa ett hållbart, förändrat arbetssätt. Dels information och kunskap inåt i organisationen om nya rutiner och arbetssätt, dels ut mot allmänhet och föräldrar via kommunernas hemsidor, hushållstidningen och direkt information till föräldrar med placerade barn. Vi har bland annat använt den informationsfolder som tagits fram här i regionen och som riktar sig till föräldrar.

– Uppföljning. I två omgångar gjorde vi en enkät till föräldrar som har placerade barn i Eksjö eller Sävsjö och frågade om information och kontakter med kommunen med mera. Sen har vi hela tiden arbetat med att följa socialsekreterarnas arbete, inte systematiskt med enkäter utan mer i samtal för att följa hur deras arbete utvecklas.

Vilka frågor blev viktiga att diskutera i Eksjö och Sävsjö när det gäller hur socialtjänsten kan stötta föräldrar?

– Om man ska prata om att vara förälder på avstånd så behöver man samtala om perspektiv – ett barnperspektiv som inkluderar ett föräldraperspektiv. Det går inte att tänka på dem var för sig, barnperspektivet inkluderar föräldraperspektivet. För att barn ska må bra behöver föräldrarna inkluderas, mer eller mindre.

– Det är viktigt att vi tänker att det handlar om samordnade insatser. Socialtjänsten har många olika ansvarsområden men det är så viktigt att samordna sig kring den här frågan oavsett var förälder och barn blir aktuella. Vi behöver ha en väg in.

Vilken är nästa utmaning för Eksjö och Sävsjö när det gäller att förbättra stödet till de här familjerna?

– Det är så viktigt att det här arbetet blir hållbart över tid och att frågan blir ett självklart perspektiv i placeringsärenden. Det är inget självändamål att teamet ska hålla ihop men det är viktigt att det finns nyckelpersoner som håller frågan levande och utvecklar den vidare. En annan viktig sak är att följa upp och utvärdera stödprogrammet.

Vilket är ditt bästa tips till den kommun som vill börja jobba med frågan?

– Det är viktigt att det är tydligt från början vad syfte och mål är, att det finns en bred uppslutning kring att det här inte bara är ett barn och unga-projekt. Rekrytera brett när ni sätter samman teamet som ska arbeta med frågan! Det är också viktigt att det finns ett chefsstöd och en acceptans i organisationen för det utvecklingsarbete som ska göras. Och så är det viktigt att följa upp och återkoppla, inte minst till politikerna.

Eksjö och Sävsjö har genomfört projektet genom ett gemensamt team – hur har det varit?

– Det har varit jätteroligt och spännande att göra det här tillsammans. Det har varit ett kollegialt lärande och vi har kunnat hjälpas åt att driva fram saker. Det blir både effektivt och bidrar till högre kvalitet. Vi är två kommuner som är jämbördiga i storlek och en styrka har varit att vi har väntat in varandra. Ibland har Eksjö hunnit lite före, ibland Sävsjö, men då har vi väntat in varandra. Vi har inte gjort saker åt varandra utan vi har gjort det tillsammans.

Kontakt: Åsa Löfkvist

Fakta om kommunen

  • Antal invånare: Cirka 570 000
  • Antal placerade barn: Cirka 1 850

Teamledaren Lejla Mesinovic Klecina om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Vilka nya arbetssätt har ni jobbat fram för föräldrar till barn i samhällsvård?

– Framförallt har vi arbetat med krisstöd i mer strukturerad form och öppnat Stellamottagningen Länk till annan webbplats. som bara har detta som fokus. Tidigare var det upp till varje stadsdel att erbjuda krisstöd men den nya mottagningen vänder sig till hela staden.

– Vi har skapat en umgängesenhet där föräldrar med placerade barn kan träffas under strukturerade former. En kartläggning visade att umgängesstöd tidigare organiserades på vitt skilda sätt i stadsdelarna. Det här är en centraliserad enhet som erbjuder ett mer likvärdigt umgänge oavsett var i Göteborg du bor. Enheten ska även bygga upp och sprida kunskap, bland annat i form av regelbundna dialogmöten Pdf, 95 kB. i varje stadsområde. Där möts barnsekreterare, socialsekreterare, familjehemssekreterare och familjebehandlare för att diskutera principiella frågor som rör umgänge. Det handlar alltså inte om specifika ärenden där det kan vara lätt att man positionerar sig. Idén är att synliggöra vilka dilemman som kan uppstå, vilka föreställningar vi har om föräldrar, barn, umgänge, ursprung, biologfamiljernas betydelse samt diskutera vad umgänge är, vem det är till för och så vidare.

– Vi har även tagit fram informationsmaterial Pdf, 1 MB. som vänder sig till föräldrarna och som beskriver vad som händer vid en placering.

– Vi har startat upp ett arbete som ännu så länge har testats i liten skala och som handlar om att föra familjehem och biologfamiljer närmare varandra. Tillsammans ska de skriva barnets historia – Barnens bok. Man pratar ofta om att barn som blir placerade tappar sin historia, det är som om livet börjar när placeringen inleds. Det är viktigt att berätta om ursprung och kanske inte bara det negativa som föranlett placeringen, utan också vardagliga saker som var barnet bodde, att hen lekte på en speciell lekplats, att mamma var duktig på att måla och så vidare. Det här arbetet förutsätter ett samarbete mellan familjehemssekreterare, barnsekreterare och kanske även familjebehandlare. Jag tror personligen att detta är kärnan i att vara förälder på avstånd: Hur kan vi jobba så att föräldrarna fortsätter vara viktiga även efter placeringen?

Vilken är nästa utmaning för din kommun när det gäller att förbättra stödet till de här familjerna?

– Vid sidan av det som redan pågår och måste hållas vid liv tänker jag att det handlar om hur vi pratar med människor i kris och vad det innebär att bli utredd när man befinner sig i kris. En utmaning när man öppnar en mottagning som Stella är att man lätt tänker att de ska sköta allt krisstöd och att man inte tänker på små saker man själv bör göra som socialsekreterare, som att följa upp hur föräldrarna mår, försäkra sig om att de har fått information om möjligheten till stödkontakt och så vidare.

– På något sätt har vi hamnat i en situation där vi skiljer på att ge stöd till barn och att ge stöd till föräldrar. Vi ska inte bara tänka att vi ger stöd till föräldrarna för att det gynnar barnen – vi ska ge stöd till föräldrarna för att de är människor i kris.

Vilket är ditt bästa tips till den kommun som vill börja jobba med frågan?

– Använd gärna en strukturerad arbetsmodell: Vad är det vi vill göra? Hur kan vi följa upp det? Vad blev resultatet? För vår del har förbättringshjul och programteori varit användbara verktyg. Utse också någon som ska leda och hålla ihop arbetet och se till att förankra uppåt och neråt i organisationen.

Kontakt: Lejla Mesinovic Klecina

Fakta om kommunen

  • Antal invånare: Cirka 69 000
    Antal placerade barn: Cirka 70

Teamledaren Olivia Broström om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Vilka nya arbetssätt har ni jobbat fram för föräldrar till barn i samhällsvård?

– Alla föräldrar vars barn blir placerade erbjuds krisstöd efter biståndsbeslut. Det är ett ganska flexibelt stöd som snabbt ska finnas på plats, helst nästa dag. Krisstödet kan handla om att möta upp föräldern i sorgen och förlusten av barnet men även om stöd för att ta sig ur krisens olika faser och kanske göra föräldern mottaglig för annat stöd. Krisstödjaren kan också vara med som stöd för föräldern innan, under och efter möten med socialsekreterare.

– En informationsbroschyr, rutin och en checklista för att säkerställa att föräldrar får lättförståelig information om sina rättigheter och skyldigheter. Vi har även jobbat med att förbättra överlämningsmötena mellan våra enheter. I en enkät till föräldrarna frågar vi om de har fått information och förstått vad som har hänt, om de blivit erbjudna krisstöd, om de har besökt familjehemmet inför placeringen samt vad de önskar för fortsatt stöd i sin föräldraroll. Därefter kan barnsekreteraren planera för att tillmötesgå förälderns önskemål och behov och planera för den fortsatta kontakten.

– Vi har haft fem temakvällar för våra familjehem under projekttiden. Syftet har varit att involvera familjehemmen och öka deras förståelse för den roll de har i mötet med föräldrarna. Det har varit digitala möten där även mycket personal har deltagit. Familjehemssekreterarna har parallellt arbetat med frågan i den kontinuerliga kontakten med familjehemmen. Det börjar till exempel redan i rekryteringen och vi kan se en stor skillnad om vi redan i början av kontakten med familjehemmen pratar om barnets biologiska familj. Många har tänkt att de ska ta emot ett barn, men när man blir familjehem behöver man också göra plats för barnets föräldrar och nätverk. Utöver det har vi ett nytt arbetssätt som innebär att vi enligt rutin ska planera in regelbundna vuxenmöten mellan familjehem och biologiska föräldrar.

– Vi har genomfört intervjuer med barn och ungdomar för att göra dem delaktiga. Vi har frågat vilket stöd som är viktigt, vilket stöd de hade önskat att föräldern fått, vilken information deras föräldrar skulle ha behövt om dem för att kunna vara delaktiga i deras liv, vilken information man som barn vill ha om sina föräldrar, vad barnen tänker kring umgänge och så vidare. En fråga som ofta ställs är om man verkligen kan ha ett barnperspektiv när man jobbar så mycket med föräldrarna. För oss är det tydligt att det går att kombinera perspektiven. Barnen känner ofta oro kring sin förälder och kan vi avlasta i det avseendet så kan det göra stor skillnad för barnet.

– Utifrån intervjuerna och barnens berättelser blev det tydligt för oss att barnen efterfrågar stöd i att möta sina föräldrar. Ett sätt att göra det på är klassisk familjebehandling för barn och föräldrar, ett arbetssätt som vi redan har i Mölndal och som vi nu blåser liv i. Det vi genom familjebehandling vill lyfta fram är trygga familjesamtal mellan föräldrar och barn där de kan få stöd i att lära känna varandra, hantera känslor, enas kring eventuell sorg, skapa gemenskap genom exempelvis livsberättelser, prata om barnets lojalitet mot förälder respektive familjehem, stötta föräldern i hur man kan prata om svåra saker, hur kan man vara förälder på avstånd och så vidare.

– Det blev också genom intervjuerna tydligt att vi måste bli bättre på att stötta barn och föräldrar att ha kontakt med varandra så vi jobbar nu även med att utveckla umgängesstödet. Vår ambition är att om man ska välja bort ett umgänge med en förälder för att det inte fungerar så ska vi ha testat allt. Vår umgängesverksamhet Stjärnan fanns även innan projektet och vi arbetar nu för att bli mer flexibla och ännu bättre på att möta upp barn och föräldrar där det finns behov av stöd i umgänget och anpassa vårt stöd efter de vi möter och inte tvärtom. Nu håller vi på att ta fram en umgängestrappa där vi jobbar med en tydligare målbild för umgänget. Innan, efter men också mellan träffarna kan umgängesstödjarna stötta föräldrarna och de finns även med för att planera umgänget tillsammans med föräldrarna då det finns behov av det.

Vilka frågor blev viktiga att diskutera i er kommun när det gäller hur socialtjänsten kan stötta föräldrar?

– Att skapa samsyn kring förälder- och barn-perspektiv och att vi jobbar med föräldrar men att det också är positivt för barnet. Det ena utesluter inte det andra. Det kan vara svårt för familjehem att tänka att ett barn som man ska älska som sitt eget ska man också kunna släppa iväg tillbaka till biologföräldrarna. Ibland kan detta också vara svårt för oss professionella när vi ser hur mycket barnet får i familjehemmet. Tanken att barnet ska brytas upp därifrån kan väcka oro och man kan behöva jobba både med familjehemmen och med sig själv i de situationerna.

– En annan fråga är hur mycket resurser man ska ge de här föräldrarna, inte minst när det blir tydligt att barnet inte kommer att återvända hem till föräldern. Jag hoppas att fler förstår vikten av att barn och föräldrar ändå upprätthåller kontakten och att stödet därför är viktigt.

Vilket är ditt bästa tips till den kommun som vill börja jobba med frågan?

– Avsätt tid för en teamledare som får lov att vara den motor som behövs och se till att hen har nyckelpersoner runt sig i ett team för att driva utvecklingsarbetet tillsammans! Det är viktigt att arbetet är väl förankrat bland personal och chefer och att det är tydligt vilket mandat teamledare och team har. Våga börja testa, både stora och små förändringar gör skillnad!

Kontakt: Olivia Broström

Fakta om kommunen

  • Antal invånare: Cirka 27 000
  • Antal placerade barn: Cirka 35

Teamledaren Barbro Carlhamre om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Vilka nya arbetssätt har ni jobbat fram för föräldrar till barn i samhällsvård?

– Under projekttiden har vi genomfört krissamtal på ett nytt sätt. Tanken är att när barn och unga-enheten har ett ärende som är placeringsnära ska familjen erbjudas samtal med personal från öppenvården. Syftet är att föräldrarna ska få stöd och hjälp i krisen. Krisen stoppar ofta upp möjligheten att föra konstruktiva samtal om hur fortsättningen ska se ut eftersom socialtjänsten kan uppfattas som en fiende i sammanhanget. Tanken är att ge föräldrarna bättre möjligheter till fortsatta samtal om vad de behöver för stöd och hjälp. Bland de som har erbjudits och fått samtal har det varit uppskattat och några av de familjerna har valt att fortsätta i samtal.

FoU Södertörns bedömningsstöd för umgänge Länk till annan webbplats.är en manual med ett antal frågor om barnen och föräldrarna och deras förmågor. Materialet ska ge ett underlag för att kunna göra risk- och skyddsbedömningar och planera för ett bra och tryggt umgänge. Stenungsund deltog i arbetet med att ta fram den här modellen och projektet Förälder på avstånd har varit en bra motor för att implementera den. Materialet kan kanske inledningsvis uppfattas som omfattande men det hjälper till att ställa rätt frågor och titta på rätt saker. Det är ett bra underlag att ha med sig när man sen ska diskutera och stå för den bedömning man gör.

Vilken är nästa utmaning för din kommun när det gäller att förbättra stödet till de här familjerna?

– Vi ska granska en del LVU-ärenden. Stenungsund har ganska många LVU-ärenden och majoriteten av de barn som placeras blir placerade med stöd av LVU. Nu ska vi granska ett antal ärenden utifrån exempelvis delaktighet för att bland annat se om vi kan utläsa att föräldrarna har varit delaktiga. LVU-omhändertaganden är inte onödiga i sig men hur ska vi kunna arbeta så att vi får med oss föräldrarna och minska motståndet?

– Vid ett lärandeseminarium i projektet fick vi en inblick i hur en person med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan uppleva ett möte på socialkontoret. Detta väckte många tankar hos oss som vi har pratat om att vi skulle vilja ta vidare, bland annat om hur vi möblerar ett besöksrum, förbereder möten, vilken information vi ger innan och så vidare.

Hur jobbar du själv vidare med den här frågan nu?

– Vi måste intensifiera arbetet med våra familjehem. Att vara familjehem kan vara en utmaning och en av de största utmaningarna kan vara det nätverk som barnet har med sig. Där behöver vi jobba mer för att hjälpa våra familjehem att förstå vikten av barnets naturliga nätverk.

Vilket är ditt bästa tips till den kommun som vill börja jobba med frågan?

– Se till att det verkligen är personer som är intresserade av frågan som deltar i projektet och att det är förankrat i organisationen. Det är också viktigt att man har funderat innan på hur mycket tid arbetet kan och får ta – och hur man ger organisationen den tiden.

Kontakt : Barbro Carlhamre

Fakta om kommunen

  • Antal invånare: Cirka 35 000
  • Antal placerade barn: Cirka 40

Teamledaren Hanna Lindahl om arbetet med att förbättra stödet till föräldrar på avstånd:

Vilka nya arbetssätt har ni jobbat fram för föräldrar till barn i samhällsvård?

– Vi såg att vi hade för många sammanbrott i våra placeringsärenden och att det var få föräldrar som fick stöd av oss. Vi kände själva att vi hade ett glapp när det gällde att ge stöd i kontakt med barnet och umgänget och att fånga upp föräldrarna och deras känslor vid placering. Därför har vi nu en broschyr med information till föräldrar och vi har jobbat med information på andra sätt också, bland annat hur vi når ut till olika personer i vår förvaltning som möter föräldrarna. Vi har exempelvis föräldrar som får ekonomiskt bistånd eller finns i vår arbetsmarknadsverksamhet. Får personalen i de verksamheterna kännedom om förälderns situation så kan de höra efter om föräldrarna har fått broschyren och fråga om de känner att de har fått information och känner till sina rättigheter.

– Vi erbjuder numera krisstöd som ett akut stöd och vi har tagit fram en broschyr om krisstöd Pdf, 301 kB.. Socialsekreterarna ska informera föräldrarna om att vi erbjuder krisstöd och att vi har krisstödjare som kommer att ta kontakt. Det är inte en fråga om huruvida de får ta kontakt utan de kommer att göra det. Erfarenheten är att alla har någon typ av första samtal och de flesta tackar ja till fortsatt kontakt med krisstödjarna. Det kan bli upp till fem samtal som ges som en råd- och stödinsats. Krisstödjarna vet inget om placeringen och har inte några andra uppdrag i familjen utan de ska vara neutrala. Samtidigt har vi som rutin att berätta för barnen att alla föräldrar erbjuds det här krisstödet så att barnen vet det. Det är så viktigt ur ett barnperspektiv.

– Vi har implementerat Signs of safety, en modell för att utreda, bedöma och följa upp barns säkerhet och skydd. Vi jobbar med att göra föräldrar och barn delaktiga i våra analyser inför vår bedömning, höra vad de har för resurser, idéer och egna lösningar på sina problem. Signs of safety handlar också om att ha ett nätverksperspektiv och tänka och involvera nätverket runt familjen. Vi tar också fram säkerhetsplaner: Kan föräldern tillsammans med sitt nätverk hitta sätt att skapa säkerhet och trygghet om barnet flyttar hem? Om exempelvis våld var anledningen till placeringen, hur säkerställer vi att ingen känner oro för att detta ska hända igen?

– Hur viktigt barnets ursprung är har vi också jobbat med. Vi har bland annat haft en temadag för hela vår förvaltning. Barnet har rätt till sitt ursprung och föräldern ska ha en ärlig chans att få stöd och förutsättningar för att skapa en god hemmiljö alternativt umgänge för att vara en bra förälder på avstånd. Där behöver vi utmana oss i vår organisation. Ibland kanske risken är att vi ser det som att föräldern har förbrukat sin rätt till sitt barn men för barnets skull behöver vi jobba med föräldern, oavsett hur illa det har varit. Ett bra stöd till föräldrar gynnar även barnets utveckling.

Vilka frågor blev viktiga att diskutera i er kommun när det gäller hur socialtjänsten kan stötta föräldrar?

– Resurser! Det tar tid att jobba på det här sättet. Men om vi nu pratar pengar så behöver vi jobba förebyggande och främjande för att ge stöd och skjuta till resurser för att minska samhällskostnaderna som placeringarna riskerar att medföra i form av kriminalitet, skolfrånvaro med mera. Vi har analyserat våra placerade barn under de senaste åren, vilken information och vilket stöd de fått, om vi hade kunnat säkerhetsplanera mer etc. Ju mer vi kan förebygga – desto färre akutsituationer som tar så mycket resurser och skapar större risker för barnen i vår kommun. Vi behöver nå dessa barn tidigare och göra allt vi kan för att ge rätt stöd och förebygga att en placering blir nödvändig.

Vilket är ditt bästa tips till den kommun som vill börja jobba med frågan?

– Att se sig som ett arbetslag och bjuda med olika verksamheter har varit jätteroligt. Den breda spridningen i vårt team har varit bra. Gör tydligt vilka förväntningar och målsättningar ni har och förankra! Se till att det redan från början finns en ingång till ledningen så att de förbättringsidéer som kommer fram får fäste och förs vidare! Det har varit bra att jag har suttit med i ledningsgruppen och vår förvaltningschef har varit med vid större träffar i projektet. Då händer det grejer, frågan sätts på agendan och det blir tydligt att alla har ansvar för målgruppen oavsett vilken verksamhet man jobbar inom.

Kontakt: Hanna Lindahl

Föreläsningar om Förälder på avstånd

Forskaren och projektledaren Anna Melke berättar om projektet. Föreläsningen spelades in i oktober 2020.

Anna Melke berättar om projektet och du får ta del av Alingsås kommuns arbete inom ramen för projektet. Från Alingsås kommun medverkar Kristina Ullvan och Alexandra Lagerwall. Föreläsningen spelades in den 20 november 2020.

Forskning

Den här vetenskapliga artikeln har skrivits inom ramen för projektet:

Social workers’ constructions of parents to children in foster care Länk till annan webbplats.
Av Therése Wissö, Anna Melke och Iréne Josephson

Kontakt

Anna Melke

Forskare och projektledare

031-335 51 80

Övriga forskare i projektet

Iréne Josephson
Region Jönköpings län
Kommunal utveckling
FoUrum social välfärd
Tel: 0722-30 33 01

Therése Wissö
Göteborgs universitet
Institutionen för socialt arbete
Tel: 0766-18 63 86

Teamledare i kommunerna

Alingsås: Hanna Stendahl

Eksjö och Sävsjö: Åsa Löfkvist

Göteborgs stad: Lejla Mesinovic Klecina

Mölndals stad: Olivia Broström

Stenungsund: Barbro Carlhamre

Värnamo: Hanna Lindahl

Aktuellt

Under våren 2022 publicerar vi en handbok med utgångspunkt i erfarenheterna från projektet. Den kommer att finnas att ladda ner här kostnadsfritt.

I korthet

Pågick

1 oktober 2018 – 31 december 2021

GR:s roll

Göteborgsregionen, FoU i Väst var projektägare.

Medverkande

Kommunerna Alingsås, Eksjö/Sävsjö (som bildade ett gemensamt team), Göteborg, Mölndal, Stenungsund och Värnamo.

Region Jönköpings län, Kommunal utveckling, FoUrum social välfärd.

Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete.

Utmaning i GR:s strageiska inriktning

Social sammanhållning och trygghet

Bidrar till globala målen

Mål 3. God hälsa och välbefinnande
Mål 10. Minskad ojämlikhet

Uppdaterad